adresser (kommunikation) ekonomi fotografier Gud konst konstföreningar porträtt tavlor tidskrifter utställningar

Beskrivning

Albert Edelfelts brev till Alexandra Edelfelt lördagen den 3 mars 1877, 4 sidor.

[...] För 2 minuter sedan stod en af vår tids största målare under mitt anspråkslösa tak. Gerome kom såsom han lofvat och sade sitt kungsord. Det var till min fördel, och jag är derföre glad som en spelman. Det första han sade var: Mais ça marche trés-bien cela – c’est souple, c’est élégante – allons, continuons comme ça. Några anmärkningar om utförandet, hufvudsakligast ang. hennes ansigte, der han ej tyckte sig se tillräcklig skilnad emellan de beniga och köttpartierna, såsom t.ex. mellan näsan och kinden. Han menade att denna skilnad borde betonas mera i utförandet. Likaså tyckte han att tapisseriet för mycket var behandladt såsom Drottningens kläder o.s.v. – Om färgen sade han att den var monoton, men ej obehaglig. – Efter dessa rigtiga yrkesanmärkningar, sade han åter: vous marchez bien, mon ami, och på min fråga om han trodde att taflan skulle bli antagen i Salongen svarade han: Mais oui, certainement, comment donc? [...]

Innehåll

  • Jean-Léon Gérôme har nyss varit hos Edelfelt: den första kommentaren var: Mais ça marche trés-bien cela – c'est souple, c'est élégant – allons, continuons comme ça [men det fungerar mycket bra detta – det är mjukt, det är elegant – låt oss fortsätta så här]; Gérôme anmärkte på att skillnaderna mellan de beniga partierna och köttpartierna i hennes ansikte inte syntes tillräckligt; tapisseriet [bonaden] och drottningens kläder var behandlade för mycket; färgen var monoton, men inte obehaglig; Gérôme trodde att tavlan med säkerhet skulle bli antagen till Salongen.

    Jean-Léon Gérôme
  • Nästa vecka har Edelfelt modell för huvudet; för tillfället presenterar sig inte tavlan till sin fördel på grund av att färgerna slagit in till den grad att han knappt längre kan se hur de varit; han har en ovana att måla i halvtorrt, i stället för att vänta några dagar tills den undre färgen är så torr att den kan skrapas av; att måla i halvtorrt medför att man ett par dagar efteråt ser färgerna mörkna och vitna, så att en yta som man målat i en ton nu dansar i alla världens nyanser; om man stryker fernissa på tar det också bort lätta färgtoner, vilket var fallet med ett av Julian Alden Weirs porträtt, som blev totalt förstört.

    Julian Alden Weir
  • Edelfelts färghandlare, gubben Chabod, räddade honom i morse från ett trångmål; Edelfelt hade bestämt sig för att köpa ett staffli för trettio francs, men insåg till sin fasa att det inte skulle hålla hans tavla med ram; gubben Chabod lånade honom ett chevalet mécanique [mekaniskt staffli]; Chabod lovar all möjlig bekvämlighet med avbetalningen på 75 francs, men Edelfelt vet ännu inte om han skall köpa det; staffliet kan plockas isär och är således lätt att transportera.

    Chabod
  • Edelfelt frågar sig om det är säkert att Hackman köper tavlan om den blir antagen och utställd på salongen; anser Alexandra Edelfelt att han skall låta fotografera tavlan före expositionen och skicka Hackman ett fotografi? Visen Ehrnrooth vill säkert inte betala 1200 francs, och Edelfelt vill helst inte sälja den för mindre.

    Alexandra Edelfelt Johan Friedrich Hackman Lovisa Fredrika Adelaide Ehrnrooth
  • Edelfelt tänker retouchera fonden på Ellen Edelfelts porträtt och sedan sända det till Helsingfors; han ber Alexandra Edelfelt beställa en ram och betala med stipendiepengarna.

    Helsingfors Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt
  • Kanske "gumman" Wilhelmina Mellin skulle vara villig att ställa ut sitt konterfej [porträtt].

    Wilhelmina Mellin
  • Om Edelfelt hinner skall han göra några teckningar till Nadeschda och Gamle Hurtig; tillsammans med ett par studiehuvuden av exempelvis Sulamith borde han vara tillräckligt representerad på Salon de Helsingfors [Helsingforsexpositionen]; huvudsaken vore att måla något smått hastigt och lustigt, som kunde säljas för 200 à 300 mark.

    Helsingfors Sulamith Gamle Hurtig Nadeschda
  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa alla vänner och bekant och ber Gud välsigna hans käraste; nu går han till expositionen [utställningen] vid Rue St Arnaud; Edelfelt funderar på att skriva en artikel om den och utställningen i Cercle Mirlitons till Carl Gustaf Estlanders [Finsk] tidskrift.

    Alexandra Edelfelt Carl Gustaf Estlander