beställningar bildkonstläroinrättningar ekonomi flamländare flamländska folkdräkter franska Gud historia illustration jesuiter kaféer katolicism konst konstnärer kyrkor nationalkaraktär nunnor präster religion (fenomen) sällskapsliv samhällsklasser språk städer studier (studieinnehåll) svenska värdshus

Beskrivning

Albert Edelfelts brev till Alexandra Eldelfelt från Antwerpen den 2 oktober 1873, 12 sidor. Illustrationerna "M. Joseph Van Loon" på sid 4, "två kvinnor i folkdräkt" på sid 6 och "två katolska präster" på sid 7.

[...] Antwerpen – Anvers (s höres) är en stor stad. Särdeles vidsträckt är den, och rörelsen på gatorna är mycket liflig isynnerhet middag och qväll. – Katedralen ligger alldeles härinvid; det ofantligt höga tornet har jag rakt framför mig, och klockspelet håller just på att spela en lång visa – ett rätt eget nöje, som bestås hvar ¼ timme. Märkvärdigt nog hafva melodierna alls ingen kyrklig prägel, utan låta så ytterst glada och lefnadslustiga. Kyrkan ligger i den gamla delen af staden likasom Goude Rose; gaflarna stå utåt gatan, oformliga Mariabilder hänga i hvarje gathörn, gränderna äro trånga och krokiga. Man skulle alls ej förvånas öfver att se en skråprocession eller en skara af Antwerpens tappra borgare från fordomtima tåga fram här, så ålderdomlig förefaller denna del af staden. – Man behöfver dock ej gå långt förrän man finner breda boulevarder, snygga, moderna hus och präktiga asphalt gator, med ett ord det XIXde århundradet! Det är vackert och upplyftande att se, att tre de förnämste platserna här i staden prydes med bilderna af tre målare: Rubens, Teniers, Van Dyck. På sockeln till Rubens vackra bildstod står endast på latin: Åt P.P. Rubens, fordom antwerpisk medborgare, reste Antwerpens senat och folk stoden. – Mera behöfves icke: redan denna enkla inskrift är lika hedrande för mannen, hvars bild står der, som för den stad, som fostrat honom och nu håller hans minne stort, aktadt och hedradt. Jag har sett och beundrat målningarna i katedralen, jag har kännt mig som en mask inför Rubens’ gigantiska snille, men jag har kännt mig hänförd, upplyftad på samma gång af att stå ansigte mot ansigte mot några de största mästerverk konsthistorien har att uppvisa. [...]

[...] Akademien, som sammanhänger med museet ligger utmärkt vackert; höga majestätiska popplar omskugga den trefliga byggnaden, allt ser inbjudande ut. Vi knackade nu på dörren till Direktorns rum, den öppnades, och Mr de Keyser stod framför oss – en gråhårig och gråskaggig gammal man, med ett elegant och hyggligt utseende. Vi trädde in i de Keyser magnifika atelier, och Mr Van Loon dre presenterade mig nu, och framhöll specielt att en aktad man i mitt eget land (d.v.s. Kom. Hackman) framhållit mina anlag som goda o.s.v. – Med klappande hjerta öppnade jag min rulle med ritningar och höll en och en i gången framför direktorn. ”C'est un bon commancement, monsieur et vous êtes jeune encore” sade han ”on voit que vous avez des grandes dispositions, et de la facilité.” – Att ett sådant omdöme skulle gläda mig, är klart, och jag frågade nu om jag kunde blifva antagen i Akademien. – Och jag blef antagen utan vidare. Dock beklagade Mr de Keyser, att han också på mig måste tillämpa lagens bokstaf, som säger att hvar och en på akademin måste utföra någon teckning efter antiquen. Det var dock icke värre än att jag genast af sekreteraren blef inskrifven och af honom fick inträdesbiljett. Mina antikritningar tyckte direktören icke rigtigt om, ”mais ce n’est pas vôtre faute, tillade han skrattande och tycktes mena, att alla ritlärare hade galna metoder, undantagande de i Antwerpen. – Han trodde, att jag redan om några veckor skulle bli uppflyttad i högre klass, och rådde mig att stanna här till nästa Juni, emedan kursen egentligen begynner i Maj, fortfar sedan till 1 Augusti, då ferierna, som räcka till Septembers slut vidtaga. I anatomi, perspektiv, composition, ästhetik m.m. kommer jag således att börja midt i kursen. – Han frågade mig om jag betänkt mig noga innan jag gifvit mig af till A., en ort der man arbetar så flitigt, och der reglerna äro så stränga, och jag svarade naturligtvis, att det var just för att arbeta som jag kommit hit, just för att jag visste att man har hölls i tukt och Herrans förmaning. – Om Hulda Berndtson sade han: Elle est vraiment jolie, je vous avoue! Om mammas porträtt att det var väl tecknadt men att färgen hade fel, angående färgen i de öfriga målningarna hade han ett och annat att anmärka men slutade dock med att det var en god början, och att han trodde, att jag på jämförelsevis kort tid skulle komma att göra framsteg. Akademie-undervisningen börjar först om måndag, då jag bör vara der kl. ½ 10. [...]

Innehåll

  • Edelfelt är nu på ort och ställe; resan från Köln gick bra; oredan vid de tyska stationerna var en barnlek i jämförelse med det virrvarr som råder vid vissa hållpunkter i Belgien, som t.ex. Mechelen, Löven och Antwerpen; utmärkt vacker är vägen från Aachen till Lüttich: höga romantiska berg med slott och ruiner, bördiga dalar.

    Tyskland Belgien Köln Antwerpen Mechelen Leuven Aachen Liège
  • Det medförde en märkbar förändring i språk, typer och fasoner när de passerade gränsen; Edelfelt insåg sin okunnighet i franska vid gränsstationen i Verviers; i Mecheln höll han på att ta fel tåg men räddades av en hygglig gammal herre.

    Mechelen Verviers
  • Det första intrycket av Antwerpen var gott; bärarna vid stationen, kusken och värden på hotellet Rose d'Or, Monsieur Baptiste van der Anwera, var mycket vänliga och beskedliga; Edelfelt överväger att slå sig ner på caféet Goude roos/Rose d'Or, där man också kan få rum, men ska först fråga någon till råds.

    Antwerpen Hôtel Rose d'Or Baptiste
  • Antwerpen – Anvers (s hörs) är en stor stad; katedralen reser sig hög; i de trånga gränderna hänger Mariabilder i varje hörn; de finaste platserna i staden pryds av tre målare: Paul Peter Rubens, David Teniers, Anthonis Van Dyck.

    Antwerpen Vårfrukatedralen i Antwerpen Peter Paul Rubens Anthonis van Dyck Maria David Teniers
  • Edelfelt har sett och beundrat Peter Paul Rubens målningar i katedralen och känt sig som en mask inför Rubens gigantiska snille, men samtidigt också hänförd över att stå ansikte mot ansikte med några av konsthistoriens största mästerverk.

    Vårfrukatedralen i Antwerpen Peter Paul Rubens
  • På morgonen sökte Edelfelt Monsieur Emil Otto Grundmann, men fann honom inte på Café Ortelius vid gatan Rempart de tailleurs de pierres; däremot kom han i samspråk med "den väldiga matronan som eger Café Ortelius", som kunde även svenska.

    Café Ortelius Emil Otto Grundmann
  • Edelfelt sökte upp mattfabrikant Monsieur Joseph Van Loon på Rue Leys; Edelfelt överräckte rekommendationsbrevet från kommerserådet Johan Friedrich Hackman till sonen Van Loon som öppnade dörren.

    Joseph van Loon Johan Friedrich Hackman van Loon
  • Monsieur Joseph Van Loon erbjöd sig att följa Edelfelt till konstakademiens direktör Nicaise de Kayser, som han känner; Van Loon var glad över att därigenom göra Edelfelt och Monsieur Johan Friedrich Hackman en tjänst.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Nicaise de Keyser Joseph van Loon Johan Friedrich Hackman
  • Människorna är i allmänhet hyggliga och beskedliga, däribland hans värd Monsieur Baptist; denne är inget lejon [Belgiens nationalsymbol] enligt hur det uppfattas i Helsingfors, utan helt simpelt en gemytlig flandrare [flamländare].

    Helsingfors Baptiste
  • Middagsgästerna på "Estaminet'en" [värdshuset] är två lärare från Athenæum (gymnasium) och en målare Jules Rullens från Gand.

    Gent Hôtel Rose d'Or Jules Rullens
  • Monsieur Even, lärare i franska och latin, har lovat korrigera Edelfelts franska; då denne hörde att Edelfelt läst gamla språk på latin fick Edelfelt också ge prov på sina kunskaper i Ciceros språk; den andre läraren var en tysk som visste hur det var att vara ny och utan bekanta i Belgien och därför lovade att vid något tillfälle följa med Edelfelt till Operan eller teatern.

    Belgien Even Marcus Tullius Cicero
  • "Flämiska" [flamländska] hörs mera än franska, även om alla artighetsfraser sägs på franska; i butikerna talas franska; caféerna och "Estaminet'erna" liknar inte värdshusen i Finland; blusmannen [arbetaren] och "herren med cylinderhatt" möts som jämlikar där; Edelfelt tycker att priserna är låga, medan "Antwerparna (les Anversois)" menar att det är mycket dyrare än förr.

    Finland Antwerpen
  • Edelfelt tycker det är roligt att se de gamla nationaldräkterna som "kvinnorna av folket" bär; de egendomliga svarta kapporna med kapuschong som dessa kvinnor använder som ytterplagg gör att de ser ut som nunnor.

  • Nunnor ser man i mängd och massor; deras dräkt med vit mössa och krage under doket är "utmärkt proper"; jesuiter och katolska präster ser man likaså "till lust och leda", de ser "kloka men otrevliga ut"; milisen ser inte lika stoiska ut som i Tyskland.

    Tyskland
  • Brevet fortsatt fredag morgon.

  • Edelfelt är lycklig över att ha fått brev från Alexandra och Ellen Edelfelt via herr Joseph Van Loons förmedling; "Med tårar i ögonen läste jag flere gånger igenom de älskade raderna, och det kom för hvarje gång som en flägt af mod och kraft öfver mig – ty mamma har rätt, med Guds och en moders välsignelse står man sig godt, ehvad än komma månde"; något brev från morbror Gustaf Brandt har Edelfelt ännu inte fått.

    Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt Ellen Edelfelt Joseph van Loon
  • Edelfelt gläder sig åt Calle Holms beställning.

    Carl Holm
  • Med Monsieur Joseph Van Loon och dennes son hade Edelfelt besökt konstakademien för att hälsa på akademins direktor Nicaise de Keyser; Van Loon d.y. presenterade Edelfelt för sin fru och bjöd honom att besöka dem.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Nicaise de Keyser Joseph van Loon van Loon van Loon
  • Het Kooningklike Akademie van beeldende Kunsten ser inbjudande ut och har ett utmärkt vackert läge i anknytning till museet.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Museum voor Schone Kunsten
  • Monsieur Joseph Van Loon presenterade Edelfelt för Monsieur Nicaise de Keyser och underströk att en aktad man i Finland (kommerserådet Johan Friedrich Hackman) hade framhållit Edelfelts anlag som goda; de Keyser ansåg Edelfelts medhavda tavlor som lovande (bl.a. Hulda Berndtsons porträtt och porträtt av Alexandra Edelfelt); Edelfelt blev utan vidare antagen till konstakademien, men måste för reglernas skull utföra en "teckning efter antiquen"; direktör de Keyser tyckte inte riktigt om Edelfelts antikritningar men menade inte att det var hans fel; han "tycktes mena att alla ritlärare hade galna metoder, undantagande de i Antwerpen"; de Keyser trodde att Edelfelt redan om några veckor skulle bli uppflyttad till en högre klass; i flera ämnen hamnade han att börja mitt i kursen, eftersom de inletts redan i maj; de Keyser frågade Edelfelt om han före han anlände till Antwerpen varit på de klara med att man där arbetade hårt och hade stränga regler; Edelfelt svarade att han kommit till Antwerpen för att han visste att man där hölls i "tukt och Herrans förmaning".

    Finland Antwerpen Kungliga konstakademien i Antwerpen Alexandra Edelfelt Nicaise de Keyser Joseph van Loon Johan Friedrich Hackman Hulda von Born
  • Edelfelt gick till Salon d’Anvers, utställningen med levande mästares arbeten, i och med att muséet var stängt; Monsieur Joseph Van Loon köpte biljett och katalog åt Edelfelt och måste sedan ge sig iväg på några brådskande ärenden; om Alexandra Edelfelt varit med skulle hon ha fått se ett kvinnoporträtt målat av Monsieur Nicaise de Keyser; bland historiemålningarna tyckte Edelfelt i synnerhet om Lourens Alma Tadema; "Claudius utropas till romersk kejsare", "Dante ser Beatrice första gången som gosse" och scener från Antwerpens belägring och spanjorernas framfart; på den lediga tiden fram till att undervisningen börjar skall Edelfelt besöka museet och besöka kyrkorna St. Jaques och St. Paul där det finns utmärkta målningar av Peter Paul Rubens, Anthonis van Dyck m.fl.

    Antwerpen Sankt Jakobskyrkan Sankt Pauluskyrkan Museum voor Schone Kunsten Alexandra Edelfelt Peter Paul Rubens Anthonis van Dyck Nicaise de Keyser Joseph van Loon Lawrence Alma-Tadema Dante Alighieri Claudius Beatrice Portinari
  • Edelfelt fick brev av Axel Antell och ber Alexandra Edelfelt hälsa alla bekanta i Helsingfors.

    Helsingfors Alexandra Edelfelt Axel Antell
  • Edelfelt gladdes åt att målaren Monsieur Jules Rullens kände till Finland; denne sparar pengar för att göra en resa till Avasaksa; okunskapen om Finland är i övrigt stor, en herre frågade om Edelfelt var muhamedan [muslim], några förväxlade Finland med Friesland och sekreteraren på konstakademien visste inte att ett sådant land existerade.

    Finland Kungliga konstakademien i Antwerpen Aavasaksa Friesland Jules Rullens
  • Edelfelt frågar Alexandra Edelfelt till råds om att bo på hotellet Rose d'Or för 75 franc i månaden och redogör för sina utgifter hittills; reseutgifterna, inklusive vistelsen i Köln, blev lika mycket som enbart biljetten skulle ha kostat om Edelfelt valt andra klass och rest med expresståg.

    Köln Hôtel Rose d'Or Alexandra Edelfelt
  • Undervisningen på konstakademien sträcker sig från 9 på morgonen till 8 på kvällen.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen
  • Edelfelt lutar mot att åtminstone pröva bo en månad på hotellet Rose d'Or; Monsieur Even menar att han inte får det så bra och billigt någon annanstans; Alexandra Edelfelt kan adressera sina brev till Joseph Van Loon som hittills eller till Rose d'Or.

    Hôtel Rose d'Or Alexandra Edelfelt Joseph van Loon Even