Innehåll

  • Alexandra Edelfelts brev med växeln kom på hennes namnsdag; tusen gånger har tankarna gått till hemmet denna dag, så till den grad att han känt hemlängtan; i synnerhet slogs han av hemlängtan när han efter middagen gick till Tuilerieträdgården och kände doften av syrén och grönska; hans melankoli den senaste tiden har tagit sig uttryck i en längtan till hemmet; han tänkte med sorg hur lite han förtjänat allt det goda som kommit honom till del, medan Alexandra Edelfelt sitter hemma, har sorg och bekymmer och sällan får sina önskningar uppfyllda.

    Tuilerieträdgården Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt vet inte om nedstämdheten och desillusionen beror på att han sett så mycket vackert på Salongen och på utställningarna i hôtel Drouot; allt han gör anser han nu vara under all kritik.

    Hôtel Drouot
  • Edelfelt har tecknat ett porträtt av Pauline Ahlberg; hon har poserat i hans ateljé; det är inte likt och dåligt tecknat.

    Pauline Ahlberg
  • Edelfelt har talat allvarsamt med Julian Alden Weir om sitt måleri; Weir anser att Edelfelt har skickligheten men att han saknar ett riktigt allvarsamt, kärleksfullt, naivt sökande, man vet inte vad Edelfelt velat med en målning; Jean-Léon Gérôme säger att han föredrar dåligt utförda, naiva och dumma saker som får konstnärens innerlighet, hans sökande och inspiration att synas, framför en betydelselös produkt av en skicklig hand.

    Jean-Léon Gérôme Julian Alden Weir
  • Efter promenaden i Tuilerieträdgården begav sig Edelfelt till Café Suède för att träffa finnar; Julian Alden Weir var på bal hos en amerikansk familj Watts; erfarenheten är alltid den samma när finländare samlas i grupp, fransmännen är roligare och mer omväxlande i sina konversationer; bland finländarna rör sig samtalet vanligen kring mat och dryck, samt gamla kvickheter från Finland; den som börjat känna Paris blir också led på alla nya resandes reflektioner om priser och om chateau d'eau [vattentornet] är på höger eller vänster sida då man går från Louvren till Boulevarden, om maten på Peeters och Champion, som är de dyraste restaurangerna i Paris; dessutom känner flera dåligt till franska språket och kulturen.

    Finland Paris Louvren Tuilerieträdgården Café Suède Noël Peters Champion Julian Alden Weir Frances Watts Watts
  • Edelfelt gick med Rafael Hertzberg på bulevarden ända till Madeleine; det var liv och rörelse i den vackra vårkvällen; det var som taget ur Alexandra Edelfelts roman.

    Église de la Madeleine/la Madeleine Alexandra Edelfelt Rafael Hertzberg
  • Edelfelt har umgåtts mycket med Léon Chevreuil; efter cours de soir (kvällslektionen) äter de middag hos Madame Nail, där elever från École des Beaux Arts äter, eller på Crémerie de Buci eller chez Madmoiselle Anne, som oftast besöks av Alexandre Cabanels elever och lagisterna, de som tävlar om Romarpriset; Chevreuil är som en levande antologi och kan utantill läsa dikter av Victor Hugo, Alphonse de Lamartine, André Chénier och Alfred de Musset; Chevreuil är betagen av Frankrikes medeltid, av Henrik IV och glansen vid Ludvig XIV:s hov och är rojalist; för att komplettera beskrivningen av Chevreuil nämner Edelfelt att han är genomhederlig på ett nästan finskt sätt och massier (kassaförvaltare) i ateljén, han är ful men med ett genomärligt, klokt utseende, han är närsynt och fanatisk beundrare av Rafael och har en stor insektsamling, hans pappa har en egendom i Argenteuil.

    Frankrike Rom École des Beaux-Arts Mère Nail Crèmerie de Buci Chez Mademoiselle Anne Argenteuil Victor Hugo Rafael Alexandre Cabanel Ludvig XIV Alfred de Musset Alphonse de Lamartine Léon Chévreuil André Chénier Anna Chomette Henrik IV
  • Edelfelt ser fram emot att träffa systrarna; Ellen har antagligen vuxit, likaså Anni; får se om Butti känner igenom honom; han hoppas att hon har ärvt Alexandra Edelfelts musikalitet.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt
  • Edelfelt är glad över växeln som Alexandra Edelfelt sände; han har betalat tillbaka lånet av Julian Alden Weir.

    Alexandra Edelfelt Julian Alden Weir
  • Edelfelts kläder börjar bli slitna; Carl Albert Edelfelts gamla frack som sytts om till rock börjar bli utsliten och Edelfelt funderar på att köpa en ny; i Paris behöver man en bättre omgång utöver fracken; de flesta målare klär om sig när de går ut på kvällen eftersom deras kläder blir så nedfläckade och dammiga i ateljén; Edelfelt har alltid ett bestyr att tvätta ut oljefärg och annat på den kostymrock som han lät göra i Antwerpen, innan han går ut.

    Paris Antwerpen Carl Albert Edelfelt
  • Edelfelt skickar ett nummer av le monde illustré med en gravyr av bataljmästaren baron Alphonse Neuvilles tavla på fjolårets Salong; detta år har en lika bra tavla utställd; han ber Alexandra Edelfelt låta en bra bokbindare klistra upp mästerstycket på bristolpapper; han tar farväl och gratulerar Mamma och ber henne hälsa Morbror Gustaf Brandt.

    Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt Alphonse de Neuville
  • Det måste ha varit roligt på Kung Carls jakt.

    Karl IX
  • *Familjen Zilliacus tanke om Lulle (Julian) Serlachius är riktig, bättre sällskap kan Conny Zilliacus inte få.

    Ida Charlotta Zilliacus Julian Serlachius Henrik Wilhelm Johan Zilliacus Konrad Zilliacus
  • *Ateljén börjar få sin sommarprägel; denna vecka reser Eugène Burnand, Paul Robert, Evert Van Meyden och Louis-François Majou hem.

    Paul Robert Louis-François Majoux Eugène Burnand Evert van Muyden
  • *Beskedligare karl och sämre arkitekt än Karl Alfred Caveen ser man inte lätt; han har ingen känsla för konsten, vilket förargar Edelfelt.

    Karl Alfred Caveen