Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

adel ångbåtar barn böcker brev brevväxling bruk (industrier) författare fyrverkerier häst herrgårdar hotell konstnärshem kvinnor kyrkliga föremål kyrkor militärer (personer) religiösa sammankomster sällskapsliv samhällsklasser skolgång slott studenter talesätt trädgårdar utfärder våld

Granbach d. 22 Aug. 72 (Thorsdag,
Älskade Mamma!
Just i begrepp att besvara Morbor Gustats bref, erhöll
till min stora glädje Mammas i går på morgonen. Jag hade helt
såder genast satt mig ned att skrifva, om jag ej hade haft min tid
jag i går måste in till ställen för att så
runden men
den enda lusttud, som för sommarn anstället till Veningor för bättre folk. fick
lof att spara skrifningen tills i dag. Mamma kan tänka att här
Ivarit lifligare än annars, först var fröken Cederschöld har från Lördag till
tisdag, och om tisdags afton komma kapt. Ahlberg och hans fru
hit från Kökshamn, för att stanna här öfver en dag. Just nu rullade
med dem. Tante Iden har dock beklagat sig öfver den otur
on till med sina planer den vecka. Först fick näml. farbror
Leuhusen lof att resa till Grena, för att öfver vara målskjutning
ler och var således borta med den dag då Ahlbergs voro här, sedan
råkade lustfärden blifva bestämdt just till samma dag, och tante
som skulle haft så god lust att följa med, fick nu lof att stanna hem
mig då fru Ahlberg på inga villkor hade helt att följa med till Visnyss.
Fröken Cederschöld har ju Mamma ej sett. Hon ha särdeles obetydligt
yttre, men besitter mycken intelligens, och är mycket intresserade uttriska
vis mest dock af allt hvad som hör till det religiösa gebritet. – Som
dags var jag bjuden till Torpa på unge Steyern, och likaså bede
att strander öfver natten, men som jag hade hufvudvärk och dessa
ton varit der slagen ger natten förut, föredrog jag att sitta hos Mobecks
len aftonen för att vänta på min reskamrat till staden fr. C. som
der tiden gjorde sina många besök hos gamla vänner och fränder i en
far ej mat
orpa vara bestämdt dubbelt så trefligt, det i att
utjemnt hörde talas om det såsom ett godt hem. Isynnerhet hafva
minut på tungan, och jag få
resonen det bord i hvad
tåtligen föranlåten att också börja tala om mitt hem, ty det lät som
nestilen som om något annat intelligent och trefligt hem ej kunde
förstädes än på torpa. Bildning, en
så träffas på hela faktalet är
stelligens och godt hufvud äro ord, som för mycket använda, blefve
triviala, och dylika egenskaper borde ju mera framlysa uti um-
gånger, i samspråk o. s. v. än talas om. När i det hela taget vanliga
menniskor mycket begagna intelligensens som skylt för sig, friefaller
let ungefär lika som då en obetydlig författare ger alltför bombastiska
namn af sina snillefoster eller framfören misslyckad vers som måste är
lerar sigt ur Shakespeare, Gother o.d. – Härmed vill jag
ringaste satt frantaga i ospasterna den intelligens de hafva och
ej skaller förringa det förtjenta namnet af sitt godt hen" som
Vorpa var. – Kanske har jag också dessa intryck mera af
fenning än af de andra. Frun, Fröken och dymnasisten äro
– – I tisdags om afto
alla utmärkt hyggliga och snälla.
nen voro vi alla i kotillträdgården, för att fördrifva tiden har

före herrskapet Ahlbergs ankomst. Holekträdgården har på
att och viss för Leuhusens och mig blifvit historisk allt sedan Mam-
mas vistelse här, och Doktorn förde mig omkring och visade mig
de historisktmärkvärdiga ställena der: Gaslagan, som Mamma släckte,
bordet der de båda slagtarina sätt, o. s. v. – Här i trädgården kom en helsa
af utländskt utseende och frågade om
ej vore finne, presenterade
ej såsom sådan, och sade sig nu i tre lär hafva varit vid polyteken
rum i Zürich och Hannover. Han sade sig hafva blifvit så glad, då
han nu på 3 år första gången såg den finska skidentlyra, att han
ej kunde hålla sig från att otackera mig. – Emellertid kom tagit
och herrskapet Ahlberg kommo ut till Granbach samma afton
Det är ett bra vackert spar. Så vacker frun också är, tror jag
nästan dock att jag ger priset åt honom, ty han har något svan
list friskt och godt i sitt utseende, som gör det så tilldragande
duk är utmärkt elegant, men något loj och Stockholmsk, kanske
Tack detta nu mera än annars i ögonen, då hon var trött af
resan. – Följande dag d. v. s. i går anställdes som sagdt utfär-
den till Vischså, och Tante Iden, som skulle hafva haft ut-
märkt god slust att följa med hade tänkt att vi alla d. v. s
herskapet Ahlbergs Mobecks och Tanke och jag skulle resa i ett
kotteri, och sedan supera på hotellet om aftonen. Detsam-
ma hade också doktorn tänkt, med den vanation, att han
tänkt bjuda alla till sig på aftonen. – När derföre fru
Ahlberg icke på något vilkor, brydde sig om att följa med,
blef det naturligtvis stor omsvängning och i afseende i alla
planer för dagen, och följden var att jag ensam reste af
för att se visings. – Då jag hålle i perspektiv en resa utan
en enda bekant (då Ekströms, emot förmodan ej kommo med,
vände jag mig i sista minuten till doktorn som på kajen
presenterade mig för kapten tilfversparre, brukspation Anckar
krona o. a. – Emellertid s
e äfven några andra men
som jag kände förut: assessor uggla (gift med fr. Faxe Kapten
Ridderstadt, som Mamma nog kanske till. Jag har rakt af
glömt att omtala, att han var här en afton på visit, klädd
så frack, och var mycket gentil, trots sina 72 år. Han kunska
aldrig förgåta det agrement han haft den angenäm aftonen
i fjol med frih. och Mammas och beklagade mycket att för
Edelfelt i vår ej kommit hit. På ångbåtsför den var Gubben
mycket vänlig mot mig bad mig sitta bredvid sej, och vi kon-
vesserade mycket tillsammans om detta och dett bl.a. om Han-
pus mörner, som han varit mycket bekant med: "Hampus husar
dålig hushållare, men för resten bra karl. – Kapten Silfversperi
och Assessor hygla vexlade sig äfven några ord med, men öfver
hufvudtaget var jag under den två sammars långa förden
till oss lemnad tog mycket af mig sjelf. Han om, som är
mycket vacker, ehuru i mitt tycke något enformig, med
har hvart man ser, kunde jag med likaså betrakta den
stora staden Grenna, som ligen midt emot mycket väl.
och
ar
ner, de
egender
och stå
alla till
oss. Vi
silfvet
ukre
eller
spridd.
omkrin
ner sig
åt on
Asses
santa
sista
döttrar
att jag
mig lif
mera
le ung
här till
och är
högtid
har
kraf
denter
Lerch
änska
man k
och Vett
de rep
och sedan
strerade
hussar
detta
för att
Att
Tala
nu, d
tälle
ej på
orlek
förligad
illa
me att
hafva
slifva

ar på
än man
ke mig
täckte
en helle
uterade
polyteknar
de de
att han
om tagit
af stor
sttalar
samt
Att han
ta
seller
haft ut.
d.v.s
sa i ett
etsam-
att han
e fin
lja med,
de å alla
reste af
resalutan
oms med
Kajan
om Anckar
med
elle till

åt här
Han kunna
aftonen
satt för
är Gubben
er de kon
om Han
hus hus
ilfversperi
den öfver
far
som är
mer
te der
al.
och använde för resten tiden till att bese visingsborgs mig
ner, der jag gjorde en liten teckning af stora salen, den högst
egendomliga kyrkan med sina saliska och stenbockska grafva
och stanskan, ritade på väggarne från Golf till tak, och slutliga
illa kyrkans dyrbarheter, hvilka klockanen godhetsfullt visade
oss. Visingse guldkrona (begrinas vid bröllop af braden), kyrk-
silfvet, (mest skänkt af grefve Pehr) o. s. v. – På dansbassa
nere vid Elinen dansade bokhållare och handsviskare man
eller af hjertans lust under det att gräddare af Cocater
spridda grupper låga lägrad på höjderna, hvard sällskap
omkring sin mathors och sina punschylas. Som mina vår
ser silfversparre och Riddersledt dragit sig undan mera in
åt on, betän jag mig alldeles ensam, och detta måtte ha vacker
assessor seglat medlidande ty han bjöd mig på kunna, pre-
senterade mig för sin för för sin syster, hofsällsrådinna
vestrandal hennes unga dotter och för hans två andra syster-
döttrar, mans. Söderblitna Alla menniskor har på orten veta
att jag bor på Granbach, och jag har fördeles, att likasom känna
mig litet mera bekant med alla Leuhusens bekanta. Nu –
mera var det ingen nöd för mig, tvärtom gick återförden i
le unga damernas sällskap som en dem. Alla unga flickor
här tala med hänförelse om studentmötet här i folk i Juni
och alla förvåna sig öfver att jag ej kom hit de under dessa
högtidsdagar för St sköping och dess omnejd. Afstante i den
Eder jag redan fört att lilla mams- Westring (som ser ritt någan ut
kan lika som hennes systrar vara särdeles svag för allt hvad steg
denter heter. På aftonen hade vi ett extra skoje, i det ångbåts
lirektioner ställt till ett litet fyrverkeri på Zillsjön, har för
ångbalen för genom kanalent är i ofvannämnda jo, der
man hade det grannaste skådespel framför sig. Hon, stacken
och Vettern lär omkring, allt upplyst af den klaraste fullmans
la uppstigande raketerna på sjön och vid minskap pappersburg
ich sedan den ofantliga böljande menniskornas, som på
henden intill helsade hvarje fyrverkeripis med skalland
hurrarop. – Sedan jag stödd i land och i Molekträdgården
(detta makalöst manna ministerverk) slutat en kall sida.
för att stilla hunnens qval, bera jag mig på väg hitret.
Att passera vägen runder dinskaller eller vid det s.k.
Talavé kl. 1 1/2 11 på aftonen föreföll mig något obehagligt
nu, då jag härom dagen hade styren att på samma
ställe blifve öfverfallen af två falla karlar, hvilka dock
ej på något vis gjorde mig illa utan endast nöjde mig
ocle att ruska mig litet (en händelse som jag med det
förlegat Doktorn som i sommar, nättelied blifvit slagen med
ell i hufvudet på nämnde ställe, träder mig stan
ma än brostiflarne, då man känner deras Mamma och
ofrättsradet Granfelt och häradshöfding Brande lofvat
blifva vittrien, och egentligen varit de, som uppfri

nat de att säga till mig. Man har lofvat mig, att jag
af
hvarken behöfde haraders vi tidningar eller inför sätta blott
jag ville anmäla saken, och sålunda ville göra på köpingssam-
snälla en ren tjenst. – Mamma bör emellertid list, att allt-
sammans alls ej är farligt, men att saken blifvit omtalad der-
igenom att gubben Granfelt, på det högsta indignerad öfver
att detta skulle kände en finne i A. köping, talat om saken
Jag har ännu tid på mig att gå till rade med andra några
lagar helst ville jag som är fullkomligt ointresserade
idel hela taget, låta saken förfalla. bäst är, att ni der
hemma ej alltför mycket talar om detta lilla uppträde
ty det är ju en allmänhand sanning att "af en lilla
Jær kan blire fem Hons" för att tala med sistassen
Emellertid var min hemfärd utmärkt vacker, och
ender den långa promenaden kunde jag fullt njuter
af de vackra tafla, som det man kalista ländska
het och den glittrande vattern framställde efter
morgon reste herrskapet Ahlbergs. De både mig båda
komma ut till skura hvad Sthlik, och kaptenen lofvade
göra mig, om möjligt bekant med profi Malmskön
och kanske sjelfva – Rosen. Utmärkt vänlig och
hygglig förefaller kapten Ahlberg, och det är visst
en perion som är allmänd af hållen för det friska
och folkeliga hos honom. Hans fotografi porträtt der
hemma lemnar en helt annan bild af honom, ehuru
äfven det är likt till dragen. – Apropos porträtt har
ag för en tid sedan börjad på med ett litet oljefvor
på strätt af tante L., som nu blott är anlagdt.
Det var kanske dumt gjorde att börjar men jag har
får löske om att göra med konterfejed hvar jag vill,
fall jag anser det blifva olikt eller eljest arioslyckade
Vist vis min återföre som Mamma frågar och
har jag tänkt att i början af omber resa till Stock
holm. Gripsholm, stanna på det senare stället
inge en vecka och sedan göra en tur till uppre
la. – Dock kan mycket inträffa som kunde nu
ba mina planer, och Leuhusen vilja ännu ej
höra talas som någon bortresa. – Jag hoppas att Mam-
ma i mitt rum städar det som jag lemnat slarfvat
hänger opp taflor på väggarna och så vidare, tills
mille C. kommer dit, så att ej hans första intryck
af min kammare nu blifva alltför förskräckligt. –
kar
borde väl egentligen nu hafva skrifvit öfver
till Morbror Gustaf, som var nog vänlig att skrifva
till mig häromdagen, men som tiden ej nu med
gifver detta, hoppas jag kan förlåter mig, då jag
ofvar att redan i morgon dag börja ett bref
till honom. –

I öfvermorgon är
Forts. Fredagen d. 23 Aug. R. –
det Mammas födelsedag! Om också jag ej är der hos
på Kiala, kan Mamma dock lita på att mina
tankar nog skola söka upp Mamma, och att jag i sön-
eg skall önska allt godt på Mammas födelse. –
Just nu har baronen kommit hem från Grenne,
der han måst dröja några dagar längre för att
fara omkring litet i regementet bland torpen. – I mor-
gon äro vi alla bjudna på eftermiddag skaffe och supé
till fru Ramsay på Kasildsbo här näst intell.
Hon är litet målarinna, litet öfversättarinna och litet
af hvarje och visar stor lust att blifva intim med tant
eral som dock visar sig förunderligt liknöjd. –
på att hon, frunt drifvet till sina samma tankar
tante A, sterigenom att hon varit ungdoms-
bekant till fru Weisterhjelm, ja t.o.m. så god vän med
henne. – Hon sade att
ennes man var finne, förd på
sbo gård, undrar just hvad det var för en? I morgon
skulle det annars passa förträffligt att resa till dyhof
det vi blifvit uppmanade att komma så fort som möjte
nen det ser dock ut som om fru R. skulle få besöket.
morgon, för se huru roligt der blir que vivra virra!
grefver Wrangels, (grefvinnan såg till Mamma) har jag
mycket önskat se, emedan jag hört talas så mycket
om dem. Grefvinnan, som styr och ställer på Björneberg.
hade för någon vecka sedan en kolpostörsprediknen, der
ute, men jag kunde ej komma dit, så gerna än velat står
med om något för mig så nytt, och för Sverige så karakter
istiskt. Unga grefven en – såsom Mamma kanske vet, häst
Carl från topp till ta. Han der ut "Hästtidningen", är för
fattare till svenska slutenböken och den omtalade aftande
aigen om sport, deri han säger att hästafveln och näst.
kötselse, befordrar tapperhet mot och fosterlands kärleks
Apropos det der berättade H. Odencrants, att då de skäms
ädlingarne komma tillsammans hvar och en med för
sin klatschpiska: sedan sälla de sig i rundel i salen
och den som klatschar bäst, blir utnämnd till dryckas
könung för aftonen. En annan mycket karakteristisk skizz
från Kaul är: baron A säger till Baron Y: Hver du
vet du hvad Johne Ericson de forcen? Baron G. Nepe
det vet jag inte! Baron K. Hno, de lär vara en ingentiöst
tu! Baron G. All satten på en kuskabock så ser
man hvad han duger till Sal sapiente!
Unge grefve Wrangel kom i går hem från kapp-
löpningen i Stockholm. Afteyska sen var betäckt
från hufvud till för, benen sådskildt voro omkringade
med sina linne rimsor mycket tjockt på detta
deri sköna måtte på minsta sätt lida af den be

svarliga resan från Stlune hit. Om några dagar skall
ran åter bort med sina kastar till en annan kappränning
Han har annars roliga namn på sina kastar: Macka
och Java, General Born och baron Grosje –
Gable grefven, som varit envoye extraordinaire
och ministre pleuipotientiaire, har nu mera blifvit
så snuskig och idiotiskt att han inte mera får sitta
vid bordet: Torgyldnas forgarer, men svinklæder be
staaer! –
Jag har tänkt att om några dagar
tillsammans med ur Pauli besöka fru Hockert för
att få se hennes utmärkte sons atelier och skizzer
Hans rum är alldeles oförändradt, sedan hall dag
och en hel hop utmärkta saker lära finnas i morter
ego. Skada att Sveriges största målare skulle de vid
ännu ej fyllda 40 år. Hos förmodren franske
dotter till Stockert, och Tante Eder har i dag vid den
lilla flickan åt mig. Hon är ungefär 10 år med
varta, glänsande ögon och långt lockigt kam-
söt och vacker från topp till ta
– Om en vecka
skola gossarna in till skolan, och Mamma ha
änna sig de sorgliga reflexioner som uppstå
till följd af denna dystra nödvändighet. Man har
annars funderat mycket öfver deras läsning
och då man tillfrågade både doktorn och mig, som
så nyss slutade skolan, om råd, hafva vi anstäng-
migt intygad, att det vore mycket bättre att gossar
ne ginger och läste upp sina sexor för någon må-
gister i skolan, som kunde lemna den nödig.
förklaringar och upplysningar om det, som i
under ordinarie lektionerna blifvit utredt, än
att de hemma läste för en informator, ty det
är sällsynt, att en sådan har den pedagraiska
vana som gör att han hvarken blir odräglig och
hatad eller meddrifven och ringaktad. –
Nej, nu måste jag sluta, för att så brefvet med
budet till staden, och ber derföre Mamma helsa
alla på riala, och å mina värmar ursäkta mig
inför Morbror Gustaf då
ig
som sagdt, varit
nog et slarfvig att ej fru skrifva till honom
Mammas
Atte.
Antell har jag fling ggr haft bref
Atte
Otäckt bläck!! S! usel penna!!?

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Då Edelfelt tänkt svara på morbror Gustaf Brandts brev anlände till hans glädje ett brev från Alexandra Edelfelt; han hade inte genast kunnat sätta sig ner och skriva då sommarens enda lusttur för "bättre folk" till Visingsö väntade.

    Visingsö Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt
  • De senaste dagarna har varit livligare än vanligt; fröken Cederschöld har varit på besök; likaså anlände kapten Johan Ahlberg med fru Emma från Kiob.havn [Köpenhamn]; tante Idens (Adelaide Lauhusen) planer för veckan gick i stöpet; farbror Alexander Leuhusen fick lov att resa på skjutövningar till Grenna; tante kunde inte följa med på lustfärden till Visingsö då fru Ahlberg på inga villkor hade lust att följa med.

    Köpenhamn Visingsö Gränna Adelaide Leuhusen Johan Georg Ahlberg Alexander Leuhusen Gustava Cederschiöld (osäker koppling) Emilia Ahlberg
  • Edelfelt var bjuden över natten till Torpa för att träffa unge Fredrik von Steyern, men stannade i stället hos Mobecks för att vänta på sitt resesällskap fröken Gustava Cederschöld, som besökte sin släkt och vänner i Jönköping; Edelfelt som redan vistats föregående dag och natt på Torpa anser att i synnerhet herr Henning för ofta påpekar att Torpa är "ett utmärkt intelligent och godt hem"; fru Margareta, fröken Gertrud och gymnasist Carl Odencrantz är alla utmärkt hyggliga och snälla.

    Jönköping Torpa Eljert Edvard Mobeck Jakobina Odencrantz Gustava Cederschiöld Henning Odencrantz Fredrik Vult von Steijern Gertrud Odencrantz Carl Odencrantz
  • Bildning, intelligens och gott huvud är ord som om de används för mycket blir triviala; det är ungefär som när en obetydlig författare framför en misslyckad vers som om de var tagna ur Shakespeare eller Göthe.

    William Shakespeare Johann Wolfgang von Goethe
  • Leuhusens och Edelfelt fördrev tiden då de väntade på herrskapet Ahlbergs ankomst med att besöka hotellträdgården, som bar på minnen från Alexandra Edelfelts besök då hon hade släckt en gaslåga som slagit ut vid ett bord där två slaktare satt; Doktor Eljert Mobeck visade Edelfelt de historiska ställena; i trädgården tilltalades Edelfelt av en finländare som tre år vistats på polyteknikum i Zürich och Hannover.

    Zürich Hannover Adelaide Leuhusen Johan Georg Ahlberg Eljert Edvard Mobeck Alexander Leuhusen Emilia Ahlberg
  • Herrskapet Ahlberg kom ut till Granbäck; de är ett vackert par, särskilt mannen, Johan Ahlberg; frun, Emma Ahlberg, var något loj och stockholmsk.

    Stockholm Granbäck Johan Georg Ahlberg Emilia Ahlberg
  • Eftersom fru Emma Ahlberg inte ville följa med till Visingsö, förföll planen på att hela "kotteriet" av Ahlbergs, Mobecks, tante Adelaide Leuhusen och Edelfelt skulle företa utfärden; Edelfelt fick åka ensam då inte heller Ekströms kom med och han blev på kajen presenterad för kapten Salomon Silfversparre och brukspatron Emil Anckarkrona; med på båten fanns också assessor Hjalmar Uggla (gift med fröken Ida Faxe) och kapten Carl Ridderstedt (72 år), som bevarade Alexandra Edelfelts besök från föregående år i varmt minne.

    Visingsö Alexandra Edelfelt Adelaide Leuhusen Johan Georg Ahlberg Eljert Edvard Mobeck Emilie Augusta Mobeck Ida Uggla Salomon Silfversparre (osäker koppling) Emil Ankarcrona Hjalmar Uggla Carl Ridderstedt Emilia Ahlberg
  • Edelfelt samtalade med "gubben" Carl Ridderstedt om Hampus Mörner, som kaptenen varit bekant med: "Hampus husar, dålig hushållare, men för resten bra karl".

    Carl Ridderstedt Hampus Mörner af Morlanda
  • På den tvåtimmar långa färden ut till ön växlade Edelfelt också några ord med kapten Salomon Sliversparre och Assessor Hjalmar Uggla men lämnades i övrigt mycket åt sig själv.

    Salomon Silfversparre Hjalmar Uggla
  • Från Visingsö såg man med kikare till Grenna; Edelfelt besåg Visingsborgs ruiner och gjorde en liten teckning av stora salen; han besökte och tecknade även kyrkan med gravarna och stamträden för släkterna Brahe och Stenbock; klockaren förevisade också Visingsö guldkrona och kyrksilvret, som mestadels hade skänkts av greve Pehr Brahe; på dansbanan nere vid ruinen dansade "bokhållare och handtverkare mamseller af hjertans lust" medan gräddan av societeten åt sina matkorgar i spridda grupper längre upp på höjderna.

    Visingsö Visingsborg Gränna Per Brahe Stenbock Brahe
  • Eftersom Salomon Silfversparre och Carl Ridderstedt dragit sig undan mera inåt ön och Edelfelt var ensam presenterade assessor Hjalmar Uggla honom för sin fru Ida Uggla, sin syster hovrättsrådinnan Westring och hennes unga dotter, och två andra systerdöttrar, mamsellerna Söderblom; alla visste att Edelfelt bodde på Granbäck och Leuhusens bekanta blev hans bekanta.

    Granbäck Adelaide Leuhusen Alexander Leuhusen Ida Uggla Salomon Silfversparre Hjalmar Uggla Carl Ridderstedt Hedvig Westring Westring Söderblom
  • Det hade varit studentmöte i Jönköping i juni; mamsell Westring är enligt tante Iden (Adelaide) Leuhusen särdeles svag för allt vad studenter heter; på kvällen hade ångbåtsdirektören ställt till ett litet fyrverkeri på Lillsjön och vid Munksjö pappersbruk; den månbeströdda utsikten över staden, Vettern och den hurrande folkmassorna bjöd på det "grannaste skådespel".

    Jönköping Vättern Lillsjön / Munksjön Adelaide Leuhusen Westring
  • Då Edelfelt stigit av båten gick han till Hotellträdgården och "slukade en kall sexa" [ett glas brännvin] innan han begav sig hemåt; det var obehagligt att på kvällen passera Dunke-hallar sedan han häromdagen hade blivit överfallen av två fulla karlar; doktor Eljert Mobeck hade uppmanat honom att anmäla orosstiftarna; hovrättsrådet Adolf Granfelt och häradshövding Brandt har lovat vara vittnen; Edelfelt skulle i så fall göra Jönköpings samhälle en tjänst.

    Jönköping Dunke-hallar Eljert Edvard Mobeck Adolf Fredrik Granfeldt från Dal Brandt
  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt och de där hemma att inte tala alltför mycket om detta lilla uppträde, "efven lille fjedr kan blive fem Høns" citerar han H. C. Andersen; hemfärden gick bra, månen lyste över Vettern.

    Vättern Alexandra Edelfelt Hans Christian Andersen
  • Herrskapet Ahlberg bjöd honom till Skurö utanför Stockholm innan de åkte iväg; kapten Johan Ahlberg lovade om möjligt göra Edelfelt bekant med professor August Malmström och Georg Rosen.

    Stockholm Skuru gård August Malmström Georg von Rosen Johan Georg Ahlberg Emilia Ahlberg
  • Edelfelt har för en tid sedan börjat på ett porträtt av tante Adelaide Leuhusen, i olja.

    Adelaide Leuhusen
  • Alexandra Edelfelt har förhört sig om Edelfelts återresa; planen är att i början av september bege sig till Stockholm och stanna en vecka på Gripsholm, för att sedan göra en tur till Uppsala; Leuhusens vill ännu inte höra talas om någon avresa.

    Stockholm Gripsholm Uppsala Alexandra Edelfelt Adelaide Leuhusen Alexander Leuhusen
  • Edelfelt hade fått veta att Mille (Emil) Cedercreutz ska bo i hans rum, och han ber Alexandra Edelfelt städa upp rummet och hänga upp tavlor.

    Alexandra Edelfelt Emil Cedercreutz
  • Edelfelt borde skriva brev till morbror Gustaf Brandt.

    Gustaf Brandt
  • Brevet fortsatt fredagen den 23 augusti 1872.

  • I övermorgon är det Alexandra Edelfelts födelsedag; Edelfelts tankar kommer att gå till modern även om han inte är med henne på Kiala.

    Kiala Alexandra Edelfelt
  • Friherre Alexander Leuhusen har kommit hem från Grenna.

    Gränna Alexander Leuhusen
  • De är bjudna till fru Ebba Ramsay på Haraldsbo; hon är "litet målarinna, litet öfversättarinna och litet af hvarje"; hon visar stor lust att bli bekant med tante Adelaide Leuhusen, som i sin tur visar sig förunderligt liknöjd; fru Ramsay har varit ungdomsbekant med fru Charlotta Weidenhjelm, och hennes man, Carl Ramsay, hade varit finne, född på Esbo gård, Edelfelt vet inte vem han var; om inte bjudningen hos fru Ramsay hade kommit upp skulle de ha kunnat åka till Ryhof; Edelfelt frågar sig hur roligt besöket blir: "qui vivra verra!" [den som lever får se]

    Haraldsbo Esbo gård Adelaide Leuhusen Ebba Ramsay Charlotta Weidenhielm Carl Ramsay
  • Edelfelt har önskat träffa Wrangels; grevinnan Sara Wrangel har Alexandra Edelfelt redan träffat; grevinnan styr och ställer på Björneberg och hade någon vecka tidigare en kolportörspredikning därute; Edelfelt hade velat vara med om något för honom så nytt, men så karaktäristiskt för Sverige; den unge greve Carl Wrangel är en riktigt hästkarl; han kom dagen före hem från kapplöningen i Stockholm; Henning Odencrantz berättade hur det gick till då skånska ädlingar kom samman; gamle greve Anton Wrangel har varit envoyé extraordinaire och ministre plenipotientiare, men har numera blivit så "snuskig och idiotisk" att han inte längre får sitta vid bordet: "Forgyldning forgaaer, men Svineldder bestaaer!"

    Sverige Stockholm Björneberg Alexandra Edelfelt Anton Wrangel Sara Maria Wrangel Carl Wrangel Henning Odencrantz
  • Edelfelt planerar inom några dagar att tillsammans med Georg Pauli besöka fru Sophie Höckert för att få se hennes utmärkte son, Janne Höckerts ateljé och skisser; hos farmodern finns en dotter till honom och tante Adelaide Leuhusen har visat den 10-åriga Alma Höckert för Edelfelt.

    Georg Pauli Johan Fredrik Höckert Sophie Elisabeth Höckert Alma Höckert
  • Pojkarna Leuhusen skall snart tillbaka till skolan; man har rådfrågat doktor Eljert Mobeck och Edelfelt om deras läsning.

    Eljert Edvard Mobeck Gustaf Leuhusen Alexander Leuhusen Reinhold Leuhusen
  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa åt alla på Kiala.

    Kiala Alexandra Edelfelt
  • Han ber henne också framföra hans ursäkt till morbror Gustaf Brandt, som han ännu inte hunnit skriva brev till.

    Gustaf Brandt
  • Axel Antell har skrivit till Edelfelt flera gånger.

    Axel Antell