ålder beställningar brev finländare framtid franska gravering kaféer kläder konst konstnärer kvinnor musik musiker myndiga opera (konstart) operor (verk) pensionat resor restauranger sällskapsliv sångare studier (studieinnehåll) svenskar teater utställningar väderlek

Beskrivning

Albert Edelfelts brev från Paris till Alexandra Edelfelt, skrivet den 15 juli 1875, 10 sidor.

[...] Här i Paris fanns under vintern en klick af unga svenska målare Nilsson Skånberg, Eck, Hill, Arborelius o.s.v. Men jag sökte aldrig deras sällskap. Då jag af någon slump då och då kom att träffa Hill eller Nilsson eller Skånberg, de andra kände jag ej, märkte jag huru i allt deras åsigter i konst voro annorlunda än mina. Det är obehagligt att se huru de svenska målarna behandla konsten skojigt intet alvar, intet naturstudium dålig teckning men ett ohyggligt skräfvel. Ett sådant yttrande som Hills över Rafael ”visst fan var karlen ett geni, men han hade tagit miste om sin kallelse, borde aldrig ha blitt målare” är tillräckligt för att i alla tider anse herr Hill för ett barn eller en charlatan. [...]

Innehåll

  • Edelfelt har fått Alexandra Edelfelts två sista brev, och jämvikten är återställd.

    Alexandra Edelfelt
  • Därhemma räknar man dagarna för Edelfelts hemkomst; hemfärden beror på när han får klart illustrationerna.

  • Som Alexandra Edelfelt minns hade Edelfelt tecknat färdigt på trä en plansch till Julqvällen; Monsieur Jules Marie Lavée sade att teckningen var bra, men att sättet att teckna inte lämpade sig för gravyr; han visade teckningsfel i händerna och visade croquiser [skisser] av Alphonse de Neuville och genremålaren Louis Leloir; Lavée menade att det inte räckte med några rättelser, utan att Edelfelt måste börja från början för att det skulle bli bra; Edelfelt följde rådet och tog ytterligare en modell för att studera händerna och göra en ny teckning; Monsieur Robert, en av de bästa träsnidarna i världen, tittade in medan Edelfelt var där och gav honom råd.

    Alexandra Edelfelt Alphonse de Neuville Jules Marie Lavée Louis Leloir Robert
  • Den övning Edelfelt får i att teckna i trä kommer att vara till nytta om han i framtiden vill illustrera Johan Ludvig Runebergs arbeten, i synnerhet Fänrik Stål.

    Johan Ludvig Runeberg Stål
  • Eklöfs olycksaliga kopia får han ébauchera [göra de första skisserna] på 4–5 dagar, så kan han säga att han har börjat.

    August Eklöf
  • Jean-Léon Gérôme är hemkommen och fann Edelfelts studie "pas mal" [inte dålig].

    Jean-Léon Gérôme
  • Axel Antell reser i övermorgon; de har varit på teatrar, café chantants, bulevarder, museer och expositioner; Axel är intresserade och förstår vad han ser; Axel är inte en sådan "ours" [björn] som vanliga finnar (t.ex. Karl Alfred Caveen grälar alltid och är inte förvånad över någonting); det är en sorts bondhögfärd att tycka allt är dåligt.

    Axel Antell Karl Alfred Caveen
  • Axel Antell har fått lust att återvända nästa år för att studera och gå på föreläsningar i la Sorbonne; Edelfelt anser att om Axel skall börja på med historiska studier så skall han smida medan järnet är varmt; han har sett tillräckligt med finnar som i 40-årsåldern kommer med "hemknutsidéer" och som är för gamla att lära sig språket och därför inte har mycket nytta av sina resor; den bästa åldern att studera är mellan 20-30 år, därefter går man inte framåt mera.

    Sorbonne Axel Antell
  • Alexandra Edelfelt har fört på tal att Edelfelt snart blir myndig.

    Alexandra Edelfelt
  • Ansvaret känns stort då Edelfelt tänker på att det beror på de fyra följande åren om han blir bra målare eller inte.

  • Romarpriset skall snart tillkännages; de som sett Jules Bastien Lepages tavla säger att den står över de andras; Edelfelt hoppas han får priset; det vore roligt att träffa honom i Rom om något år.

    Rom Jules Bastien-Lepage
  • En klick av unga svenska målare fanns under vintern i Paris: Severin Nilsson, Carl Skånberg, Eck, Carl Fredrik Hill, Olof Arborelius; Edelfelt sökte aldrig deras sällskap, då han någon gång av en slump träffade någon av dem märkte han hur deras åsikter i konst skillde sig från Edelfelt; de svenska konstnärerna såg konsten som skojig, inget allvar, inget naturstudium, dålig teckning men ett ohyggligt skrävlande.

    Severin Nilsson Carl Skånberg Carl Fredrik Hill Eck Olof Arborelius
  • Fröken Mathilda Grabow har debuterat på Stora Operan; det skall ha gått skralt, i synnerhet om man jämför med Caroline Miolan-Carvalho som förut spelat rollen i Huguenotte; häradshövding Ludvig Gustaf Leonhard Clouberg ställde till middag för henne; Edelfelt och Filip Forstén var bjudna, likaså frun som Grabow bor hos och två svenskor, fröknarna Anna Agrell och Kinstrand.

    Parisoperan Filip Forstén Mathilda Grabow Caroline Miolan-Carvalho Ludvig Gustaf Leonhard Clouberg Anna Agrell Kinstrand Sinçonne
  • Anna Agrell spelar violin och tänker i höst uppträda på Jules Pasdeloup-konserter i Cirque d'Hiver, kanske göra någon resa till Petersburg och där spela med Leopold Auer, som hon känner.

    Sankt Petersburg Cirque d'Hiver Leopold Auer Mathilda Grabow Jules Pasdeloup Anna Agrell
  • Middagen hölls på en restaurang i parken vid Buttes Chaumont; "lilla" Mathilda Grabow var nedslagen efter sin första motgång men kryade upp sig under kvällen.

    Parc des Buttes-Chaumont Mathilda Grabow
  • Igår var de bjudna till Madame Sinçonne och Mathilda Grabow; de fick svensk punsch och något ovanligt i Paris – souper [supé]; det var så mycket musik att man knappt hade tid att tala med damerna.

    Mathilda Grabow Sinçonne
  • Edelfelt tycker att Filip Forstén sjunger romanser (t.ex. av Felix Mendelsohn och Charles Gounod) bättre än operaarior; 2–3 års studier fordras för att göra honom till en bra operasångare.

    Charles Gounod Filip Forstén Felix Mendelssohn
  • Mathilda Grabows misslyckade debut tillskriver man hennes rädsla; hon verkar ha ytterst svårt för franskan och talar illa för att ha varit här i tre år; Alexandra Edelfelt kan förstå hur fransmännen lider när de får höra dåligt franskt uttal sjunget med full hals.

    Alexandra Edelfelt Mathilda Grabow
  • Fröken Kinstrand ser parisisk ut, blek, vacker och elegant; hon tycks vara i Paris för nöjes skull, bor tillsammans med Anna Agrell på en pension, spelar piano, violin och sjunger; hon är mycket söt, men kokett och talar bäst franska av de svenskor Edelfelt hört; Anna Agrell är en svensk typ, lite gå på och skradör, redan ca 27 år och liknar något Mili (Emilie) Mechelin (men vackrare); Mathilda Grabow är sjuklig och ser ut som ett lik.

    Paris Emilie Mechelin Mathilda Grabow Anna Agrell Kinstrand
  • Axel Antell hälsar Alexandra Edelfelt och syskonen; han vet inte om han skall åka via Marseille till Neapel och sedan via Rom, Florens och Venedig till Schweiz eller tvärtom för att komma till Paris för att hämta Edelfelt; de kommer inte att bli reskamrater lång väg, då Axel inte far direkt över från Lübeck till Helsingfors.

    Helsingfors Paris Schweiz Florens Lübeck Rom Venedig Neapel Marseille Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Axel Antell Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt
  • Edelfelt hälsar till alla gamla Kialabor och lovar göra en tur till Kiala även om han kommer så sent att familjen redan lämnat Johannisberg.

    Kiala Johannisberg Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt har inte hunnit skriva till morbror Gustaf Brandt.

    Gustaf Brandt
  • Vädret är ombytligt.

  • Ellen Edelfelts frimärken har inte någon åtgång.

    Ellen Edelfelt
  • Edelfelt har köpt två flanelltröjor, låtit reparera stövlar, kläder och skjortor, som blivit fullkomligt upprispade i fållarna av Pariser-tvätterskorna, ett släkte som Edelfelt hatar.