Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

adel äktenskap belgier (nutidsfolk) beställningar brev dagordning drycker ekonomi engelska ester fester finländare flirt födelsedagar fosterländskhet franska generaler kärlek kejsardömen konstutställningar kungligheter kvinnor män militärer (personer) mineralvatten ministerstatssekreterare nationalism porträtt ryssar sällskapsliv senatorer sjukdom (tillstånd) skålar soaréer språk svenska tjänstefolk trädgårdar transportmedel utställningar vatten

Tisdag d. 6 Dec. 1881.
Älskade Mamma,
Ändtligen fick jag då bref! Måtte blott intet
vara förkommet, från ena eller andra sidan!
Och nu till svar på frågorna: Hvad halsbrännan
beträffar så har jag den ganska stark då
jag ej druckit Vichy eller tagit in soda. –
Nevavattnet har jag aldrig druckit oblan-
dadt. – Att de ej skicka emot mig i Zarskoïe
(a propos, fick Mamma ett långt bref dateradt
derifrån?) kommer sig af att man i allt
infört stora ekonomier sedan A. IIs död.
Så få nu flygeladjutanter, ja kommendanten
för samtliga trupper i Petersburg, gubben
Apostol Spiridonowitsh Kostanda, m.fl. åka
i dessa halsbrytande inrättningar på hjul
som i Zarskoïe fungera som åkdon.
Taflan är nu färdig, och såväl han som
hon äro mycket nöjda. "C'est excessivement
bien, joli de ton, agréablement composé,
et parfait comme ressemblance. Surtout
Kiki, il est admirable". Mamma ser att
Hans K. H. icke sparat på loford. I mor-
gon skall jag göra skizzer till André

Jag tror nästan att han kommer att
sitta (eller stå) bättre än de andra. Stor-
furstinnan har talt om mig och mina
porträtt för Kejsarinnan, som skall vara
mycket intresserad deraf. Maria Paulowna
prisar taflan åt alla som komma. I dag
var Storfurstinnan Maria Maximilianovna
der, och de två damerna slogo sig ned
i serrén och pratade, samt bad mig ej
låta mig störa. – Storfurstinnan sade att
om jag ville stanna här öfver vintern,
Jag skulle vara säker på att få fullt opp
med arbete. Hon tycker att detta är det
bästa porträtt som existerar af barnen
Om Makovskys sade hon att det var
"une horreur sans nom". Hon anmärkte
bara om Boris' hufvudform och lofvade
för att jag skulle kunna måla den, sjelf
komma och hålla i honom en af dagarna.
Det är skada att hon nu är i så avance-
radt tillstånd att porträtt ej kan komma
i fråga, jag tror säkert att jag skulle
fått måla det. Den lilla engelska bonnen
som alls ej är dum, sade att jag nog
skulle få måla Kejsarinnan också, om icke

nu så i nästa år. – Hon sitter för
resten (Miss Mili) och berättar om alla
möjliga saker inom familjen. Hennes tant
har varit bonne för Kejsaren och alla
hans bröder. Hon säger att de två yngsta,
Paul och Sergei äro utmärkta unge män.
De göra ett så ovanligt gentleman-like
intryck – tala engelska sinsemellan och
äro så som unge aristokrater borde vara.
T.ex. Paul skall om thorsdag vid Georgs-
festen aflägga ed, och har till denna
högtidlighet inbjudit sin gamla bonne
Miss Bride, som bor i Zarskoïe. Gumman
refuserade, men storfursten förklarade då
att hon måste komma, om han också
skulle bära henne från Zarskoïe till Gatschina.
– (Efter middagen) Sascha Jacobson har behedrat
oss med ett middagsbesök. – Härom aftonen var
det Pauls födelsedag som firades med supé
af fru Etter – Manzeys, Armfelts, Lize Odinzoff
och Boris inbjudna. Det var mycket lifvadt.
Friden stördes blott mot slutet af makarne
Armfelts gräl. Jag kan ej neka att jag
ej blef arg på henne ett bas, – hon tillåter
sig verkligen tillmälen om finnar och Finland,
som måste såra den mest fördomsfria.
Hon bad Carolus gå och dricka finnarnes skål
i en vrå – là vous pouvez boire à la santé

de vos finlandais tant que vous voulez"
sagdt med arg och elak ton – Ingen hade
talt derom, ingen tänkt på finnar ens,
och så kommer hon med ens fram med en
sådan der infami. – Jag tror att jag
blef blek, såg strängt på henne och försökte
att säga så artigt och bedjande som
möjligt: "Voyons, Madame" men så emeller
tid att
hon
tystnade och blef allt surare och
surare. – Hon har ett sådant medhåll
i Manzeys och Buistroff, att hon kan
tillåta sig hvad som helst – allt är Armfelts
fel. Nu ha de fått i sitt hufvud att Arm-
felt skall pina ihjäl henne – en af Buistroffs
assistenter (alla kopierade efter den store Nikolai
Ivanitsh) har låtit påskina att den grymma
misshandlingen kan sluta med lungsot eller
galenskap för henne!?! Hon är dugtigt
bortskämd, hon också. Fru Etter står
på förnuftets sida – men som sagdt hennes
ord och mening betyda ingenting här.
Fröken Manzey får stundligen höra att
alla män utom Nikolai Nikolaevitsh
äro likadana, isynnerhet äro finnarne
det värsta pack på jorden. För resten
ha de en rysligt pessimistisk och pre-
tentiös uppfattning af äktenskapet.
Mannen bör helt och hållet uppoffra

sig, helst öfvergå till hustruns familj
och bo alldeles nära. – Och ändå är
det bara elände, barnsängar, sjukdom
död – och det der pränta de i flickan
från morgon till qväll. Att hon
blir alldeles trist och hopplös på detta
sätt är ju klart. Fru Manzey har nu
fått i sig att en chevalier garde, Leva-
schoff gör henne sin kur, och alla upp-
tänkliga brott pådiktas nu denne syndare.
Min finskhet, lägger nu, sedan man är
säker på att alla finnar äro fähundar
och småaktiga, oöfverstigliga hinder i
vägen. Blir flickan ej vriden med
detta modrens tribulerande, så har hon
stor motståndskraft.
I går var jag hos Bruuns på soirée.
Lustig, alls ej homogen societet. Några
finska genraler o. senatorer, estländska
baroner, en och annan borttappad, enkel
finska, madame Linder, Costi Tobiesen
och fröknarna Hocken-Paul, tre belgiska
koketter, belgiska ministern – högst
märkvärdig societet – sans possibilité
de fusion. pos Bruun sjelf den enklaste,
allvarligaste, hyggligaste gubbe man kan
tänka, liten, mager, artig. Frun anspråks
lös, tyska-ryska, rödbrusig. – Ack
hvad den fru Linder är för ett våp.

platt – snobbig, kryddar hon sitt tal
med en och annan plumphet. Jag
har sällan sett en så flack menniska.
Hon slår efter mig, och inbillar sig
att jag är mycket intagen i henne.
Så det der dumma skrytet att ständigt
tala om huru hon flänger ute i stora
verlden, då alla menniskor veta att
hon ej har annorstädes att gå än hos
Demidoff och Bruun. – Bruun sjelf
talte nästan timtal med mig – Georges
Ramsay – likaså – de der storfurstliga
porträtterna ha gjort susen. Jag blef
presenterad till höger o. venster, men
det var ej roligare för det, och satt vid
supén mellan en estländsk sjåpig friher-
rinna och fru Linder – på andra sidan baron
Liegnitz preussiska militärattachén en
rigtig äppeltysk. Fru Ehrstöm, som ej
talar franska såg borttappad ut. Musik
gjordes hela aftonen, en belgisk violon-
cellist, en tysk pianist och 3 ryska
sångerskor.
Nu såg jag rigtigt huru ofantligt
litet en finsk ministerstatssekreterare
betyder i Petersburg. Ehuru kronan
möblerat våningen är det ofantligt

enkelt, och på den brokiga publiken
såg man att han hos sig ej kan få en
tillstymmelse till le grand monde.
Gubben Bruun talar svenska, frun ej.
de finska fruarna höllo sig bara inom
sin krets. – Jag hade länge suttit och
talt med en liten behaglig fru, hvars
namn jag ej hörde, på franska
(jag tog henne för ryska)
, då
hon frågade om jag
hon
ej finge presentera
mig för sin man – Döm om min
förvåning då det var Haartman och
hon fröken Pinello f.d., som jag aldrig
sett.
Fröken Manzey är i afton på bjudning
hos Durassoffs – skada att jag ej är
der, eller rättare sagdt att jag en
gång kom för sent för att träffa fru
Durassoff hos Ms, då hon kommit för
att bjuda mig och först göra min be-
kantskap. – Men det kan vara
så godt att komma till kojs i tid.
Sedan 3 dygn lägger jag mig kl. ½
3 och stiger upp kl. 7. – Om
här är mörkt, frågar Mamma, ja,
så att det förslår. Lyckligtvis
är vinterträdgården i Zarskoïe

som en glasbur, och der är tem-
meligen ljust från kl. 11 till 2. –
Taflan är verkligen fin i färgen,
i det afseendet bland det bästa
jag gjort. Botkin trodde att
storfursten ej skulle ha något emot
att skicka den till utställningen
i Moskva – Det vore bättre än
annat.
Tusen helsningar till alla – Vi
träffas om några veckor
Atte

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Ändtligen fick jag då bref! Måtte blott intet vara förkommet, från ena eller andra sidan!

  • Och nu till svar på frågorna: Hvad halsbrännan beträffar så har jag den ganska stark då jag ej druckit Vichy eller tagit in soda. – Nevavattnet har jag aldrig druckit oblandadt.

    Neva
  • Att de ej skicka emot mig i Zarskoïe (a propos, fick Mamma ett långt bref dateradt derifrån?) kommer sig af att man i allt infört stora ekonomier sedan A. IIs död. Så få nu flygeladjutanter, ja kommendanten för samtliga trupper i Petersburg, gubben Apostol Spiridonowitsh Kostanda, m.fl. åka i dessa halsbrytande inrättningar på hjul som i Zarskoïe fungera som åkdon.

    Sankt Petersburg Tsarskoje Selo Alexandra Edelfelt Alexander II Apostol Spiridonovitj Kostanda
  • Taflan är nu färdig, och såväl han som hon äro mycket nöjda. "C'est excessivement bien, joli de ton, agréablement composé, et parfait comme ressemblance. Surtout Kiki, il est admirable". Mamma ser att Hans K. H. icke sparat på loford. I morgon skall jag göra skizzer till André Jag tror nästan att han kommer att sitta (eller stå) bättre än de andra.

    Alexandra Edelfelt Maria Pavlovna Andrej Vladimirovitj Kirill Vladimirovitj Vladimir Alexandrovitj
  • Storfurstinnan har talt om mig och mina porträtt för Kejsarinnan, som skall vara mycket intresserad deraf. Maria Paulowna prisar taflan åt alla som komma. I dag var Storfurstinnan Maria Maximilianovna der, och de två damerna slogo sig ned i serrén och pratade, samt bad mig ej låta mig störa. – Storfurstinnan sade att om jag ville stanna här öfver vintern, Jag skulle vara säker på att få fullt opp med arbete. Hon tycker att detta är det bästa porträtt som existerar af barnen Om Makovskys sade hon att det var "une horreur sans nom". Hon anmärkte bara om Boris' hufvudform och lofvade för att jag skulle kunna måla den, sjelf komma och hålla i honom en af dagarna. Det är skada att hon nu är i så avanceradt tillstånd att porträtt ej kan komma i fråga, jag tror säkert att jag skulle fått måla det. Den lilla engelska bonnen som alls ej är dum, sade att jag nog skulle få måla Kejsarinnan också, om icke nu så i nästa år.

    Maria Fjodorovna Maria Pavlovna Boris Vladimirovitj Vladimir Jegorovitj Makovskij Maria Maximilianovna von Baden Mill
  • Hon sitter för resten (Miss Mili) och berättar om alla möjliga saker inom familjen. Hennes tant har varit bonne för Kejsaren och alla hans bröder. Hon säger att de två yngsta, Paul och Sergei äro utmärkta unge män. De göra ett så ovanligt gentleman-like intryck – tala engelska sinsemellan och äro så som unge aristokrater borde vara. T.ex. Paul skall om thorsdag vid Georgsfesten aflägga ed, och har till denna högtidlighet inbjudit sin gamla bonne Miss Bride, som bor i Zarskoïe. Gumman refuserade, men storfursten förklarade då att hon måste komma, om han också skulle bära henne från Zarskoïe till Gatschina.

    Gattjina Tsarskoje Selo Alexander III Bride Mill Nikolaj Alexandrovitj Paul Alexandrovitj Sergej Alexandrovitj Vladimir Alexandrovitj
  • (Efter middagen) Sascha Jacobson har behedrat oss med ett middagsbesök.

    Alexander Jacobson
  • Härom aftonen var det Pauls födelsedag som firades med supé af fru Etter – Manzeys, Armfelts, Lize Odinzoff och Boris inbjudna. Det var mycket lifvadt. Friden stördes blott mot slutet af makarne Armfelts gräl. Jag kan ej neka att jag ej blef arg på henne ett bas, – hon tillåter sig verkligen tillmälen om finnar och Finland, som måste såra den mest fördomsfria. Hon bad Carolus gå och dricka finnarnes skål i en vrå – là vous pouvez boire à la santé de vos finlandais tant que vous voulez" sagdt med arg och elak ton – Ingen hade talt derom, ingen tänkt på finnar ens, och så kommer hon med ens fram med en sådan der infami. – Jag tror att jag blef blek, såg strängt på henne och försökte att säga så artigt och bedjande som möjligt: "Voyons, Madame" men så emellertid att hon tystnade och blef allt surare och surare.

    Finland Nadine Armfelt Emilie von Etter Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Carl Alexander Armfelt Boris Paul von Etter Nikolaj Nikolajevitj Manzey Jelizaveta Alexejevna Odintsova
  • Hon har ett sådant medhåll i Manzeys och Buistroff, att hon kan tillåta sig hvad som helst – allt är Armfelts fel. Nu ha de fått i sitt hufvud att Armfelt skall pina ihjäl henne – en af Buistroffs assistenter (alla kopierade efter den store Nikolai Ivanitsh) har låtit påskina att den grymma misshandlingen kan sluta med lungsot eller galenskap för henne!?! Hon är dugtigt bortskämd, hon också. Fru Etter står på förnuftets sida – men som sagdt hennes ord och mening betyda ingenting här. Fröken Manzey får stundligen höra att alla män utom Nikolai Nikolaevitsh äro likadana, isynnerhet äro finnarne det värsta pack på jorden. För resten ha de en rysligt pessimistisk och pretentiös uppfattning af äktenskapet. Mannen bör helt och hållet uppoffra sig, helst öfvergå till hustruns familj och bo alldeles nära. – Och ändå är det bara elände, barnsängar, sjukdom död – och det der pränta de i flickan från morgon till qväll. Att hon blir alldeles trist och hopplös på detta sätt är ju klart. Fru Manzey har nu fått i sig att en chevalier garde, Levaschoff gör henne sin kur, och alla upptänkliga brott pådiktas nu denne syndare. Min finskhet, lägger nu, sedan man är säker på att alla finnar äro fähundar och småaktiga, oöfverstigliga hinder i vägen. Blir flickan ej vriden med detta modrens tribulerande, så har hon stor motståndskraft.

    Nadine Armfelt Emilie von Etter Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Carl Alexander Armfelt Nikolaj Ivanovitj Bystrov Levasjov Nikolaj Nikolajevitj Manzey
  • I går var jag hos Bruuns på soirée. Lustig, alls ej homogen societet. Några finska genraler o. senatorer, estländska baroner, en och annan borttappad, enkel finska, madame Linder, Costi Tobiesen och fröknarna Hocken-Paul, tre belgiska koketter, belgiska ministern – högst märkvärdig societet – sans possibilité de fusion. Bruun sjelf den enklaste, allvarligaste, hyggligaste gubbe man kan tänka, liten, mager, artig. Frun anspråkslös, tyska-ryska, rödbrusig. – Ack hvad den fru Linder är för ett våp. platt – snobbig, kryddar hon sitt tal med en och annan plumphet. Jag har sällan sett en så flack menniska. Hon slår efter mig, och inbillar sig att jag är mycket intagen i henne. Så det der dumma skrytet att ständigt tala om huru hon flänger ute i stora verlden, då alla menniskor veta att hon ej har annorstädes att gå än hos Demidoff och Bruun. – Bruun sjelf talte timtal med mig – Georges Ramsay – likaså – de der storfurstliga porträtterna ha gjort susen. Jag blef presenterad till höger o. venster, men det var ej roligare för det, och satt vid supén mellan en estländsk sjåpig friherrinna och fru Linder – på andra sidan baron Liegnitz preussiska militärattachén en rigtig äppeltysk. Fru Ehrstöm, som ej talar franska såg borttappad ut. Musik gjordes hela aftonen, en belgisk violoncellist, en tysk pianist och 3 ryska sångerskor.

    Fredrika Ehrström Helene Demidov di San Donato Maria Bruun Paul Demidov di San Donato Hocken-Paul Liegnitz Georg Edvard Ramsay Costi von Tobiesen Helène Linder Theodor Bruun
  • Nu såg jag rigtigt huru ofantligt litet en finsk ministerstatssekreterare betyder i Petersburg. Ehuru kronan möblerat våningen är det ofantligt enkelt, och på den brokiga publiken såg man att han hos sig ej kan få en tillstymmelse till le grand monde. Gubben Bruun talar svenska, frun ej. de finska fruarna höllo sig bara inom sin krets.

    Sankt Petersburg Maria Bruun Theodor Bruun
  • Jag hade länge suttit och talt med en liten behaglig fru, hvars namn jag ej hörde, på franska (jag tog henne för ryska), då hon frågade om jag hon ej finge presentera mig för sin man – Döm om min förvåning då det var Haartman och hon fröken Pinello f.d., som jag aldrig sett.

    Alice von Haartman Rafael von Haartman
  • Fröken Manzey är i afton på bjudning hos Durassoffs – skada att jag ej är der, eller rättare sagdt att jag en gång kom för sent för att träffa fru Durassoff hos Ms, då hon kommit för att bjuda mig och först göra min bekantskap.

    Alexandra Ivanovna Manzey Alexandra Durasov Sophie Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey
  • Men det kan vara så godt att komma till kojs i tid. Sedan 3 dygn lägger jag mig kl. ½ 3 och stiger upp kl. 7.

  • Om här är mörkt, frågar Mamma, ja, så att det förslår. Lyckligtvis är vinterträdgården i Zarskoïe som en glasbur, och der är temmeligen ljust från kl. 11 till 2.

    Tsarskoje Selo Alexandra Edelfelt
  • Taflan är verkligen fin i färgen, i det afseendet bland det bästa jag gjort. Botkin trodde att storfursten ej skulle ha något emot att skicka den till utställningen i Moskva – Det vore bättre än annat.

    Moskva Dmitrij Petrovitj Botkin Vladimir Alexandrovitj
  • Tusen helsningar till alla – Vi träffas om några veckor Atte