Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

akademier brev ekonomi födelsedagar franska frukost Gud instrument kläder konstutställningar kungligheter lotterier musik porträtt post ryska sötsaker språk transportmedel utseende utställningar väderlek

Petersburg d. 9 nov. 1881
Älskade Mamma,
Hvad det är rysligt ledsamt att Mamma
ej fått brefven ordentligt. Jag har nu varit
borta i 2 veckor och detta är det 6te
brefvet. Månne något ha förkommit?
Fru Etter klagar också öfver osäkerheten
för bref här i Ryssland. Jag skall försöka
göra bot och bättring hvad mig beträffar,
men det kejserliga postväsendet kan jag
ej reformera. – Taflan är nu lyckli-
gen förd till Akademin, Bertha likaså,
(nu infattad i en magnifik ram som
Beggrow lånat mig. Hade jag ej
sjelf begifvit mig till Akademin i
dag, så skulle jag ha fått en ytterst
usel plats ibland gipsritningar af elever-
na. Nu krånglade jag en stund och
fick en enorm sal för mig – måtte
de nu blott få vara der, tills Storfursten
kommer. I morgon kl. ½ 10 skall jag vara
der uppsträckt i frack. Ledsamt är att
jag ej fått Schuras porträtt färdigt. Det
har varit så ohyggligt mörkt, att man
ej kunnat måla mer än en halftimme
om dagen, isynnerhet som den ljusaste
tiden sammanfallit med frukosttimmen

hos Manzeys. – Ack så gerna jag
för mitt ämabla värdfolks skull vilja
finna Petersburg förtjusande, så litet
kan jag göra det för mitt eget samvete.
– Smuts, dimma, tråkiga fysionomier.
Mademoiselle M. och grefvinnan Armfelt
gå på med Pburg är den angenämaste
ort i verlden, den förra förklarar högtidligt
att hon aldrig vill öfverge detta El dorado.
Avis au lecteur. – Hos Manzeys
fortfar det att vara trefligt om dagarna,
men deras aftonsamqväm, alltid inom
familjen äro dödstråkiga. I går
var det litet mera munterhet hos
Armfelts, genom en nyhet som
Wolodja fört med sig från Moskva, derifrån
han i går anlände efter ett 2 dagars uppehåll.
Vår vän Sebastian skall näml. gå
och hoppas på att en aflägsen slägting,
en urgammal fru Narischkin skall
åt honom testamentera sin förmögenhet –
100 tusen rubel i räntor. Så föga troligt
detta än är, funderade vi hela afton
i går på hvad fru Etter och hennes
barn skulle göra med allt detta. En
ny brygga på Haiko var det allra
första fru Etter tänkte på. Nadeschda

Ivanowna och Sofi Nikolajevna tänke
genast i sin ryskhet på att namnet
Etter borde utbytas mot Narischkin, och
Polja gratulerades mycket. – Gud låte
Sebastians drömmar bli realiserade,
ingen kan önska det mera än jag,
och Mamma med som jag tror. –
Jag har sett
på gatan
Mischa Wolkoff, som
ser allvarlig och hygglig ut, men ej
är någon särdeles manlig skönhet.
– I dag är det Lilys födelsedag; och
Jag har nyss gifvit henne en stor
ask konfekt från Ballet. Mimuschka
Schurinka en liten Ellis och Lily samt
Baby leka någonslags nata här i
salongen bredvid och det är ett halloh
utan like må Mamma tro. Jag
framförde flickornas helsningar till
Lily och hon var ytterst fägnad deröfver.
– Schura klinkade nyss på pianot
några sommarmelodier och det
lät så skönt för mina öron.
Hur gick det Nyländska lotteriet.
Då Mammas bref om vinster härifrån
ankom, måtte det redan ha gått
af stapeln. – När jag tänker på deras
familjesammankomster här, tänker
jag så väl att Mamma ibland kan
förgås af ledsnad i Helsingfors. Dock

tror jag det är tråkigare här, med det
evigt enahanda och den totala bristen
på lifvande elementer utifrån. Fru
Etter ser ledsen ut, ty hennes man plågar
henne med knarriga bref. Skrif och muntra
upp henne! Hon håller så ofantligt mycket
af Mamma, och säkert är, att Mamma
är annat toista än hvad hon har
att göra med här, så slägtkär hon än må
vara. Huru jag saknar Mamma, det
vill jag ej ens beskrifva. Alexander Iwano-
witsch gör af med mycket pengar, köper
hästar, spelar, håller kusk och betjent,
och systrarna frukta att det skall bära
herunter. – Om söndag äro vi allesam-
man bjudna till Ellis i Zarskoje Selo,
på en picknick. Fru Ellis med den
blinda dottren är litet sjåpig, talar bara
franska (Gud välsigne henne derför) och
har fula tänder). I afton är Lise Odin-
zoff bjuden hit. Hon är mycket verlds-
van och talar också gerna franska
(äfven henne löne Himlen). Af fru
Spetschinsky och do Armfelt får man
med njuggan nöd ett franskt ord. –
– Armfelt är bra taktlös, och säger
ofta enorma och equivoqua saker,
som i denna ytterst rena familj
gör ett obehagligt intryck. I all-

mänhet förefalla alla fruntimren
utom fru Etter så egendomligt barnsliga
och outvecklade. De ha nu fått
i sitt hufvud att Paul är allvar-
ligt kär i fröken Manzey, hvilket
dock fru Etter bestrider. – Det är
dem omöjligt att tänka sig någon
ting annat än familjen. Det är som
om verlden vore slut så snart det
Jacobsonska blodet upphör. – Utom-
ordentligt vänliga äro de mot mig,
men fru Etter lider alltjemnt af att
jag måste ha tråkigt. Jag försäkrar
Mamma att jag gör allt i verlden
för att synas munter och glad, men
lyckas blott till hälften för många
orsaker skuld. Isynnerhet gör ryskan
sitt till saken – efter en allmän skratt-
salfva frågar de mig helt naïvt:
"est-ce que vous n'avez pas compris" likasom
om det vore så lätt att förstå den
Kejserliga jasiken. Så ledsamt att
det ej blir slädföre af. Det skulle
betydligt lifva upp oss alla. –
Nu kallas jag till middag – Alla helsar,
och jag ville så hjertinnerligen
gerna
i denna
afton flyga hem till Eder – om också
blott på några timmar.
Mammas
Atte
P. S. verte

P. S. Fru Etter försöker att
vara nöjd med de svenska
köksorna. Dock måste jag medge
att den ryska kocken som hon
hade nu sist var betydligt bättre.
Det är sannt att vi ännu haft
blott två mål – men det vidlå-
der ändå den svenska maten
någonting sockradt och smaklöst.
– Tack för tidningarna Schaumans
artikel var ju mycket grann
fastän han ej kan förlika sig
med presten.

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Hvad det är rysligt ledsamt att Mamma ej fått brefven ordentligt. Jag har nu varit borta i 2 veckor och detta är det 6te brefvet. Månne något ha förkommit? Fru Etter klagar också öfver osäkerheten för bref här i Ryssland. Jag skall försöka göra bot och bättring hvad mig beträffar, men det kejserliga postväsendet kan jag ej reformera.

    Ryssland Alexandra Edelfelt Emilie von Etter
  • Taflan är nu lyckligen förd till Akademin, Bertha likaså, (nu infattad i en magnifik ram som Beggrow lånat mig. Hade jag ej sjelf begifvit mig till Akademin i dag, så skulle jag ha fått en ytterst usel plats ibland gipsritningar af eleverna. Nu krånglade jag en stund och fick en enorm sal för mig – måtte de nu blott få vara der, tills Storfursten kommer. I morgon kl. ½ 10 skall jag vara der uppsträckt i frack.

    Ryska konstakademien Berta Edelfelt Alexander Beggroff Vladimir Alexandrovitj
  • Ledsamt är att jag ej fått Schuras porträtt färdigt. Det har varit så ohyggligt mörkt, att man ej kunnat måla mer än en halftimme om dagen, isynnerhet som den ljusaste tiden sammanfallit med frukosttimmen hos Manzeys.

    Alexandra Ivanovna Manzey Alexandrine Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey
  • Ack så gerna jag för mitt ämabla värdfolks skull vilja finna Petersburg förtjusande, så litet kan jag göra det för mitt eget samvete. – Smuts, dimma, tråkiga fysionomier. Mademoiselle M. och grefvinnan Armfelt gå på med Pburg är den angenämaste ort i verlden, den förra förklarar högtidligt att hon aldrig vill öfverge detta El dorado. Avis au lecteur.

    Sankt Petersburg Nadine Armfelt Sophie Manzey
  • Hos Manzeys fortfar det att vara trefligt om dagarna, men deras aftonsamqväm, alltid inom familjen äro dödstråkiga. I går var det litet mera munterhet hos Armfelts, genom en nyhet som Wolodja fört med sig från Moskva, derifrån han i går anlände efter ett 2 dagars uppehåll. Vår vän Sebastian skall näml. gå och hoppas på att en aflägsen slägting, en urgammal fru Narischkin skall åt honom testamentera sin förmögenhet – 100 tusen rubel i räntor. Så föga troligt detta än är, funderade vi hela afton i går på hvad fru Etter och hennes barn skulle göra med allt detta. En ny brygga på Haiko var det allra första fru Etter tänkte på. Nadeschda Ivanowna och Sofi Nikolajevna tänke genast i sin ryskhet på att namnet Etter borde utbytas mot Narischkin, och Polja gratulerades mycket. – Gud låte Sebastians drömmar bli realiserade, ingen kan önska det mera än jag, och Mamma med som jag tror.

    Moskva Alexandra Edelfelt Nadine Armfelt Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Carl Alexander Armfelt Paul von Etter Sebastian von Etter Vladimir Ivanovitj Jacobson Nikolaj Nikolajevitj Manzey Narysjkin
  • Jag har sett på gatan Mischa Wolkoff, som ser allvarlig och hygglig ut, men ej är någon särdeles manlig skönhet.

  • I dag är det Lilys födelsedag; och Jag har nyss gifvit henne en stor ask konfekt från Ballet. Mimuschka Schurinka en liten Ellis och Lily samt Baby leka någonslags nata här i salongen bredvid och det är ett halloh utan like må Mamma tro. Jag framförde flickornas helsningar till Lily och hon var ytterst fägnad deröfver. – Schura klinkade nyss på pianot några sommarmelodier och det lät så skönt för mina öron.

    Ballet Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Emilia Alexandrovna Ellis (osäker koppling) Alexander von Etter Emilia (Emilie) von Etter Emilia Lerche Alexandrine Manzey
  • Hur gick det Nyländska lotteriet. Då Mammas bref om vinster härifrån ankom, måtte det redan ha gått af stapeln.

    Alexandra Edelfelt
  • När jag tänker på deras familjesammankomster här, tänker jag så väl att Mamma ibland kan förgås af ledsnad i Helsingfors. Dock tror jag det är tråkigare här, med det evigt enahanda och den totala bristen på lifvande elementer utifrån. Fru Etter ser ledsen ut, ty hennes man plågar henne med knarriga bref. Skrif och muntra upp henne! Hon håller så ofantligt mycket af Mamma, och säkert är, att Mamma är annat toista än hvad hon har att göra med här, så slägtkär hon än må vara. Huru jag saknar Mamma, det vill jag ej ens beskrifva.

    Helsingfors Alexandra Edelfelt Emilie von Etter Sebastian von Etter
  • Alexander Iwanowitsch gör af med mycket pengar, köper hästar, spelar, håller kusk och betjent, och systrarna frukta att det skall bära herunter.

    Alexander Jacobson
  • Om söndag äro vi allesamman bjudna till Ellis i Zarskoje Selo, på en picknick. Fru Ellis med den blinda dottren är litet sjåpig, talar bara franska (Gud välsigne henne derför) och har fula tänder). I afton är Lise Odinzoff bjuden hit. Hon är mycket verldsvan och talar också gerna franska (äfven henne löne Himlen). Af fru Spetschinsky och do Armfelt får man med njuggan nöd ett franskt ord.

    Nadine Armfelt Eugénie Spetschinsky Sofia Alexandrovna Ellis Alexander Venjaminovitj Ellis Anastasia Alexandrovna Ellis Jelizaveta Alexejevna Odintsova
  • Armfelt är bra taktlös, och säger ofta enorma och equivoqua saker, som i denna ytterst rena familj gör ett obehagligt intryck. I allmänhet förefalla alla fruntimren utom fru Etter så egendomligt barnsliga och outvecklade. De ha nu fått i sitt hufvud att Paul är allvarligt kär i fröken Manzey, hvilket dock fru Etter bestrider. – Det är dem omöjligt att tänka sig någonting annat än familjen. Det är som om verlden vore slut så snart det Jacobsonska blodet upphör. – Utomordentligt vänliga äro de mot mig, men fru Etter lider alltjemnt af att jag måste ha tråkigt. Jag försäkrar Mamma att jag gör allt i verlden för att synas munter och glad, men lyckas blott till hälften för många orsaker skuld. Isynnerhet gör ryskan sitt till saken – efter en allmän skrattsalfva frågar de mig helt naïvt: "est-ce que vous n'avez pas compris" likasom om det vore så lätt att förstå den Kejserliga jasiken.

    Alexandra Edelfelt Emilie von Etter Sophie Manzey Carl Alexander Armfelt Paul von Etter
  • Så ledsamt att det ej blir slädföre af. Det skulle betydligt lifva upp oss alla.

  • Nu kallas jag till middag – Alla helsar, och jag ville så hjertinnerligen gerna i denna afton flyga hem till Eder – om också blott på några timmar. Mammas Atte P. S. verte

    Alexandra Edelfelt