Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

adel döden ekonomi gustaviansk stil gustavianska tiden kläder konstnärer kungar måltider mat porträttmåleri slott tjänstefolk

gen vacker honom förhandranletet. –
genast på mitt rum, ett litet nätt adjutant öfren
i den s. K. kavaljersflygelse, bestämdt för Gustaf IIII
hoffolk, och till venster från stora posten. Jag
tror ej den synes på den Billmarkska teckningar
som finnes på fiola öfver samma post, der
man ser tornet och kanonerna i fonden.
för resten känner jag rätt bra till Gripsholm
förut den om de utmärkta Bmattiska teckningar
och nu, då jag af Sntendenten fått egna nycklen
att gå med hvart jag vill, borde jag väl få ett
nåjorlunda klart begrepp och denna intressanta
borg. Samma afton jag kom blef jag inbjud
till E. stjerna. Han har varit eller är en af
Sveriges största sångare, och då han var vid
Svea garde, var han på alla tillställningar och
baler och konserter och soupirer, som man
någonsin hade i Sthlm. – Han gifta sig sedan
mycket rikt med en Björkman, kusin till
Björkenheimarna i Finland, men gjorde inom
fyra är totalt af med hennes stora förmögen-
het, och fick då af Carl XI, hvars favorit
han varit, intendentsplatsen à Gripsholm
Vi pratade, dracks punsch hela aftonen,
och jag hade också nöjet få höra honom
sjunga bl.a. en aria ur Elisa och flere af

Geijers visor, med den klaraste baryton och med
och
det mest artistiska utförande. – Hans
Hade
äldsta dotter, en liten 9 åring, tyckes komma
let, e
att arfva hans röst, åtminstone sjöng hon nu
mig s
ovanligt fylligt och har sina småvisor, såsom
se ut
Vet Mamma när jag gick en dag" och kom
Hack
skona maj och blicka" o. s. v. – Istjerna har
porträ
lifkon
varit utmärkt vänlig och hygglig mot mig hela
tiden, och har gifvit mig råd i ett och annat.
stort
Jag målar uppe i rädsalen" i fint sällskap,
ej må
ty i detta rum sitta alla Högstsal. Hon. Carl
hafva
XIs rikråd och glo på på mig, och se tråkiga
jag sk
ut i sina allonge perscher och sammetskappor,
sådan
Och i rummet bredvid finnas alla Kon. Gust.
i stun
II. samlida regenter i kroppsstorlek. Af
är be
dessa äro Maria Theressas Ludvig X och
ej, n
Hanislaus af Polen porträtter mästerliga,
kall
isynnerhet det förstnämnda. – Utmärkta
är de
porträtter finnas här i stor mängd, och jag
Slotts
har isynnerhet blifvit betagen i ett
allt s
okändt fruntimmer, af Van Dyll, som är
snicka
alldeles charmank, och sedan – Ebba Bra
förde
he. Ja, jag kan ej hålla mig en timma
är en
utan att gå och se på detta porträtt,
Manne
och dricka glansen af dessa fina, ädla blå ögon mycket

och med
och beundra de nobla, jungfruliga dragen.
Hade jag tid, så skulle jag bestämdt måla af
alls
komma
det, och opian skulle hänga i mitt rum,
hon ell
mig till ständig ögonfägnad. Så skall man
såsom
se ut, då man vinner den största konungs
le kom
kärlek som Norden burit. – – Adlercreut
na på
porträtt är en copia af Breda (ders, efter hvilken
med hela
lithografin på Kiala är gjorde, och ungefär så
annat
stor som Wallgrens porträtt. Jag kan derföre
ej måla det så stort som Morbror G. vill
sällskap,
hafva det, men nog skall det bli bra ändå
on Carl
le tråkiga
Jag skall brodera sådana grannlåter och göra
skappor
ssådana ordnar, att Borjuboerna skola falla
i stum förundran vid deras glans. – Hufvudet
hon bit
k. af
är bra måladt, men kläderna och ordnarna
X och
ej, men med ledning af några andra porträtta
iliga,
skall jag söka repare dem. – Här på Gholm.
ckte
är det rätt gammaldags stäldt ännu. Kastellan
Slottsknektar Olofva och Fatbursjungfrur,
å
ett
allt som förr. Gamla kastellanen och blotts-
ru är
snickaren äro utmärkta originaler som äro
bba Bra.
födda och uppvuxna på stället, den senare
ellna
är en son till C. XIV Johans trotjenare, frans-
trätt
männen Vincent. – Båda dessa gubbar äro
blå ögon mycket fallna för att rasonnera, och jag

har rätt ofta mina diskussen med dem, om ett och annat. –
får kaffe af slottskikten kl. ½ 7, begynner derefter måla
och fortfar härner till kl. 1, 12 2, då jag går in till staden
långt som från Kiala till röda lådorna och äter middag
På hotellet hoc'est gästgifvare gården, der man får utmärkt
god mat, men lilla dyr som i Sthem. – På eftermiddagen
ja
arbetar
2 à 3 timmar. Så när som på några teckning
och eskispon har jag ej målat något annat här. Några fin-
nar vid
jag ej finnas här, som salskildt skulle slå an, men
jag har mycken lust att göra ett utkast af Ebba Brah
eller Ehrensvär, amiralen. – – – Linnes, Bellmans, Aline
stjernas in fleras porträtter erbjuda mycket af intresse, likaså
flere fruntimmersporträtter utom de uppräknade t.ex.
drottning Fredrika Dorochen W., (Gust. IV Adolphsgenial), man
sell Hagmans (makalöst, förtjusande vackert Marie Antoi
nettes, fru Schröderheims
– Jag har ännu ej allt låte
om de gamla, egendomliga, stell och fula porträtter, af
hvilka det finnes en ganska artig samliga här, men som
de ej just äro roligt öfverhufvudtaget, låter jag dem vara
Innan man kommer till det rum der jag målar.
måste man passera drabantsalen, som så mästerligt
blifvit aftecknad af Bellmark, och hänga på Kialaväggen
mot matsalen. – De B. ska ritningarna äro trarna och lika
Forts d. 20. Kungen är död. Se der
det sorgliga budskap som nu får genom
hela Sveriges rike, och som nedstämt alla sin-
nen, som älskat hans manliga, hurtiga karater
och läst att värdera hans lugn och takt i
regeringen. Som ett åskslag stor denna, visserligen a-
nade, men dock lust väntade underrättelse med öfve
allt, och säkert är, att då allt Sveriges folk kläder
sig svart, det också sörjer i djupet af sitt hjerta.
man är så helt upptagen af underrättelsen
e roi est most" att man alls ej tänker på att
utbringa något "vive le roi" för Orcar, som aldrig
Han blifva för svenskarna detsamma som den redliga
trofasse, genomsvenska och genomlättsinniga koncen
Carl XII. Ni har läst detaljerna i tidningarna, så
att jag ej behöfver upprepa dem.
– Jag klar
mig f.n. i svarta byxor och blå ror, af den
enkelt anledning att jag ej har någon svart, men
meningen är lika god, och ingen menniska mår
kordet då jag har paleta på mig. – Sär-
skilde hafva alla konstnärer förlorat ofantligt

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Brevet saknar början och slut.

  • På Gripsholm har Edelfelt tilldelats ett adjutantsovrum i kavaljersflygen, avsedd för Gustaf III:s hovfolk; det syns troligen inte på de Billmarkska teckningarna som de hade av Gripsholm på Kiala.

    Kiala Gripsholm Gustav III Carl Johan Billmark
  • Tack vare de Billmarkska teckningarna känner Edelfelt från tidigare rätt bra till Gripsholm; nu har han också fått egna nycklar av intendenten [Fredrik Ekenstierna] så han kan gå vart han vill.

    Gripsholm Fredrik Ekenstierna Carl Johan Billmark
  • Samma kväll som Edelfelt anlände blev han inbjuden till Fredrik Ekenstjerna, som varit en av Sveriges största sångare; under sin tid i Svea garde bevistade Ekenstjerna alla tillställningar som man någonsin hade i Stockholm; Ekenstjerna gifte sig rikt med en Fanny Björkman, kusin till Björkenheimarna i Finland, men på några år gjorde han sig av med förmögenheten; Carl XV gjorde honom då till intendent på Gripsholm; Ekenstjerna sjöng under kvällen Geijer mm; han har en 9-årig dotter [Anna Ekenstierna] som ärvt hans röst.

    Stockholm Gripsholm Erik Gustaf Geijer Karl XV Fredrik Ekenstierna Franciska Emilia Ekenstierna Carl Axel Fredrik Björkenheim Anna Ekenstierna Robert Björkenheim Edvard Björkenheim
  • Edelfelt målar i rådsalen, där medlemmarna av Carl XI:s riksråd blickar ned från väggen; i rummet bredvid finns porträtt i naturlig storlek av regenter samtida med Gustaf III, av dessa är Maria Theresia, Ludvig XV och Stanislaus av Polen mästerliga; Edelfelt har blivit betagen i ett porträtt av "okändt fruntimmer" av Van Dyk; han skulle vilja kopiera porträttet av Ebba Brahe; C.J. Adlercreutz porträtt är en kopia av Carl Fredric Breda, efter vilken litografin på Kiala är gjord; porträttet blir ungefär lika stort som porträttet av Wallgren och Edelfelt kan därför inte göra det så stort som morbror Gustaf Brandt önskar; Borgåborna skall i varje fall falla i stum förundran över den grannlåt och de ordnar han skall brodera generalens kläder med.

    Borgå Kiala Gustaf Brandt Gustav III Anthonis van Dyck Carl Johan Adlercreutz Ludvig XV Karl XI Maria Teresia Stanislaus II August Ebba Brahe Carl Fredric von Breda Georg Vallgren
  • På Gripsholm är livet gammaldags med gammaldags tjänstestab, kastellan [vaktmästare], slottsknektar, oldfru [husföreståndare] och fatbursjungfrur [linneförrådsansvarig]; kastellanen och slottssnickaren var födda och uppvuxna på stället, den senare var son till Carl XIV Johans trotjänare, fransmannen Vincent.

    Karl XVI Johan Vincent Geissler
  • Edelfelt får kaffe av slottsknekten halv 7 på morgonen; middagarna äter han i Mariefred, som ligger på samma avstånd som de röda ladorna låg från Kiala; maten är utmärkt god men lika dyr som i Stockholm.

    Stockholm Kiala Mariefred
  • Det finns inga porträtt av "finnar" som "slog an".

  • Edelfelt har lust att göra utkast till porträtt av Ebba Brahe eller amiral Augustin Ehrensvärd; intressanta är också porträtten av Carl von Linné, Carl Michael Bellman och Johan Gabriel Oxenstierna porträtt, likaså Gustaf IV Adolphs gemål Fredrika Dorothea, mamsell Sophie Hagman, Marie Antoinette och fru Anna Schröderheim.

    Carl Michael Bellman Marie Antoinette Carl von Linné Augustin Ehrensvärd Johan Gabriel Oxenstierna Fredrika Dorothea Anna Stina Hagman Anna Charlotta Schröderheim Gustav IV Adolf
  • Innan man kommer till det rum där Edelfelt målar måste man passera drabantsalen, som finns avbildad på de Billmarkska teckningarna av Gripsholm på Kiala.

    Kiala Gripsholm Carl Johan Billmark
  • Brevet fortsatt den 20 [september 1872].

  • Kungen är död, "le roi est mort"; i landssorgen över Carl XV:s död ligger det inte nära till att tänka på att utbringa något "vive le roi" [leve kungen] för tronföljaren Oscar; Edelfelt klär sig i svarta byxor och blå rock då han inte har någon svart; "Särskilt hafva alla konstnärer förloradt ofantligt" [meningen och brevet slutar här].

    Oskar II Karl XV