Innehåll

  • Strax efter Edelfelts senaste brev till Alexandra Edelfelt från Barbizon, hade de gett sig av genom den vackra Fontainebleauskogen till Fontainebleau; de såg slottet från början till slut och Edelfelt tyckte att man då och då borde se någon av de mäktiga maktälskande personer som bott och rört sig där, Frans I, sköna Diane de Poitiers, Ninon de Lenclos, Henrik IV, Ludvig XIV; han såg rummet där Napoleon undertecknade sin abdikation, samt Marie Antoinettes sängkammarmöbel som flyttats dit från Trianon; Gian Rinaldo Monaldeschis rustning och värja finns uppställd på samma plats där han lönnmördades, bredvid finns en skylt som upplyser att markisen mördats på order av drottning Kristina av Sverige – ”vackra minne av Gustaf Adolfs dotter!”; alla regenters ståt är nu borta, ingen Marie di Medicis, Marie Antoinette eller Eugenie, inga präktiga jakter; de promenerade i den vackra parken och kastade bröd åt de världsberömda karparna (förfärliga bestar, som laxar); varje gång Edelfelt stöter på historiska minnen i Frankrike tänker han på Talis Qualis "Skyldra gevär för Frankrikes historia!"; på Frankrikes jord har alla mänsklighetens stora strider utkämpats, här blödde hugenotterna, här förklarades ett ädelt folk fritt för första gången genom de mänskliga rättigheterna, här föll Bourbonerna spira och Napoleon såg sitt världsvälde krossas.

    Frankrike Sverige Barbizon Fontainebleau Trianon Alexandra Edelfelt Napoleon I Bonaparte Gustav II Adolf Marie Antoinette Ludvig XIV Maria av Medici Kristina Anne de Lenclos Carl Vilhelm August Strandberg Eugénie Bonaparte Frans I Henrik IV Bourbon Gian Rinaldo Monaldeschi Diane de Poitiers
  • På kvällen började de vandringen till Marlotte genom skogen; de tågade mellan de jättelika ekarna och tallarna sjungandes Frans I:s jaktvisa (finns i opera Rigoletto) medan de föreställde sig se jaktklädda svenner och jägare; då de kom till byn Marlotte hade alla redan legat i säng; de visades till Madame Antony's värdshus, som nästan bara hade konstnärer och jägare som gäster; Madame Antony är omkring 60 år och sedan ett år gift med en jämnåring; sällskapet blev väl trakterade med mat och dryck; det var så lantligt att man trodde sig vara långt från Paris; i Marlotte finns trakter som påminner om Finland; i Marlotte bodde författaren till "la vie de Boheme", Henry Murger; värdshuset var en vanlig bondgård med höns som promenerade i gästrummet; Edelfelt talade jakt med en jägare-advokat från Paris; Illustration: värdfolket Père et Mère Antony i Marlotte (Seine & Marne).

    Finland Paris Marlotte Seine et Marne Henry Murger Antony Antony Frans I
  • Eftersom Edelfelt på lördag kväll var bjuden på musik och dans till Jaquinots fick han redan på eftermiddagen ta tåget tillbaka till Paris; han åkte förbi de bördigaste landskap och han förstår att fransmännen är stolta över la belle France [det vackra Frankrike]; det är inte så storartat som nordens tallskogar och väldiga sjöar, men det är täckt och vackert, rikt och glatt.

    Frankrike Paris Jacquinot
  • Edelfelt sträckte upp sig i frack och gick på bjudningen till Madame Jaquinot; Filip Forstén och Madmoiselle Marie Friberg sjöng duetter och stycken ur Stabat Mater; en italiensk orgelvirtuos spelade på harmonium "de allra vackraste saker"; alla var förtjusta i Filips solosång.

    Filip Forstén Jacquinot Marie Friberg
  • Edelfelt var trött så han dansade inte mycket; han pratade med Pauline Ahlberg och Madmoiselle Suzanne; Fröken Mathilda Grabow var förbjuden att sjunga och dansa eftersom hon var mitt uppe i repetitionen av Hamlet som hon i maj skall debutera i.

    Pauline Ahlberg Mathilda Grabow Suzanne Hamlet
  • Julian Alden Weir har träffat misserna Sarah och Mary Austin och berättat om resan till Fontainebleau; de ville göra en gemensam utfärd till Barbizon i maj.

    Barbizon Fontainebleau Julian Alden Weir Sarah Austin Mary Austin
  • Pauline Ahlberg bad under en dans Edelfelt ännu tacka Alexandra Edelfelt för brevet.

    Alexandra Edelfelt Pauline Ahlberg
  • Pauline Ahlberg har följande dag bjudit Edelfelt på Guiseppe Verdis requiem på opera Comiques salong.

    Opéra-Comique Pauline Ahlberg Giuseppe Verdi
  • Edelfelt antar med fröjd Gustaf Wilhelm Edlunds beställning på teckningar till Julqvällen.

    Gustaf Wilhelm Edlund
  • Edelfel ställer sig tveksamt till friherre Victor de la Chapelles projekt, eftersom Bernhard Reinhold som "Todtenmaler ex professo" [~ den mest kompetente dödsmålaren] kunde måla porträttet bättre då han har vana; Edelfelt antar anbudet, men tycker det är ledsamt om konterfejet [porträttet] inte blir lyckat i och med att han känner familjen så bra.

    Bernhard Reinhold Carl Victor de la Chapelle
  • Föregående dag hade Julian Alden Weir, Pauline Ahlberg och Edelfelt sett en exposition med den unge spanske målaren Marià Fortunys arbeten; Fortuny dog i Rom i vintras; han är bland de djärvaste kolorister och den största akvarellist Edelfelt sett; motiven är spanska och orientaliska - trädgårdar, spanska señoror och tjurfäktningar.

    Rom Pauline Ahlberg Julian Alden Weir Marià Fortuny
  • Edelfelt är tacksam över att Nyländska avdelningen ger honom frihet i fråga om pengarnas användande så att han kan komma hem i höst.

  • Det är roligt att höra att tante Adèle Gadds öga är bra; Edelfelt sänder henne hälsningar.

    Adelaide Gadd
  • Det har stått om den sorgliga Behriska historien i franska tidningar, nästan som ett motstycke till mordet i Pantin.

    Pantin Behr
  • Ellen, Anni och Butti (Berta) Edelfelt är förhoppningsvis fullkomligt friska; Edelfelt ser fram emot att se dem när han kommer hem; han har arbetat flitigt på École des Beaux Arts och är därför trött; han önskar Alexandra Edelfelt god natt.

    École des Beaux-Arts Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt
  • När Edelfelt gjort några första utkast för Julqvällen skall han sända dem Alexandra Edelfelt; hur tänker Gustaf Wilhelm Edlund reproducera teckningarna, i xylografi eller litografi?; de moderna kostymerna (eller egentligen dräkterna från 1830-talet) blir alltid tråkiga i bild.

    Alexandra Edelfelt Gustaf Wilhelm Edlund