arméer artighet borgerlighet byggnader ekonomi katolicism kejsare krig kvinnor kyrkor landskap (fysiska helheter) mat nationalkaraktär politik religion (fenomen) resenärer soldater språk städer tåg temperatur tyska värdshus värme värnplikt visor

Beskrivning

Albert Edelfelts brev till Alexandra Edelfelt från Köln den 29 september 1873, 8 sidor.

[...] Jag har verkligen kommit ett godt stycke i väg sedan i går kl. 9 på morgonen, jag är nu i södern, åtminstone såtillvida, att jag ätit vindrufvor i mängd och massa för 2 groshen, i afton druckit rhenskt vin för några penni, och nu som bäst ser min bädd framför mig bäddad icke med täcke utan med filt och bolster. – Ingen kakelugn finnes i rummet der jag skrifver (på ”Russischer gasthof”), endast en kamin. [...]

[...] Numera ångrar jag ej ett ögonblick, att jag tagit vägen öfver Tyskland, ty jag har utan tvifvel sett och lärt en hel hop saker mera, än om jag farit öfver Sverige, som jag känner redan förut. Folket här är betydligt mörkare än i Lübeck. I synnerhet hafva fruntimmerna här en helt annan typ.

I sjömansvisan heter det

: De Lübeckske flickor de äro så fin,

De hafva båd silfver och guld uti skrin, och om man också måste tro det senare, så kan man på inga vilkor gå in på det förra. Fula som stryk, lunsiga illa klädda! I allmänhet skulle jag vilja påstå att fruntimmerna i Helsingfors kläda sig bättre än dessa här. Jag vet ej hvad det är, som gör dessa tyska damer så otrefliga i mina ögon. Dugtiga, matfriska menniskor allesamman, med hängande lockar och stora fötter. De ha alla ett visst slägttycke med moder Germania, sådan hon framställes med svärd i hand såsom ”Die Wacht am Rhein”. [...]

Innehåll

  • Edelfelt har kommit söderut, vilket märks på maten, på att sängen i "Russischer gasthof" är bäddad med filt och bolster och att rummet har kamin i stället för kakelugn.

  • Edelfelt och "redlige" Rosenbaum har vandrat härs och tvärs i Lübeck, och tagit farväl av "gubben" Mattsson; de beslöt att ta 6-tåget som enligt Hendschel skulle föra dem till Hannover innan kl. 1 på morgonen.

    Lübeck Hannover Mattsson Rosenbaum M. Hendschel (osäker koppling)
  • Intrycken av Lübeck var fördelaktiga; människorna har något gammaldags-borgerligt över sig, vilket märktes då de åt en anspråkslös middag på ett "tarfligt" sjömansvärdshus vid Traven, där de önskades "glückliche Reise!" ännu då de gick.

    Lübeck
  • Hendschel hade haft totalt orätt och tåget de tog var inte av den skyndsamma sorten; efter "travandet" i Lübeck hade de beslutat att använda tågresan till att vila, vilket inte lyckades; i Büchen måste de som skulle till Hamburg, Berlin, Luneburg, Hanover byta tåg; ängsligt funderade Edelfelt hur han skulle ha klarat sig utan den hederliga reskamraten Rosenbaum; i Honstorf måste de på nytt stiga upp för att fara över Elbeflottan; i Oelzen fick de vänta fyra timmar på nästa tåg; före de anlände till Hannover gick också lokomotivet sönder.

    Hamburg Berlin Lübeck Hannover Büchen Elbe Lüneburg Hohnstorf Uelzen Rosenbaum M. Hendschel
  • I Hannover skildes Edelfelts och Rosenbaums vägar; Edelfelt tröstades av att upptäcka att han "charmant" klarar sig var som helst på järnvägen, så länge han kan språket; Edelfelt fick vänt på tåget till Köln; han hade gärna åkt direkt till Antwerpen, men det gick inte för sig i tredje klass; han råder var och en som vill studera människor att ta tredje klass, i Tyskland gör de flesta ungherrar det.

    Tyskland Köln Antwerpen Hannover Rosenbaum
  • Edelfelt vandrade hela förmiddagen omkring i Hannover, som är lite större än Stockholm; det finns vackra hus i den nya delen av staden: Operan, Provinzial Museum; de flesta privata hus är byggda i sandsten, rikt ornerade i en romantisk gotisk blandstil som tar sig mycket bra ut.

    Stockholm Hannover Provinzial Museum
  • I Hannover vimlade det som i andra tyska städer av "krigare"; soldaterna utmärkets av en prydlighet och "herrig"het; det är intressant att höra tyskarna tala om sitt militärväsende; kriget mot Frankrike hörde man ännu talas om; man lade ofantlig vikt vid fransmännens upprustning till nytt krig och König Kaiser Wilhelm.

    Frankrike Tyskland Hannover Wilhelm I
  • Manskapet behagade Edelfelt mera än officerarna, som ser högmodiga ut; Edelfelt förargades över hur en löjtnant i hans ålder på Hannover station i väntsalen låg och vräkte sig på soffan och med halvslutna ögon "räsonnerar med ett ungt fruntimmer", som i och för sig såg nöjd ut med sin nonchalanta kavaljer.

    Hannover
  • Ju längre söderut man åker desto fler samtal hör man om den katolska frågan.

  • Resan från Hannover till Köln var trevlig med språksamma herrar i kupén och det bördiga Westphalen utanför.

    Köln Hannover Westfalen
  • Fortsättning andra morgonen, onsdag; Alexandra Edelfelt får förlåta bristfälligheten i det föregående, som Edelfelt skrivit då han var halvdöd av trötthet.

    Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt är förvånad över att Westphalen är så bebyggt och kultiverat; överallt reser sig småstäder, byar och fabriker; överallt ser man idoghet, flit och välstånd; det räcker länge innan Finland kommer så långt.

    Finland Westfalen
  • Edelfelt åkte genom Düsseldorf på vägen till Köln; föregående kväll åkte Edelfelt på den präktiga bryggan över "Rhein, den freie deutsche Rhein" in till Köln, där den mäktiga domen höjde sig som en jättelik skepnad i mörkret; på kvällen är han antagligen framme i Antwerpen; ekonomiskt har det lönat sig att åka tredje klass.

    Köln Antwerpen Düsseldorf Rhen Kölnerdomen
  • På den "Frankfurtska knodden" träffade Edelfelt en efterhängsen elegant herre på tåget; han misstänkte att det var en Brauerufärger [?], men blev slutligen av med herren då denne på morgonen tog tåget till Paris; den eleganta herren hade underhållit sällskapet i kupén med kort och "taskspelerikonster" [trick] och berättat om sinar resor i Italien och Frankrike; Edelfelt delade i övrigt kupé med en ung posttjänsteman, en ritlärare vid lyceum i Hannover, en målare från Düsseldorf, några maskinbyggare och en utmärglad sachsare.

    Frankrike Paris Italien Frankfurt Düsseldorf Hannover
  • Edelfelt är obeskrivligt förtjust i Kölnerdomen, "ädel, ståtlig, helig, måste detta helgjutna snilleverk mägtigt inverka på hvarje menniska, som ännu har sina två ögon och den minsta gnista af ädel känsla i behåll"; den "götiska" stilen ger kyrkan en prägel av helighet och kristlig andakt som andra byggnadsstilar fåfängt försöker åstadkomma; i Kölnerdomen vet man vilken "kult" kyrkan är vigd åt, medan man i t.ex. Isakskyrkan måste med hjälp av korset på taket gissa sig till detta; det enda som stör Edelfelt är de "otrevliga" katolska prästerna, "det är sorgligt att en sådan kyrka skall egnas åt den gamla, genomruttna katolicismen!"

    Kölnerdomen Isakskyrkan
  • I Köln såg Edelfelt också rådhuset, den romerska amphiteatern och J. M. Farinas butik; han har sett fyrbenta åsnor för första gången i sitt liv; Rhein är bred och trakten runtomkring verkar trevlig men flack.

    Köln Rhen Johann Maria Farina
  • Edelfelt gläder sig åt den kommande resan då han åker genom de bördiga Rhenprovinserna och Belgien; han är också glad över att på kvällen nå fram till sitt mål; han ser fram emot att komma fram till ort och ställ och få brev av Alexandra Edelfelt.

    Belgien Rhen Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt ångrar inte att han har tagit vägen via Tyskland, i stället för via Sverige; folket här är betydligt mörkare än i Lübeck, i synnerhet kvinnorna är av en annan typ; i sjömansvisan heter det "Se Lübeckske flickor de äro så fin, De hafva båd silfver och guld uti skrin", åtminstone stämmer inte det första; Edelfelt vet inte varför de tyska damerna framstår så otrevliga i hans ögon; "Dugtiga, matfriska menniskor allesamman, med hängande lockar och stora fötter. De ha alla ett visst slägttycke med moder Germania, sådan hon framställes med svärd i hand såsom 'Die Wacht am Rhein'" [Rhens väktare].

    Sverige Tyskland Lübeck Rhen Germania
  • Edelfelt tackar morbror Gustaf Brandt för sjalen och ber Alexandra Edelfelt hälsa alla.

    Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt
  • Oriktigheten i Hendschel har Edelfelt nu kommit underfund med; hans upplaga är för gammal, tågen har ändrat sina turer sedan dess.

    M. Hendschel