Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

brev ekonomi förälskelse förmögenhet gåvor inredningar järnvägar kärlek kvinnor mattor orientaliska mattor porträtt resor sjukdom (tillstånd) sötsaker svenskar tåg tjänstefolk transport

Söndag morgon 2 april 82.
Älskade Mamma,
Af Mammas sista bref till fru Etter ser jag
att Mamma redan tror mig vara långt borta.
Emellertid torde ni af mina Miatleffska historier
kunna döma, att jag i intet fall kunde resa
före torsdagen – och nu har dertill kommit,
att jag natten mot i går mådde illa, och
verkligen skulle ha varit galen om jag dagen
derpå begett mig åstad. I går hela dagen
var jag trött och eländig, nu mår jag
galant efter att ha sofvit godt. I går
voro alla Manzeys här på frukost, för att
sedan följa mig till bangården. Jag var ännu
alldeles förbi då, och blef först sedan jag hvilat
mig litet på e.m., menniska igen. Aldrig har
fröken Manzey varit så söt som nu, och
man skall verkligen ha min egendomliga
karaktär full af motsägelser och dum räddhåga
för att resa.
Etters pojkar tyckas verkligen få ledsamt efter
mig, åtminstone öfvertala mig alla att
stanna. – Jag har nu lättat mitt samvete
med att ge några små presenter åt dem alla.
Åt Lily en lång piske (som hon specielt önskat
sig, åt Schura en occiderad ljusstake med tänd-
stickshållare, m.m. Åt Schura Manzey skickade jag
en kolossal korg med chokolad, med ett

stort chokolad ägg i midten – en
present som hade den största succès.
Jag är nu representerad genom 4 mäster-
verk i fröken Sophies jungfrubur: solfjädern,
Mimas porträtt, paletten och aqvarellen.
– Hos Miatleffs var jag 2 gånger utan
att träffa någon hemma – och gick
med ytterst obehagliga känslor den 3dje
gången. – Jag träffade på frun, Leuchten-
berg, grefve Ribeaupierre och gubben, och fick
då med sockersöt min sitta och resonnera
om ditt och datt. Gubben såg ut som en tubas –
frun vet af ingenting, derom är jag öfver-
tygad – Med ens säger Gubben: vous
m’avez fait l’honneur de me chercher 2 fois,
en quoi puis je vous servir
veuillez entrer etc. och han förde mig i ett
närgränsande kabinett, utan att stänga
dörren. A moi, toutes les finesses de
toutes les comédies françaises que j’ai vues
tänkte jag. Vi diskuterade denna delikata
fråga med allra största courtoisie och
en ”homme du monde. Jag stod på mig,
han var flat och urskuldade sig – att
jag satt ”une pointe d’uncertume” dans mes
lettres” hade gjort honom så ondt – hvarpå
jag åter svarade med något som täppte munnen
på honom. Alltnog han lofvade skicka
de 500 rublarna till Paris – Même dans
les finances des gouvernements les mieux orga-
nisées, il y a quelquefois des moments
de gène – och de lära vara rika unge-

fär som Demidoffs! – Emellertid förklara
de han alltsammans som ett missförstånd
å hans sida – jag vet vad jag vet d.v.s.
att detta var ett försök på att pro-
bera min naivetet, något som ofta
försökes i stora verlden, och vulgärt
kallas till ”une carotte”.
Med Armfelt som om några dagar
kommer till Hfors, eller med hans
fru skickar jag pengar åt Mamma,
med bön att sätta in dem på löpan
de räkning i Mammas namn, och
betrakta dem såsom Mammas egna,
ifall så behöfves. Temmeligen snart
kommer jag väl att behöfva en liten
förstärkning i Paris, ty jag skall betala
några gamla skulder. –
Mattan tar jag med mig i en säck,
som passagerargods – den må nu
kosta litet mera på detta sätt, så har
jag den åtminstone genast. Fröken
lät påskina i går att hon ej hade något
emot att jag i min atelier skulle bli
påmint om henne hvart jag än vänder
mig – nu har jag mattan, bordduken,
det röda tyget. Af fru Etter har jag
förut 1 dyna – nu 2 dynor, det stora broderiet
och cigarrfodralet. – Jag reser härifrån
nästan som en stråtröfvare. –
Kl. 1 reser jag. Huruvida jag stannar
i Berlin vet jag ej. I alla fall telegra

ferar jag från Paris strax efter an-
komsten. – Ack den tråkiga, tråkiga
resan. Jag skall ännu gå till
Manzeys och säga dem farväl.
Möjligtvis sticker jag mig då in
till Runeberg också.
Alla mina saker äro utmärkt väl
inpackade af Matilda, den svenska
kammarjungfrun.
Adjö – nu res’ vi sa’ Blåfield.
Helsa tusen gånger flickorna och
tante Gadd från
Atte.

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Af Mammas sista bref till fru Etter ser jag att Mamma redan tror mig vara långt borta. Emellertid torde ni af mina Miatleffska historier kunna döma, att jag i intet fall kunde resa före torsdagen – och nu har dertill kommit, att jag natten mot i går mådde illa, och verkligen skulle ha varit galen om jag dagen derpå begett mig åstad. I går hela dagen var jag trött och eländig, nu mår jag galant efter att ha sofvit godt.

    Alexandra Edelfelt Varvara Iljinitjna Mjatleva Emilie von Etter Vladimir Ivanovitj Mjatlev
  • I går voro alla Manzeys här på frukost, för att sedan följa mig till bangården. Jag var ännu alldeles förbi då, och blef först sedan jag hvilat mig litet på e.m., menniska igen. Aldrig har fröken Manzey varit så söt som nu, och man skall verkligen ha min egendomliga karaktär full af motsägelser och dum räddhåga för att resa. Etters pojkar tyckas verkligen få ledsamt efter mig, åtminstone öfvertala mig alla att stanna.

    Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Alexander von Etter Johan Emil (Ivan) von Etter Nikolaj von Etter Paul von Etter Nikolaj Nikolajevitj Manzey
  • Jag har nu lättat mitt samvete med att ge några små presenter åt dem alla. Åt Lily en lång piske (som hon specielt önskat sig, åt Schura en occiderad ljusstake med tändstickshållare, m.m. Åt Schura Manzey skickade jag en kolossal korg med chokolad, med ett stort chokolad ägg i midten – en present som hade den största succès.

    Alexander von Etter Emilia (Emilie) von Etter Alexandrine Manzey
  • Jag är nu representerad genom 4 mästerverk i fröken Sophies jungfrubur: solfjädern, Mimas porträtt, paletten och aqvarellen.

    Sophie Manzey
  • Hos Miatleffs var jag 2 gånger utan att träffa någon hemma – och gick med ytterst obehagliga känslor den 3dje gången. – Jag träffade på frun, Leuchtenberg, grefve Ribeaupierre och gubben, och fick då med sockersöt min sitta och resonnera om ditt och datt. Gubben såg ut som en tubas – frun vet af ingenting, derom är jag öfvertygad – Med ens säger Gubben: vous m’avez fait l’honneur de me chercher 2 fois, en quoi puis je vous servir veuillez entrer etc. och han förde mig i ett närgränsande kabinett, utan att stänga dörren. A moi, toutes les finesses de toutes les comédies françaises que j’ai vues tänkte jag. Vi diskuterade denna delikata fråga med allra största courtoisie och en ”homme du monde. Jag stod på mig, han var flat och urskuldade sig – att jag satt ”une pointe d’uncertume” dans mes lettres” hade gjort honom så ondt – hvarpå jag åter svarade med något som täppte munnen på honom. Alltnog han lofvade skicka de 500 rublarna till Paris – Même dans les finances des gouvernements les mieux organisées, il y a quelquefois des moments de gène – och de lära vara rika ungefär som Demidoffs! – Emellertid förklarade han alltsammans som ett missförstånd å hans sida – jag vet vad jag vet d.v.s. att detta var ett försök på att probera min naivetet, något som ofta försökes i stora verlden, och vulgärt kallas till ”une carotte”.

    Paris Varvara Iljinitjna Mjatleva Helene Demidov di San Donato Paul Demidov di San Donato Vladimir Ivanovitj Mjatlev Ribeaupierre George von Leuchtenberg
  • Med Armfelt som om några dagar kommer till Hfors, eller med hans fru skickar jag pengar åt Mamma, med bön att sätta in dem på löpande räkning i Mammas namn, och betrakta dem såsom Mammas egna, ifall så behöfves. Temmeligen snart kommer jag väl att behöfva en liten förstärkning i Paris, ty jag skall betala några gamla skulder.

    Helsingfors Paris Alexandra Edelfelt Nadine Armfelt Carl Alexander Armfelt
  • Mattan tar jag med mig i en säck, som passagerargods – den må nu kosta litet mera på detta sätt, så har jag den åtminstone genast. Fröken lät påskina i går att hon ej hade något emot att jag i min atelier skulle bli påmint om henne hvart jag än vänder mig – nu har jag mattan, bordduken, det röda tyget. Af fru Etter har jag förut 1 dyna – nu 2 dynor, det stora broderiet och cigarrfodralet. – Jag reser härifrån nästan som en stråtröfvare.

    Emilie von Etter Sophie Manzey
  • Kl. 1 reser jag. Huruvida jag stannar i Berlin vet jag ej. I alla fall telegraferar jag från Paris strax efter ankomsten. – Ack den tråkiga, tråkiga resan.

    Paris Berlin
  • Jag skall ännu gå till Manzeys och säga dem farväl. Möjligtvis sticker jag mig då in till Runeberg också.

    Naëma Runeberg Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Nikolaj Nikolajevitj Manzey Robert Runeberg
  • Alla mina saker äro utmärkt väl inpackade af Matilda, den svenska kammarjungfrun.

    Matilda
  • Adjö – nu res’ vi sa’ Blåfield. Helsa tusen gånger flickorna och tante Gadd från Atte.

    Berta Edelfelt Adelaide Gadd Alexandra Edelfelt