Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

adresser (kommunikation) flirt förmögenhet frukost hotell inredningar instrument järnvägar kläder konstnärer kvinnor militärer (personer) musik nederländare pälsar personlighet porträtt resor skräddare tåg tavlor telegram temperatur tjänstefolk utseende väderlek

Petersburg söndag 30 okt
81
Älskade Mamma,
Mamma fick naturligtvis telegrammet i
går och såg deraf att jag var lyckli-
gen anländ och icke ihjälfrusen.
I Wiborg tillbragte jag en temmeligen stilla
afton. Ack hvad hon är tråkig, Axels
fru, och ful sedan. Till min glädje konstaterade
jag att icke den ringaste likhet förefanns
mellan henne och en viss annan person.
Sedan vi suttit 4 timmar hos Axel med
Rola Borenius, bjöd denne mig på ett glas
vin till Sociétetshuset, och först kl. 1 kom jag
i säng hos Axel, som ej ville höra talas om
att jag att jag skulle bo på hotellet. Kallt som
tusan följande morgon då jag gaf mig i
väg. I Petersburg var fru Etter sjelf
mig till mötes; jag kan ej säga hur flat och
generad jag var. Der hade hon stått i kölden,
ty stationen var märkvärdigt nog oeldad;
Paul hade fått lof att gå på tjenstgöring.
Helsningar framfördes, och nyheter berättades
under vägen till Nadejdenskaïa. Eget
nog kände jag mig genast lika hemmastadd
här som på Haiko. – De bo i tredje vånin-
gen. Ingen tambur, utan man kommer
Alla helsa

genast in i ett stort rum der flygeln
står. Våningen är något mörk och invecklad
med genomgångar och skrubber, men detta
första rum och salongen äro stora. Mycket
trefligt ha de det. Alls ingen lyx men
goda möbler, angenämt oppstälda. Hvad
som ger ett bildadt tycke åt det hela äro
de gamla taflor de ha, och de orientaliska
krigsbytena, mattor, divaner o.d.. En Ru-
bens är rigtigt utmärkt. Det är ett porträtt,
så godt som jag sällan sett, någonting ovanligt.
Vidare finns Steubens stora porträtt af Xavier
de Maistre, ett godt arbete ifrån 20 talet. –
Men allt detta har ett hemtrefligt tycke, ser
enkelt ut och har ingenting Petersburgskt
i sig. Lilli mådde bra och intog kaffe med
generalskan och mig, gossarne voro borta i
skolan, och Paul i kasernen. Kl. 1 kom den
sistnämnda hem, och vi dejeunerade. Fjodor
bockade förtvifladt för mig, Mascha stannade
och gjorde en orientalisk bugning. Efter
frukosten skulle P. och jag gå ut först
till skräddaren och sist till Manzeys.
Jag frös som en hund. Vi voro först
hos Saschas skräddare som begärde 95
rubel för en paltå, hvilket jag dock ansåg
skarpt. – Jag beslöt derföre rådfråga Arm-

felt, och så gingo vi till Manzeys. De
bo i bel étagen vid Stora Morskaïa. Vacker
entrée och stora rum. Alla voro församlade
i salen d.v.s. alla Manzeys Armfelts
Mima och Hermuschka, för att försöka
en flygel som de nyss fört hem, och jag blef
så vänligt emottagen som möjligt. Vid
första anblicken af fröken tänkte jag: Tante
Gadd hade rätt, hon kan ej jemföras med
Anna Ehrnrooth, hon är verkligen ett strå
hvassare. – 5 minuter efteråt voro Armfelt
och tjotje Nadja inne i en diskussion om
koketteri, hvari Armfelt med sin gälla röst
uttalade sina åsigter fram och tillbaka, till
föga fromma för menskligheten. Många
frågor gjordes om alla derhemma. Anni
Butti och Mamma, Mamma främst. Jag tror
ej att Mamma ett ögonblick skulle känna
sig generad här. 1o äro de verkligen mycket
fästade vid Mamma 2o är det alls ej så farligt
med deras lyx att t.ex. Ahrenbergs
och
Mamma
i Hfors skulle ha det lika trefligt i deras salong och
3o äro de bra hyggliga och enkla menniskor.
– Hvad just lyxen beträffar ha Manzeys
det ungefär som Etters. Äfven der finnas
goda taflor 1 ypperlig Canaletti och ett
godt porträtt af fru Jacobson som ung
af Steuben, några gamla holländare o.s.v.
Vi kommo öfverens om att i dag –
kl. 12 gå till Eremitaget, och i dag äro
Lilli förtjust öfver böckerna – dock var det hennes mamma som läst i dem.

vi samt och synnerligen bjudne till
Manzeys på middag. Fröken är sig lik.
Idag har det fallit litet snö, hvilket
gifvit anledning åt ungdomen att
drömma om utfärder i troika o.s.v.
Just nu sitta Paul och Schura och spela
envoi de fleurs, Paul på dragharmonika
och Schura på piano. – Kl. ½ 6 tog jag
Armfelt med mig till skräddarn, Grönfelt,
en finne, som lofvade göra en paletå för
60 rubel till Onsdagen. I mörkret valde
jag en mörkbrunt tyg, Gud låte mig ej behöfva
ångra mitt val. Emellertid skulle jag rakt
ha satt lifvet till (10 grader kallt, fuktigt
rått) om ej Armfelt först lånat mig en
ulster och sedan Wolodja (som jag ännu
ej sett) skickat hit en magnifik pels,
i hvilken jag får ståta till Onsdagen.
Att vi mycket ja mest talt om Mamma
med fru Etter behöfver jag ej säga. –
Eget hvad här är lugnt och stilla i detta
qvarter, precis som i Kronohagen, ej
ett knyst från gatan. I morgon går jag
till Jacobi för att
tala om
taflan Nu får jag
lof att sluta, så roligt det än vore att
fortsätta, ty vi skola gå till Manzeys
och sedan till Eremitaget. – Tusen helsningar
till Anni och Butti
och Tante Gadd
– Hela första dagen
hade jag bra ledsamt efter er. –
Atte

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Mamma fick naturligtvis telegrammet i går och såg deraf att jag var lyckligen anländ och icke ihjälfrusen.

    Alexandra Edelfelt
  • I Wiborg tillbragte jag en temmeligen stilla afton. Ack hvad hon är tråkig, Axels fru, och ful sedan. Till min glädje konstaterade jag att icke den ringaste likhet förefanns mellan henne och en viss annan person. Sedan vi suttit 4 timmar hos Axel med Rola Borenius, bjöd denne mig på ett glas vin till Sociétetshuset, och först kl. 1 kom jag i säng hos Axel, som ej ville höra talas om att jag att jag skulle bo på hotellet. Kallt som tusan följande morgon då jag gaf mig i väg.

    Viborg Societetshuset (Viborg) Sophie Manzey Axel Antell Carl Borenius Hedvig Antell
  • I Petersburg var fru Etter sjelf mig till mötes; jag kan ej säga hur flat och generad jag var. Der hade hon stått i kölden, ty stationen var märkvärdigt nog oeldad; Paul hade fått lof att gå på tjenstgöring.

    Sankt Petersburg Emilie von Etter Paul von Etter
  • Helsningar framfördes, och nyheter berättades under vägen till Nadejdenskaïa. Eget nog kände jag mig genast lika hemmastadd här som på Haiko.

    Haiko
  • De bo i tredje våningen. Ingen tambur, utan man kommer genast in i ett stort rum der flygeln står. Våningen är något mörk och invecklad med genomgångar och skrubber, men detta första rum och salongen äro stora. Mycket trefligt ha de det. Alls ingen lyx men goda möbler, angenämt oppstälda. Hvad som ger ett bildadt tycke åt det hela äro de gamla taflor de ha, och de orientaliska krigsbytena, mattor, divaner o.d.. En Rubens är rigtigt utmärkt. Det är ett porträtt, så godt som jag sällan sett, någonting ovanligt. Vidare finns Steubens stora porträtt af Xavier de Maistre, ett godt arbete ifrån 20 talet. – Men allt detta har ett hemtrefligt tycke, ser enkelt ut och har ingenting Petersburgskt i sig.

    Xavier de Maistre Peter Paul Rubens Karl von Steuben
  • Lilli mådde bra och intog kaffe med generalskan och mig, gossarne voro borta i skolan, och Paul i kasernen. Kl. 1 kom den sistnämnda hem, och vi dejeunerade. Fjodor bockade förtvifladt för mig, Mascha stannade och gjorde en orientalisk bugning.

    Emilie von Etter Alexander von Etter Emilia (Emilie) von Etter Johan Emil (Ivan) von Etter Nikolaj von Etter Paul von Etter Mascha Fjodor
  • Efter frukosten skulle P. och jag gå ut först till skräddaren och sist till Manzeys. Jag frös som en hund. Vi voro först hos Saschas skräddare som begärde 95 rubel för en paltå, hvilket jag dock ansåg skarpt. – Jag beslöt derföre rådfråga Armfelt, och så gingo vi till Manzeys.

    Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Carl Alexander Armfelt Paul von Etter Alexander Jacobson Nikolaj Nikolajevitj Manzey
  • De bo i bel étagen vid Stora Morskaïa. Vacker entrée och stora rum. Alla voro församlade i salen d.v.s. alla Manzeys Armfelts Mima och Hermuschka, för att försöka en flygel som de nyss fört hem, och jag blef så vänligt emottagen som möjligt. Vid första anblicken af fröken tänkte jag: Tante Gadd hade rätt, hon kan ej jemföras med Anna Ehrnrooth, hon är verkligen ett strå hvassare. – 5 minuter efteråt voro Armfelt och tjotje Nadja inne i en diskussion om koketteri, hvari Armfelt med sin gälla röst uttalade sina åsigter fram och tillbaka, till föga fromma för menskligheten. Många frågor gjordes om alla derhemma. Anni Butti och Mamma, Mamma främst. Jag tror ej att Mamma ett ögonblick skulle känna sig generad här. 1o äro de verkligen mycket fästade vid Mamma 2o är det alls ej så farligt med deras lyx att t.ex. Ahrenbergs och Mamma i Hfors skulle ha det lika trefligt i deras salong och 3o äro de bra hyggliga och enkla menniskor.

    Helsingfors Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Nadine Armfelt Alexandra Ivanovna Manzey Adelaide Gadd Sophie Manzey Carl Alexander Armfelt Alexandra Edelfelt Anna Ehrnrooth Emilia Lerche Herman Hermanovitj Lerche Nikolaj Nikolajevitj Manzey Ahrenberg
  • Hvad just lyxen beträffar ha Manzeys det ungefär som Etters. Äfven der finnas goda taflor 1 ypperlig Canaletti och ett godt porträtt af fru Jacobson som ung af Steuben, några gamla holländare o.s.v.

    Emilia Venjaminovna Jacobson Emilie von Etter Alexandra Ivanovna Manzey Canaletto Sebastian von Etter Nikolaj Nikolajevitj Manzey Karl von Steuben
  • Vi kommo öfverens om att i dag – kl. 12 gå till Eremitaget, och i dag äro vi samt och synnerligen bjudne till Manzeys på middag. Fröken är sig lik.

    Eremitaget Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey
  • Idag har det fallit litet snö, hvilket gifvit anledning åt ungdomen att drömma om utfärder i troika o.s.v. Just nu sitta Paul och Schura och spela envoi de fleurs, Paul på dragharmonika och Schura på piano.

    Alexander von Etter Paul von Etter
  • Kl. ½ 6 tog jag Armfelt med mig till skräddarn, Grönfelt, en finne, som lofvade göra en paletå för 60 rubel till Onsdagen. I mörkret valde jag en mörkbrunt tyg, Gud låte mig ej behöfva ångra mitt val. Emellertid skulle jag rakt ha satt lifvet till (10 grader kallt, fuktigt rått) om ej Armfelt först lånat mig en ulster och sedan Wolodja (som jag ännu ej sett) skickat hit en magnifik pels, i hvilken jag får ståta till Onsdagen.

    Carl Alexander Armfelt Grönfelt Vladimir Ivanovitj Jacobson (osäker koppling)
  • Att vi mycket ja mest talt om Mamma med fru Etter behöfver jag ej säga. – Eget hvad här är lugnt och stilla i detta qvarter, precis som i Kronohagen, ej ett knyst från gatan.

    Kronohagen Alexandra Edelfelt Emilie von Etter
  • I morgon går jag till Jacobi för att tala om taflan

    Valery Jacobi
  • Nu får jag lof att sluta, så roligt det än vore att fortsätta, ty vi skola gå till Manzeys och sedan till Eremitaget. – Tusen helsningar till Anni och Butti och Tante Gadd – Hela första dagen hade jag bra ledsamt efter er. – Atte

    Eremitaget Berta Edelfelt Alexandra Ivanovna Manzey Adelaide Gadd Sophie Manzey Alexandra Edelfelt Nikolaj Nikolajevitj Manzey
  • *Lilli förtjust öfver böckerna – dock var det hennes mamma som läst i dem.

    Emilie von Etter Emilia (Emilie) von Etter
  • *Alla helsa