Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

afrikaner ångbåtar Årstider ateljéer besök beställare epidemier frukost graviditet hugenotter italienare kläder konst konstnärer konstnärskap korrespondenter kvinnor lyrik nederländare personlighet porträtt renässansen resor sällskapsliv sjukdom (tillstånd) skönlitteratur sommar sommarvillor spanjorer statyer studenter transportmedel utseende väderlek Villa Edelfelt

Paris d. 7 juni 1881
Älskade Mamma,
Det är ju rysligt länge sen jag skref
sist. Detta bref kommer till Haiko
således. Upprigtigt sagdt är jag nog ego-
istisk att ej afundas er under dessa allra
första dagar på landet. Flyttningsbråk,
förargelser öfver arbetarnes dumhet,
och möjligen också den föga framskridna
årstiden gör att de första dagarna ej äro
så fullkomligt trefliga. Men sedan!
Jag skall skrifva till Böning för att
få veta när ångbåtarna gå. Passar det
ej att komma med storfursten en af
de sista dagarna i månaden, far jag öfver
Lübeck Stockholm. – Från Bos har jag haft
en längre epistel, en slags kommentar
till det egendomliga inlägget i tidningar-
ne. Jag måste verkligen säga att
Jag var litet förargad då jag såg brefvet
från Toledo med denna märkvärdiga
appendix af Bos' hand. Först och främst
var brefvet illa och slarfvigt skrifvet,
öfverdrifna uttryck, floskler och fraser

som kunde gå i Bos men som
hvarken motsvarade min tanke eller
kunna gälla som prof på min stilistiska
förmåga. Då man talar till en
menniska som ej har "le sens artistique"
måste man ju inskränka sig till utrop
ty några anmärkningar mot de
gamle (jag tror visst ändå att jag
håller af dem lika mycket som någon-
sin han) skulle tas som hädelser.
Hvad nu Rafaël beträffar, så
reser man ej till Madrid för att se
honom. Och upprigtigt taladt spelar
Rafael en mindre betydande rôle i den-
na täflingskamp mellan verldens
störste som står att ses i Spaniens huf-
vudstad. Jag kan dessutom ej, utan
att tala mot mitt bättre vetande, stäl-
la honom högre än t.ex. Leonardo
och MichelAngelo, för att nu alls ej
tala om de primitiva eller de
holländska eller spanska mästarne.
Jag har ju aldrig påstått att min
mening är den rätta; känslan kan

ju ingen kommendera, och om
jag tycker mera om Julqvällen än
om Kung Fjalar, och ger skäl der-
för, så har ingen rätt att säga att
Jag derföre icke är "de bonne foi"
eller något dylikt. Det vore väl
döden också om jag, trots mitt tanke
arbete under den tid jag sysslat med
måleri, icke skulle ha kommit längre
än att måsta ord för ord efterstafva
hvad hundrade sagt före mig, den
ena mest efter den andra, utan att
tänka så mycket hvar och en. Bos
håller ett slags förmaningstal till
mig, talar om huru "sorgligt" det vore
om jag ej skulle ställa Rafaël högst,
o.s.v. – Ingenting på jorden
kan förhindra mig att ej tycka så mycket
om t.ex. Meyerbeer som om flere af
de klassiska, och om jag också miljoner
gånger hör att afrikanskan och huge-
notterna äro mästerverk af första ordnin-
gen, så måste jag med handen på
hjertat säga att de lämna mig tem
meligen kalla. – För mig slår Ra-

fael inom den italienska renais-
sancen såsom den komplettaste,
den stilfullaste, den elegantaste, men –
han lemnar mig kall, ty det är skick-
ligt, så elegant och så väl arrangeradt
att det rigtigt menskliga, djerfva,
upprörande och omedelbara litet
gått bort. –
I går voro vi med Ole Haslund och Hen-
nigsen med fru samt herrskapet Runebergs
bjudna till Berndtsons atelier på fru-
kost. B. hade det mycket fint arrange-
radt, god mat, fina servetter och serviser
o.s.v. I morgon, måndag äro vi åter
bjudna till Runebergs, om tisdag på middag
till Boït. Boït med fru voro här härom
dagen. De ha ej kunnat resa med sina
många barn till Villerville der de ha en
villa, emedan messlingen går starkt
der, och de få derföre stanna 6
veckor längre i Paris. Sargent är
rest till England der han fått porträtt
beställningar.
För några dagar sedan lotsade jag
äfven Ole och Henningsens till

Bastien Lepage, som mycket ar-
tigt tog emot dem. Ole och Hen-
nigsen äro näml. mycket stora beundra
re af hans talent. Lilla fru Thora
Hennigsen är bra behaglig och söt,
mycket intresserad af konst, löper
på alla utställningar och museer
och är outtröttellelig trots en framskri
den grossess. Hon har något så
kamratsligt och trefligt i sitt sätt,
och hennes vackra, oskyldiga ansigte
och de 20 åren skämma ej heller
bort saken. Hon talar om att "vi"
skall måla en tafla" "vi ska göra stu-
dier o.d fastän hon ej målar sjelf.
Runebergs skola tillbringa sommaren
på Åland. – Jag skulle så gerna
vilja säga allt godt om Runebergs
staty af fadren, men kan ej – jag
tycker den är klumpig och ser litet
tafatt ut. Dock tror jag den definitiva
statyn blir bättre än skizzen.
– Är det sannt att det i nästa år
blir studentmöte i Helsingfors?

Hvad det vore roligt! Men hvad
ha vi att visa dem – hvarken
Upsala eller Stockholm – Brunnspar-
ken och Kaisaniemi?
Jag väntar med otålighet bref
från Anni för att få måtten
Möjligt är att jag vid valet af
klädning också litet kommer
att tänka på nyttan (för mig)
d.v.s. tar något som lämpar
sig att måla. Jag lofvar att jag
ej skall plåga dem öfverhöfvan.
– Och nu farväl. Helsa Haiko,
Etters, tante Gadd och alla
från
Atte

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Det är ju rysligt länge sen jag skref sist. Detta bref kommer till Haiko således. Upprigtigt sagdt är jag nog egoistisk att ej afundas er under dessa allra första dagar på landet. Flyttningsbråk, förargelser öfver arbetarnes dumhet, och möjligen också den föga framskridna årstiden gör att de första dagarna ej äro så fullkomligt trefliga. Men sedan!

    Haiko Villa Edelfelt Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt
  • Jag skall skrifva till Böning för att få veta när ångbåtarna gå. Passar det ej att komma med storfursten en af de sista dagarna i månaden, far jag öfver Lübeck Stockholm.

    Stockholm Lübeck Böning
  • Från Bos har jag haft en längre epistel, en slags kommentar till det egendomliga inlägget i tidningarne. Jag måste verkligen säga att Jag var litet förargad då jag såg brefvet från Toledo med denna märkvärdiga appendix af Bos' hand. Först och främst var brefvet illa och slarfvigt skrifvet, öfverdrifna uttryck, floskler och fraser som kunde gå i Bos men som hvarken motsvarade min tanke eller kunna gälla som prof på min stilistiska förmåga. Då man talar till en menniska som ej har "le sens artistique" måste man ju inskränka sig till utrop ty några anmärkningar mot de gamle (jag tror visst ändå att jag håller af dem lika mycket som någonsin han) skulle tas som hädelser. Hvad nu Rafaël beträffar, så reser man ej till Madrid för att se honom. Och upprigtigt taladt spelar Rafael en mindre betydande rôle i denna täflingskamp mellan verldens störste som står att ses i Spaniens hufvudstad. Jag kan dessutom ej, utan att tala mot mitt bättre vetande, ställa honom högre än t.ex. Leonardo och MichelAngelo, för att nu alls ej tala om de primitiva eller de holländska eller spanska mästarne. Jag har ju aldrig påstått att min mening är den rätta; känslan kan ju ingen kommendera, och om jag tycker mera om Julqvällen än om Kung Fjalar, och ger skäl derför, så har ingen rätt att säga att Jag derföre icke är "de bonne foi" eller något dylikt. Det vore väl döden också om jag, trots mitt tankearbete under den tid jag sysslat med måleri, icke skulle ha kommit längre än att måsta ord för ord efterstafva hvad hundrade sagt före mig, den ena mest efter den andra, utan att tänka så mycket hvar och en. Bos håller ett slags förmaningstal till mig, talar om huru "sorgligt" det vore om jag ej skulle ställa Rafaël högst, o.s.v. – Ingenting på jorden kan förhindra mig att ej tycka så mycket om t.ex. Meyerbeer som om flere af de klassiska, och om jag också miljoner gånger hör att afrikanskan och hugenotterna äro mästerverk af första ordningen, så måste jag med handen på hjertat säga att de lämna mig temmeligen kalla. – För mig slår Rafael inom den italienska renaissancen såsom den komplettaste, den stilfullaste, den elegantaste, men – han lemnar mig kall, ty det är skickligt, så elegant och så väl arrangeradt att det rigtigt menskliga, djerfva, upprörande och omedelbara litet gått bort.

    Madrid Toledo Spanien Giacomo Meyerbeer Michelangelo Rafael Berndt Otto Schauman Leonardo da Vinci
  • I går voro vi med Ole Haslund och Hennigsen med fru samt herrskapet Runebergs bjudna till Berndtsons atelier på frukost. B. hade det mycket fint arrangeradt, god mat, fina servetter och serviser o.s.v.

    Lina Runeberg Gunnar Berndtson Frants Henningsen Thora Henningsen Walter Runeberg Otto Haslund
  • I morgon, måndag äro vi åter bjudna till Runebergs, om tisdag på middag till Boït.

    Lina Runeberg Walter Runeberg Edward Boit
  • Boït med fru voro här häromdagen. De ha ej kunnat resa med sina många barn till Villerville der de ha en villa, emedan messlingen går starkt der, och de få derföre stanna 6 veckor längre i Paris.

    Paris Villerville Edward Boit Mary Louisa Boit Florence Boit Jane Boit Mary Louisa Boit Julia Boit John Boit (osäker koppling) Edward Boit (osäker koppling)
  • Sargent är rest till England der han fått porträttbeställningar.

    England John Singer Sargent
  • För några dagar sedan lotsade jag äfven Ole och Henningsens till Bastien Lepage, som mycket artigt tog emot dem. Ole och Hennigsen äro näml. mycket stora beundrare af hans talent.

    Jules Bastien-Lepage Frants Henningsen Thora Henningsen Otto Haslund
  • Lilla fru Thora Hennigsen är bra behaglig och söt, mycket intresserad af konst, löper på alla utställningar och museer och är outtröttellelig trots en framskriden grossess. Hon har något så kamratsligt och trefligt i sitt sätt, och hennes vackra, oskyldiga ansigte och de 20 åren skämma ej heller bort saken. Hon talar om att "vi" skall måla en tafla" "vi ska göra studier o.d fastän hon ej målar sjelf.

    Thora Henningsen
  • Runebergs skola tillbringa sommaren på Åland. – Jag skulle så gerna vilja säga allt godt om Runebergs staty af fadren, men kan ej – jag tycker den är klumpig och ser litet tafatt ut. Dock tror jag den definitiva statyn blir bättre än skizzen.

    Åland Johan Ludvig Runeberg Lina Runeberg Walter Runeberg
  • Är det sannt att det i nästa år blir studentmöte i Helsingfors? Hvad det vore roligt! Men hvad ha vi att visa dem – hvarken Upsala eller Stockholm – Brunnsparken och Kaisaniemi?

    Helsingfors Stockholm Brunnsparken Uppsala Kajsaniemi
  • Jag väntar med otålighet bref från Anni för att få måtten Möjligt är att jag vid valet af klädning också litet kommer att tänka på nyttan (för mig) d.v.s. tar något som lämpar sig att måla. Jag lofvar att jag ej skall plåga dem öfverhöfvan. – Och nu farväl. Helsa Haiko, Etters, tante Gadd och alla från Atte

    Haiko Villa Edelfelt Emilie von Etter Adelaide Gadd Alexandra Edelfelt