Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

adresser (kommunikation) brev diplomater djur döden finländare flirt födelsedagar framtid fransmän gåvor Gud konsthandel konstutställningar kritik kvinnor landskap (fysiska helheter) musikalier musikinstrument porträtt resor solfjädrar städer utseende utställningar vänner varuhus

Paris d. 15 Maj 1881
Älskade Mamma!
I går kl. 6 på morgonen kom jag,
uttröttad efter trenne genomvakade
nätter till Paris. Några timmar
efteråt fick jag Mammas bref. Visser
ligen känner jag mig nu, isynnerhet
i afseende å allt hvad till lifvets nödtorft
hörer, i en mera civiliserad verld –
men har ännu, sedan jag kom, icke ett
ögonblick hört upp att sakna Spanien.
Redan vid Bordeaux var jag alldeles
förvånad öfver att allt såg så grått
ut – och ändå var vädret vackert. Den
blå himlen, ljuset, teckningen i allting
saknades. Menniskorna föreföllo mig alla
förfärligt "bourgeois", fruntimmerna
fjeskiga – och här i Paris tycker jag
allt är så gammalt och kändt, och
har en litet trivial anstrykning, åtminsto
ne i jemförelse med det jag nyss lemnat.
Ack, Spanien och dessa 5 veckor stå
för mig som något briljant, storartadt
En solfjäder med fotografier från tjurfäktningarna har
jag med mig åt Anni – en annan åt Butti, en nål åt Mamma
och en åt tante Gadd.

som jag fåfängt söker här. Och
så förefaller det mig så eget att
menniskorna här göra en konst i
boleros och peteneras, och ej intressera
sig för den eller den gatan i Toledo eller
Granada; jag tycker det vore helt
naturligt att alla, alla, som jag
skulle vara midt upp i extasen öfver
Andalusien och Castillen. – Ännu
har jag ej hunnit sätta mig in i Paris,
och jag har sällan känt mig så dépayée
här. Boulevarden med dess bråk,
tidningarna med deras käbbel, menniskorna
med den affärsmessiga brådska som
utmärker dem, förarga mig. –
Ännu har jag ej varit på salongen,
men har egentligen ej någon brin-
nande lust att gå dit heller. Jag har
alltid betraktat detta års salong som
en slags hvila för mig, och är icke
särdeles nöjd med hvad jag skickat dit.
Gérôme lär ha gjort en mycket rigtig
anmärkning om Dagnans porträtt,
d.v.s. han har sagt att jag ej satt tillräckligt
intresse i Fysionomin och ställningen:

: "il peint comme un paresseux"
lär han ha sagt om Dagnan på porträttet.
Den andra taflans har ett skralt par-
ti, hufvudet, som jag målat om efter
olika modeller. – Nå väl jag får se
detta på nära håll i morgon.
Berndtson har sålt sin tafla åt
Antell för 4000 mk, hvilket jag mycket
gläder mig åt, samt fått flere anbud
från fransmän efteråt. En herre lär
ha beställt en liknande tafla af honom.
– Det är betydligt större
skilnad mellan Spanien och Frankrike än
emellan Frankrike och Finland, och jag trod-
de aldrig att de "fina tonerna här i
Paris, som jag så ofta beundrat förr,
skulle kunna förefalla mig så grådaski-
ga och fadda. – Bra ledsamt var
det att vår resplan blef alldeles förän
drad genom Noëls onkels död. Vi hade
tänkt, han och jag, resa långsamt uppåt,
besöka Avila Salamanca och Burgos,
hvilket nu ej blef af – det är nästan
ett brott att ha rest förbi dessa orter, men
det är för mig så förfärligt att ensam
ta in på ett hotell och drifvas omkring
som ett kräk af en guide, att jag
förutsåg
insåg
att jag gjorde bäst i att resa di-
rekt. Allt detta återstår för nästa

resa. Då tar jag vägen öfver
Barcelona och Malaga till Tanger
i Marocco, och kommer tillbaka öfver
Granada Madrid, Burgos o.s.v. –
Jag måtte ej ha fått Mammas sista
bref – det der Mamma talar om Petene-
ras för fr. Muncks räkning. Emellertid
är det mycket lätt för mig att få
noter fr. Madrid, ty Madrazo har å-
tagit sig att köpa ett och annat. Han
kommer hit i början af Juni och jag
behöfver blott skrifva ett ord till honom.
– Ack jag längtar att få komma
hem och arbeta efter en karg och karaktä-
ristisk natur; jag vill, jag vill göra
något dugtigt, manligt till nästa år.
En dugtig ansträngning ett försök att
spänna bågen så att det knakar
i den. – Jag känner på mig att jag
är förlorad om jag låter mig gå åt
"la peinture facile", och tror t.o.m.
att jag är född till något bättre.
Den Spanska resan har lärt mig mycket
och jag behöfver blott tänka på några taflor
i Madrid för att ödmjukt erkänna
att allt hvad jag gjort till dato varit
underhaltigt, och innerligt be Gud
Om kraft, flit och ihärdighet, det som
kanske mest fattas mig.

– Snart fyller Anni 15 år! Gud
välsigne henne! Jag tänker på Miss
Fairchild, amerikanska ministerns
dotter som jag träffade i Granada,
Sevilla och Cordova, och som troligen
under dagen visar sig här i ateliern
med sin mor och syster. Hon är 14 år,
men har en verldsvana, ett sätt att
kokettera och "flirt" som om hon vore
25 och redan sett legioner af kurti-
sörer passera. Usch hvad sådant
är tråkigt, och hvad jag har svårt
att tänka mig att vår Anni, mera
barn också till det yttre, är äldre än
denna, för resten mycket charmanta
unga dam, som med en så affekterad
oskuld talar om "une gamine comme
moi".
Jag hoppas att den der kolthistorien
(Konnis) slutar med att jag köper en
kostym åt unge Zilliacus – Jag ville blott
gerna veta om ej de sjelfva redan
gjort detsamma.
Berndtson och Uotila äro de ende fin-
nar jag träffat. B. är "en veine" nu
kanske för första gången i sitt lif. Allt
lyckas för honom, han är som en annan
menniska, gladare, vänligare, trefli-
gare på allt vis.

Mannerheim har varit här i
går och sökt mig. Berndtson
säger att han har för afsigt att
grunda ett stort panorama i New-
York – C'est un homme à sur-
prises!
Mina vänner och bekanta tycka att
jag blifvit mycket solbränd i Spanien
och att jag magrat litet.
Dagnan har såsom betalning
för sitt porträtt, lemnat mig (han är
sjelf i Holland) tvenne stora
Kinesiska fajans odjur, af en särdeles
dekorativ verkan. Jag önskade mig
dem engång då vi tillsammans gingo
utför Bd Malesherbes.
– Jag kan icke säga huru
mycket jag saknar Spanien
och här upprepar jag hvar minut
för mig sjelf – ce n'est plus
cela. – tusen helsningar
från
Atte
Buttis åsna papegoja apa och
guitarr få bli till nästa Spanska
resa – tänk om Mamma, Anni och Butti
komma med då. En vinter i Granada?

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • I går kl. 6 på morgonen kom jag, uttröttad efter trenne genomvakade nätter till Paris. Några timmar efteråt fick jag Mammas bref.

    Paris Alexandra Edelfelt
  • Visserligen känner jag mig nu, isynnerhet i afseende å allt hvad till lifvets nödtorft hörer, i en mera civiliserad verld – men har ännu, sedan jag kom, icke ett ögonblick hört upp att sakna Spanien. Redan vid Bordeaux var jag alldeles förvånad öfver att allt såg så grått ut – och ändå var vädret vackert. Den blå himlen, ljuset, teckningen i allting saknades. Menniskorna föreföllo mig alla förfärligt "bourgeois", fruntimmerna fjeskiga – och här i Paris tycker jag allt är så gammalt och kändt, och har en litet trivial anstrykning, åtminstone i jemförelse med det jag nyss lemnat. Ack, Spanien och dessa 5 veckor stå för mig som något briljant, storartadt som jag fåfängt söker här. Och så förefaller det mig så eget att menniskorna här göra en konst i boleros och peteneras, och ej intressera sig för den eller den gatan i Toledo eller Granada; jag tycker det vore helt naturligt att alla, alla, som jag skulle vara midt upp i extasen öfver Andalusien och Castillen. Ännu har jag ej hunnit sätta mig in i Paris, och jag har sällan känt mig så dépayée här. Boulevarden med dess bråk, tidningarna med deras käbbel, menniskorna med den affärsmessiga brådska som utmärker dem, förarga mig.

    Paris Granada Toledo Spanien Bordeaux Andalusien Kastilien
  • Ännu har jag ej varit på salongen, men har egentligen ej någon brinnande lust att gå dit heller. Jag har alltid betraktat detta års salong som en slags hvila för mig, och är icke särdeles nöjd med hvad jag skickat dit.

  • Gérôme lär ha gjort en mycket rigtig anmärkning om Dagnans porträtt, d.v.s. han har sagt att jag ej satt tillräckligt intresse i Fysionomin och ställningen: "il peint comme un paresseux" lär han ha sagt om Dagnan på porträttet. Den andra taflans har ett skralt parti, hufvudet, som jag målat om efter olika modeller. – Nå väl jag får se detta på nära håll i morgon.

    Pascal Dagnan-Bouveret Jean-Léon Gérôme
  • Berndtson har sålt sin tafla åt Antell för 4000 mk, hvilket jag mycket gläder mig åt, samt fått flere anbud från fransmän efteråt. En herre lär ha beställt en liknande tafla af honom.

    Gunnar Berndtson Herman Frithiof Antell
  • Det är betydligt större skilnad mellan Spanien och Frankrike än emellan Frankrike och Finland, och jag trodde aldrig att de "fina tonerna här i Paris, som jag så ofta beundrat förr, skulle kunna förefalla mig så grådaskiga och fadda.

    Frankrike Finland Paris Spanien
  • Bra ledsamt var det att vår resplan blef alldeles förändrad genom Noëls onkels död. Vi hade tänkt, han och jag, resa långsamt uppåt, besöka Avila Salamanca och Burgos, hvilket nu ej blef af – det är nästan ett brott att ha rest förbi dessa orter, men det är för mig så förfärligt att ensam ta in på ett hotell och drifvas omkring som ett kräk af en guide, att jag insåg att jag gjorde bäst i att resa direkt.

    Burgos Ávila Salamanca Albert Noël N.N.
  • Allt detta återstår för nästa resa. Då tar jag vägen öfver Barcelona och Malaga till Tanger i Marocco, och kommer tillbaka öfver Granada Madrid, Burgos o.s.v.

    Granada Madrid Barcelona Tanger Marocko Málaga
  • Jag måtte ej ha fått Mammas sista bref – det der Mamma talar om Peteneras för fr. Muncks räkning. Emellertid är det mycket lätt för mig att få noter fr. Madrid, ty Madrazo har åtagit sig att köpa ett och annat. Han kommer hit i början af Juni och jag behöfver blott skrifva ett ord till honom.

    Madrid Alexandra Edelfelt Maria Munck af Fulkila (osäker koppling) Ricardo de Madrazo y Garreta
  • Ack jag längtar att få komma hem och arbeta efter en karg och karaktäristisk natur; jag vill, jag vill göra något dugtigt, manligt till nästa år. En dugtig ansträngning ett försök att spänna bågen så att det knakar i den. – Jag känner på mig att jag är förlorad om jag låter mig gå åt "la peinture facile", och tror t.o.m. att jag är född till något bättre. Den Spanska resan har lärt mig mycket och jag behöfver blott tänka på några taflor i Madrid för att ödmjukt erkänna att allt hvad jag gjort till dato varit underhaltigt, och innerligt be Gud Om kraft, flit och ihärdighet, det som kanske mest fattas mig.

    Madrid
  • Snart fyller Anni 15 år! Gud välsigne henne! Jag tänker på Miss Fairchild, amerikanska ministerns dotter som jag träffade i Granada, Sevilla och Cordova, och som troligen under dagen visar sig här i ateliern med sin mor och syster. Hon är 14 år, men har en verldsvana, ett sätt att kokettera och "flirt" som om hon vore 25 och redan sett legioner af kurtisörer passera. Usch hvad sådant är tråkigt, och hvad jag har svårt att tänka mig att vår Anni, mera barn också till det yttre, är äldre än denna, för resten mycket charmanta unga dam, som med en så affekterad oskuld talar om "une gamine comme moi".

    Alexandra Edelfelt Lucius Fairchild Frances Fairchild Mary Fairchild Sarah Fairchild
  • Jag hoppas att den der kolthistorien (Konnis) slutar med att jag köper en kostym åt unge Zilliacus – Jag ville blott gerna veta om ej de sjelfva redan gjort detsamma.

    Konrad Zilliacus Edvard Zilliacus
  • Berndtson och Uotila äro de ende finnar jag träffat.

    Gunnar Berndtson Aukusti Uotila
  • B. är "en veine" nu kanske för första gången i sitt lif. Allt lyckas för honom, han är som en annan menniska, gladare, vänligare, trefligare på allt vis.

    Gunnar Berndtson
  • Mannerheim har varit här i går och sökt mig. Berndtson säger att han har för afsigt att grunda ett stort panorama i New-York – C'est un homme à surprises!

    New York Gunnar Berndtson Carl Mannerheim
  • Mina vänner och bekanta tycka att jag blifvit mycket solbränd i Spanien och att jag magrat litet.

    Spanien
  • Dagnan har såsom betalning för sitt porträtt, lemnat mig (han är sjelf i Holland) tvenne stora Kinesiska fajans odjur, af en särdeles dekorativ verkan. Jag önskade mig dem engång då vi tillsammans gingo utför Bd Malesherbes.

    Holland Pascal Dagnan-Bouveret
  • Jag kan icke säga huru mycket jag saknar Spanien och här upprepar jag hvar minut för mig sjelf – ce n'est plus cela. – tusen helsningar från Atte

    Spanien
  • Buttis åsna papegoja apa och guitarr få bli till nästa Spanska resa – tänk om Mamma, Anni och Butti *komma med då. En vinter i Granada?

    Granada Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt
  • *En solfjäder med fotografier från tjurfäktningarna har jag med mig åt Anni – en annan åt Butti, en nål åt Mamma och en åt tante Gadd.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Adelaide Gadd Alexandra Edelfelt