avskedstagande beställningar brev dagstidningar födelsedagar fotografering franska Gud korrespondenter krig musik politik pris (belöning) resor sällskapsliv språk stipendier studenter studentnationer tavlor utflykter utställningar vänner

Beskrivning

Albert Edelfelts brev från Paris till Alexandra Edelfelt, skrivet den 31 maj 1875, 8 sidor.

[...] Mina studier borde väl nu vara lyckligen anlända till Helsingfors. – Jag hade bordt bereda Mamma på att flere af dem icke egna sig för folks blickar genom sin nakenhet. Också är det blott för att visa Mamma hvad jag gjort som jag skickat dem med. Torserna den lilla pojken som spelar flöjt och hufvudena kan ju hvem som helst se. Jag tänkte nog minsann på det opassande i att låta sådana nakna gubbar resa af öfver land och haf, jag tänkte på systrarne och fruarna som ej gerna kunna se sådan nakenhet, och jag hade gerna velat måla draperier men då var det för sent, och målningen torkar ju ej på en dag.

– Lindholms pojke vore det bra roligt att få exponerad om också icke mera än en dag. Ville Mamma så kan mamma dessutom utställa pojken som spelar en karl med pantherhud (en studie som Boulanger i tiden berömt) samt en qvinnotors med hvitt draperi, som Gerôme fann bra, dertill (allt om Mamma anser det nödigt en gubbe som sitter, något hufvud o.s.v. –

En studie som jag målade i Beckers atelier, strax jag kom hit i fjol, efter hans en modell medföljer äfven. Ett flickhufvud – koifferadt à l’alsacienne. Sen den tiden har jag ändå gjort framsteg. Min sista studie en karl som lutar sig mot knaet är kanske den sakrast gjorda, ehuru jag ej hade tid att slutföra den och genom Pauline förlorade en dag den veckan. – I höst skall jag måla draperier åt alla och hänga upp dem i min atelier. [...]

Innehåll

  • Alexandra Edelfelts brev kom tidigare än väntat; Edelfelt hoppas hans brev hinner fram till Helsingfors innan Mamma reser till Kiala.

    Helsingfors Kiala Alexandra Edelfelt
  • För Brummers beställning har Edelfelt tänkt sig ett ämne ur 30-åriga krigets historia; en sårad finsk krigare berättar på ett tyskt slott om sina äventyr för en ung flicka och en pojke; Gustaf Wilhelm Edlunds beställning kommer att ta mycket tid så han vet inte när han skall ha tid att börja med tavlan.

    Alexander Wilhelm Brummer Gustaf Wilhelm Edlund
  • Edelfelt hade också tänkt börja på en kopia för August Eklöf i juni, vilket var anledningen till beslutet att stanna till hösten.

    August Eklöf
  • Då Edelfelt fattade beslutet om resdagen visste han inte om de 800 marken från Nyländska avdelningen, som gör det möjligt för honom att återvända.

  • Edelfelt vill göra bilderna till Julqvällen så bra som möjligt, eftersom det är illustrationer till ett av de största mästerstycken ett lands poesi har bringat fram, och boken kommer att spridas i hundratals exemplar, samt att 3/4 av Finlands befolkning aldrig kommer att se något annat av honom än dessa illustrationer; han har gjort 4 skisser till scenen där gamle Pistol berättar i stugan, 3 till fröken Augusta och kaptenskan upp i vindskammaren, 2 till Gamle Pistol och kaptenen; den första bilden, fröken Augusta i släden och gamle Pistol på vägen blev, som Alexandra Edelfelt utsåg, mycket svår; scenen där fröken Augusta kysser lilla gossen har han ännu inte gjort, inte heller den där Majoren för in fröken Augusta i salen där kaptenen utgör föremålet för allas blickar och kärlek; den utmärkte illustratören Eugène Burnand rådde honom att göra så mycket som möjligt efter naturen, skaffa modell och inte hushålla med pengar för att få illustrationen bra; teckningarna är inte en penningfråga utan en hederssak, det är det hittills ypperligaste medlet Edelfelt fått att göra sitt namn känt i det kära hemlandet; han skall visa skisserna till deras interimslärare [vikarie] Gustave Boulanger och sända hem några flyktiga pennteckningar till Mamma, en av de förnuftigaste arte es thetici [konstestetiker] han någonsin sett.

    Finland Alexandra Edelfelt Gustaf Wilhelm Edlund Gustave Boulanger Eugène Burnand Augusta Pistol
  • Edelfelt önskar komma hem i augusti, "men Gud vet", om han kan det för den förargerliga Eklöfska tavlans skull; det är ledsamt att vintervägen till Paris är så lång, det vore väl om man alltid kunde passera Lübeck.

    Paris Lübeck August Eklöf
  • Edelfelts studier borde lyckligen ha anlänt till Helsingfors; han borde ha förvarnat Alexandra Edelfelt på att flera av dem inte är ägnade för folks, systrarnas och fruarnas, blickar på grund av sin nakenhet; torserna, den lilla pojken som spelar flöjt och huvudena kan ju vem som helst se; han hade gärna velat måla draperier på de nakna gubbarna men då var det för sent, och målningen torkar ju inte på en dag.

    Helsingfors Alexandra Edelfelt
  • Berndt Lindholms pojke vore det roligt att få exponerad, om också inte mer än en dag; Alexanda Edelfelt kan om hon vill också ställa ut pojken som spelar, en karl med pantherhud som Gustave Boulanger i tiden berömt, en kvinnotors med vitt draperi som Jean-Léon Gérôme tyckte var bra, därtill om Mamma anser det nödvändigt en gubbe som sitter, något huvud o.s.v.; han sänder också en studie som han målade strax han kom hit i fjol i Adolf von Beckers ateljé efter en av hans modeller, ett flickhuvud koafferat [friserat] à l'alsacienne; en karl som lutar sig mot knäet är hans senaste och säkraste studie även om han inte hade tid att slutföra den och p.g.a. Pauline Ahlberg förlorade en dag den veckan; om någon av tavlorna ställs ut vore det bra om Heimberger spänner upp duken på lösramar, Mamma kan också be honom fernissa tavlorna och hon skall skriva upp alla utgifter på Edelfelts konto.

    Alexandra Edelfelt Pauline Ahlberg Adolf von Becker Jean-Léon Gérôme Berndt Lindholm Ragnar Lindholm Gustave Boulanger Richard Heimberger
  • Edelfelt har hemlängtan och tycker det vore roligt att vara några veckor på Johannisberg med familjen; i Helsingfors måste han se kamrater, kreti och pleti; han gratulerar Alexandra Edelfelt till att Calle Holm var hygglig och inte tog någon hyra.

    Helsingfors Johannisberg Alexandra Edelfelt Carl Holm
  • En vy av Borgå med Askolagummor på kyrkväg vore en makalös tavla, men Edelfelt skulle behöva två eller tre månader på sig för att måla en sådan.

    Borgå Askola
  • Föregående dag var Edelfelt sista gången hos Austins, som reser till Grandville i Bretagne och sedan till något bad vid kusten; Miss Sally (Sarah) Austin hoppades får se honom igen; i oktober passerar de Paris på vägen till Florens, men då är Edelfelt i Finland.

    Finland Paris Florens Bretagne Granville Sarah Austin Elizabeth Austin Ivers James Austin
  • Pappret tar slut så Edelfelt måste sluta även om han ännu har mycket att säga; *han har ännu inte skrivit om Salongen som han har besökt alla dagar.

  • *Edelfelt håller på med en korrespondens till Helsingfors Dagblad.

  • *Misserna Sarah och Mary Austin var förtvivlade över att en utflykt till Fontainebleau inte blivit av, vilket gjorde att deras mamma reste ensam dit med döttrarna; dit gick planen på att fotografera dem alla tillsammans upp i rök.

    Fontainebleau Sarah Austin Elizabeth Austin Mary Austin
  • *Studenttåget till Sverige sysselsätter Edelfelts tankar; han ser fram emot att läsa berättelserna därifrån i tidningarna.

    Sverige
  • *Hur mår Axel Antell?; varför reser han inte med till studentmötet?

    Axel Antell
  • *Fru Augusta Berndtson kommer att få besvär med att hålla fram Hulda Berndtson i Sverige; hur kommer det sig att det bara är 85 studenter som reser?

    Sverige Hulda von Born Augusta Berndtson
  • *Medaljerna på Salongen är utdelade; bara två utlänningar belönades, belgaren Emile Wauters för tavlan Målaren Van der Goes galenskap (scen från 1400 i Flandern) och ungraren Weisz, som visserligen bott i Frankrike sedan späd ålder; ingen medaille d'honneur [hedersmedalj] delades ut till någon målare i år, däremot till bildhuggaren Henri Chapu för hans staty Ungdomen som ristar Hemri Regnaults minnesruna.

    Frankrike Flandern Henri Chapu Henri Regnault Emile Wauters Adolphe Weisz Hugo van der Goes