Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

avund beställningar brev danska döden ekonomi förälskelse Gud hov (samhälleliga system) kärlek kejsare kejsarinnor konsthandel konstutställningar kungligheter kvinnor lekar middag militärer (personer) olyckor personlighet porträtt resor ryska sällskapsliv skridskoåkning språk svenska tjänstefolk tyskar utseende utställningar väderlek

Gatchina, måndag afton
d. 20 febr. 1882
Älskade Mamma,
Det är troligen sista gången jag skrifver
till Mamma från Gatchina. I dag
kallade kejsarinnan mig ned till
sig och besåg och afsynade taflan, som
befanns bra så när som på Mikaels öga
och öfverläpp hvilka senare också blifvit
ändrade. Furst Obolenski och hans fru
hade ett och annat att anmärka, men
kejsarinnan gick ej in på hvad de
mente och tyckte. Jag höll taflan och
vände ryggen mot en dörr, då någon plötsligen
kom in och dörren gaf mig en puff i ryggen.
Det var kejsaren – ”Pardon je vous ai
donné un coup épouvantable” – och alla
smålogo. Han såg på taflan fann den bra,
isynnerhet som färg och ensemble, och
tillade att hvad likheten beträffade, det borde
vara ytterst svårt med en sådan liten en.
”Govaritji pa russki? Frågade han mig,
och jag förklarade att jag förstod temmeligen
men att jag ej vågade mig på att tala.
Det var ju en alldeles förfärlig händelse med J. Estlanders son –
den arma, arma
modren. Hos Etters
voro vi helt
upprörde öfver
denna för-
skräckliga
olycka. –

Mais vous comprenez déjà beaucoup,
sade han. Hvarefter jag på hans frågor
fick svara att jag varit student i
Finland, studerat i Antwerpen och i
Paris, hvarvid jag ej glömde att
säga ”Sire”. Han ser bättre ut på
nära håll – mycket finhyllt och blond.
Talar för resten ungefär som Wladimir,
med hög röst, och vackert målföre.
Han behåller Butti – jag skall i
dag lemna räkning åt fru Flotow
på de båda, Butti 700, Taflan 2500.
Det skall gå genom kanslier och saker,
ty sjelfva ha de ingenting att göra
med pengar. ”De kan aldrig tro hvad
”vårt herrskap” (så kallar hon dem alltid)
har litet reda på pengar, derföre att
de aldrig haft att göra dermed. När
de vilja göra ekonomier äro de alltid
på orätt ställe. Om jag blott finge
hvad jag begär och intet krångel
uppstodo. Jag resonnerar som så:
För fru Miatleff tingades 2800 –
och jag hade haft tid att göra 2
porträtt som hennes under denna
tid, således är det ej tillhugget.

Om kejsarinnan ännu icke vore
nöjd med ändringen får jag telegram
efter mig och skall då ännu påta i
detta barnhufvud, som nog minsann
är nedklottradt förut. Butti hänger
redan i Kejsarens kabinett berättade
en kammartjenare. – Gumman
Flotow beklagade sig öfver det stilla
lifvet här: Det är nok rolig på
dansk
här
, men Gud må vide at det ej
ær rolig på svensk. – Jag kan ej
begripa hur man härdar ut här.
– Trots den långa väntan på slutet
och den högst medelmåttiga tillfreds-
ställelsen med taflan (jag har verkli-
gen gjort bättre saker förr) så är det
ändå intressant att ha varit här
– En historia liknande den Morbror
Gustafska med egendomen, har man
skrifvit till mig om från Finland,
men som man specielt ber mig
tiga så vill jag ej ”abuser de leur
confiance”. Men hvad menniskor
ändå äro barnsliga som tro att
det skulle gå an för mig att kom-
ma fram med dylikt, ber om ett eller

annat, då t.ex. fru Flotow som
träffar dem dagligen ej vågar kom-
ma fram med tredjedelen af det
man ber henne om.
I morgon skall jag således börja
Madam Miatleff det är då den 21
8 dagar af februari, 14 af mars,
summa 22, på hvilken tid jag måste
få det färdigt – ack Mamma – hur
blir det med resan till Finland då.
Jag måste vara i Paris förrän den
20 mars, annars får jag ej min tafla
på Salongen. – Maria Pawlowna är
nu på bättring – Gud ske lof.
Om en timme reser jag – ack om det
vore för sista gången! Skall nu gå
till Madame Flotow och aflemna räknin-
gen, som de Kejserliga naturligtvis aldrig
få se utan som går till Kansliet.
Kanske Duperret kommer med mig
in till staden.
I går afton var det en dödstråkig
middag och aftonunderhållning hos
Manzeys. Levaschoff var der, fröken
hade insisterat på att han skulle bju-

das, och koketterade för honom. –
Jag är ej jaloux men kan i sunda
förnuftets namn ej åse ett dylikt
sjåperi med lugn. Levaschoff är
typen för en fadd officer, och föreföll
mig dummare än vanligt i går.
”Aimez vous la franchise Mlle? Faut-
il toujours être franc? La vie n’est-
elle pas une comédie? Och dylikt
innerligt drafvel, som dessutom
tvingade hela sällskapet att säga
dumheter, ty annat kan i dylika
ämnen ej sägas. Fru Etter led
och var mycket rolig och lustig i
sitt hat mot Levaschoff sedan vi
väl voro hemma. Frökens och Grefvinnan
As passion är nu skridskoåkning
i alla väder, alla dagar och 3 à
4 timmar dagligen. Levaschoff skrinner
illa, deremot finnes der en östersjö
tysk marinlöjtnant Klüpfel som
åker utmärkt väl, och damerna svär-
ma nu mera för Klüpfel än för Levaschoff.
I går var jag, blott för att hålla
mitt ord, ute på skrinnbanan, i
det allra ohyggligaste väder snö-

storm. Fröken M. förklarade dock att
det var herrligt. Jag åkte ej
ty jag har för vida stöflar som
alls ej sitta åt om vristen (bottiner
med gummi) och det går verkligen
ej om man ej har skodon som
sitta fullkomligt bra.
Levaschoff var mycket stolt öfver
en charad (dock ej hans egen upp-
finning): ”On est mon premier
quand on fait mon dernier de
mon entier” – Sophie (Sot-fi).
Men som det ibland slår lock för
intelligensen begrep ej damerna
utan L. fick till min glädje utlägga
sin charad, hvarvid den betydligt för-
lorade i ”qvickt geni”. – Boris bror
en chevaliergardist – föga intressant,
fet, blond med väldiga knäfvelborrar
var också der. Hvad det var trå-
kigt der, O! –
Och nu farväl och au revoir. Tusen
helsningar till alla från
Atte

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Det är troligen sista gången jag skrifver till Mamma från Gatchina. I dag kallade kejsarinnan mig ned till sig och besåg och afsynade taflan, som befanns bra så när som på Mikaels öga och öfverläpp hvilka senare också blifvit ändrade. Furst Obolenski och hans fru hade ett och annat att anmärka, men kejsarinnan gick ej in på hvad de mente och tyckte. Jag höll taflan och vände ryggen mot en dörr, då någon plötsligen kom in och dörren gaf mig en puff i ryggen. Det var kejsaren – ”Pardon je vous ai donné un coup épouvantable” – och alla smålogo. Han såg på taflan fann den bra, isynnerhet som färg och ensemble, och tillade att hvad likheten beträffade, det borde vara ytterst svårt med en sådan liten en.

    Gattjina Alexandra Edelfelt Maria Fjodorovna Alexander III Michail Alexandrovitj Ivan Obolenskij (osäker koppling) Aleksandra Obolenskij (osäker koppling)
  • ”Govaritji pa russki? Frågade han mig, och jag förklarade att jag förstod temmeligen men att jag ej vågade mig på att tala. Mais vous comprenez déjà beaucoup, sade han. Hvarefter jag på hans frågor fick svara att jag varit student i Finland, studerat i Antwerpen och i Paris, hvarvid jag ej glömde att säga ”Sire”. Han ser bättre ut på nära håll – mycket finhyllt och blond. Talar för resten ungefär som Wladimir, med hög röst, och vackert målföre.

    Finland Paris Antwerpen Alexander III Vladimir Alexandrovitj
  • Han behåller Butti – jag skall i dag lemna räkning åt fru Flotow på de båda, Butti 700, Taflan 2500. Det skall gå genom kanslier och saker, ty sjelfva ha de ingenting att göra med pengar. ”De kan aldrig tro hvad ”vårt herrskap” (så kallar hon dem alltid) har litet reda på pengar, derföre att de aldrig haft att göra dermed. När de vilja göra ekonomier äro de alltid på orätt ställe. Om jag blott finge hvad jag begär och intet krångel uppstodo. Jag resonnerar som så: För fru Miatleff tingades 2800 – och jag hade haft tid att göra 2 porträtt som hennes under denna tid, således är det ej tillhugget. Om kejsarinnan ännu icke vore nöjd med ändringen får jag telegram efter mig och skall då ännu påta i detta barnhufvud, som nog minsann är nedklottradt förut. Butti hänger redan i Kejsarens kabinett berättade en kammartjenare.

    Berta Edelfelt Varvara Iljinitjna Mjatleva Alexander III Marie von Flotow
  • Gumman Flotow beklagade sig öfver det stilla lifvet här: Det är nok rolig på dansk här, men Gud må vide at det ej ær rolig på svensk. – Jag kan ej begripa hur man härdar ut här.

    Marie von Flotow
  • Trots den långa väntan på slutet och den högst medelmåttiga tillfredsställelsen med taflan (jag har verkligen gjort bättre saker förr) så är det ändå intressant att ha varit här

  • En historia liknande den Morbror Gustafska med egendomen, har man skrifvit till mig om från Finland, men som man specielt ber mig tiga så vill jag ej ”abuser de leur confiance”. Men hvad menniskor ändå äro barnsliga som tro att det skulle gå an för mig att komma fram med dylikt, ber om ett eller annat, då t.ex. fru Flotow som träffar dem dagligen ej vågar komma fram med tredjedelen af det man ber henne om.

    Finland Maria Fjodorovna Alexander III Gustaf Brandt Marie von Flotow
  • I morgon skall jag således börja Madam Miatleff det är då den 21 8 dagar af februari, 14 af mars, summa 22, på hvilken tid jag måste få det färdigt – ack Mamma – hur blir det med resan till Finland då. Jag måste vara i Paris förrän den 20 mars, annars får jag ej min tafla på Salongen.

    Finland Paris Alexandra Edelfelt Varvara Iljinitjna Mjatleva
  • Maria Pawlowna är nu på bättring – Gud ske lof.

    Maria Pavlovna
  • Om en timme reser jag – ack om det vore för sista gången! Skall nu gå till Madame Flotow och aflemna räkningen, som de Kejserliga naturligtvis aldrig få se utan som går till Kansliet. Kanske Duperret kommer med mig in till staden.

    Maria Fjodorovna Alexander III Henri-A. Duperret Marie von Flotow
  • I går afton var det en dödstråkig middag och aftonunderhållning hos Manzeys. Levaschoff var der, fröken hade insisterat på att han skulle bjudas, och koketterade för honom. – Jag är ej jaloux men kan i sunda förnuftets namn ej åse ett dylikt sjåperi med lugn. Levaschoff är typen för en fadd officer, och föreföll mig dummare än vanligt i går. ”Aimez vous la franchise Mlle? Faut-il toujours être franc? La vie n’est-elle pas une comédie? Och dylikt innerligt drafvel, som dessutom tvingade hela sällskapet att säga dumheter, ty annat kan i dylika ämnen ej sägas. Fru Etter led och var mycket rolig och lustig i sitt hat mot Levaschoff sedan vi väl voro hemma.

    Emilie von Etter Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Levasjov Nikolaj Nikolajevitj Manzey
  • Frökens och Grefvinnan As passion är nu skridskoåkning i alla väder, alla dagar och 3 à 4 timmar dagligen. Levaschoff skrinner illa, deremot finnes der en östersjö tysk marinlöjtnant Klüpfel som åker utmärkt väl, och damerna svärma nu mera för Klüpfel än för Levaschoff. I går var jag, blott för att hålla mitt ord, ute på skrinnbanan, i det allra ohyggligaste väder snöstorm. Fröken M. förklarade dock att det var herrligt. Jag åkte ej ty jag har för vida stöflar som alls ej sitta åt om vristen (bottiner med gummi) och det går verkligen ej om man ej har skodon som sitta fullkomligt bra.

    Nadine Armfelt Sophie Manzey Klüpfel Levasjov
  • Levaschoff var mycket stolt öfver en charad (dock ej hans egen uppfinning): ”On est mon premier quand on fait mon dernier de mon entier” – Sophie (Sot-fi). Men som det ibland slår lock för intelligensen begrep ej damerna utan L. fick till min glädje utlägga sin charad, hvarvid den betydligt förlorade i ”qvickt geni”.

    Sophie Manzey Levasjov
  • Boris bror en chevaliergardist – föga intressant, fet, blond med väldiga knäfvelborrar var också der. Hvad det var tråkigt der, O!

    Boris N. N.
  • Och nu farväl och au revoir. Tusen helsningar till alla från Atte

  • *Det var ju en alldeles förfärlig händelse med J. Estlanders son – den arma, arma modren. Hos Etters voro vi helt upprörde öfver denna förskräckliga olycka.

    Lovisa Rosina Estlander Emilie von Etter Jakob Estlander Jakob Estlander