Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

brev ekonomi färger (material) franska helgon kläder konst konstnärer mat sjukdom (tillstånd) skönlitteratur språk studier (studieinnehåll)

Antwerpen d. 16 Oktober 73.
Älskade Mamma!
Denna gång skrifver jag ej något långt
bref, emedan jag har för afsigt att författa
ett sådant i öfvermorgon, då jag har lof från
Akademin, emedan det då är ett Lucas dag,
och St Lukas är akademin och alla målare
skydelspatron. Dessa rader skickar jag till
Mamma, för att så fort som möjligt få
tillfälle att tacka Mamma för brefvet
och tidningarna. Helsa och tacka äfven Mille
hjertligt från mig och säg honom att jag blott
väntar på tillfälle att i lugn och tro kunna
skrifva till honom. – Jag gick i går och
förrgår och räknade ut, att jag, på torsdag borde
få någon underrättelse hemifrån, och ganska
rigtigt, torsdag morgon, det vill säga i dag,
levererades brefvet hemifrån tillika med kaffet.
Jag märker att jag ändå ofantligt
mycket är fästad vid hemmet, ty jag känner
mig som en annan menniska då jag igen
för en stund fått lefva tillsammans med
Eder alla i Helsingfors. Annis bref var
inte det minst rolig; jag tycker mig se
min kära syster sitta och peta ihop dessa
P. S. Det var glädjande att höra, att Tajta nu är så bra, att hon kunde komma till Hfors, helsa

stora och tydliga bokstäfver i sitt anletes
svett. Men syster Anni har heder af sitt verk,
det är så ordentligt, att det inger den största
aktning för hennes framsteg och insigter
i skriftställeri. – Tidningarne från Helsing-
fors har jag slukat så godt jag kunnat på
om fristunderna. Ledsamt att ej få vara med
om förtjusningen öfver Dietrichson. Det
är sannt, jag omges ju också här af mycket
stort och vackert, – ja jag behöfver blott gå
några steg för att ha framför mig de
herrligaste mästerverk, men, då man ej har
någon rigtigt bekant, någon som man kunde
sympathisera med, för hvilken man skulle kunna
beskrifva sin beundran, sin förtjusning, så känner
man sig dubbelt ensam bland seklernas skönaste
konstverk. Nu har jag emellertid blifvit mera
bekant med eleverna vid akademin – några
deck beskedliga ungdomar. Det blefve för
långt att nu beskrifva detta brokiga sällskap
hvaraf jag dagligen omgifves, och jag sparar
det derföre till Lördagen, till jag i ro får
sätta mig att skrifva – nej prata med Eder
ville jag säga. – Jag måste arrangera det
så att jag alltid kommer att skrifva om
söndagsmorgnarne, ty på aftnarna under
veckan blir det ej något helt utaf. Innan
henne mycket från mig.

jag kommit hem från Akademin, fått vänta
på qvällsvard, och slutligen fått i sig en
ganska bastant sådan, går klockan till
half tio; när jag kommer upp, är jag däst
och dum, rummet kyligt och – sängen uppbäddad.
En stor dumhet har jag gjort, men skall dock
snart reparera den. Jag har nämnligen
begynt taga lektioner i fransk skrifning, för
Mr Even, – det är dumt icke derföre, att jag
icke behöfver theoretisk underbryggnad för att
kunna lära mig detta språk, utan 1º derföre
att det kostar 3 frcs timmen, 2° derföre att Mr
Even, en typ för en skolmagister, under den
enda timme jag tagit berättade mig saker
som jag nogsamt visste förut, rekommenderade
mig Telemaque till lektyr och bad mig läsa
en utmärkt grammaire med sådana unnerhållande
berättelser som: Alphred et Augaste etaient des
garçons paresseux o. s. v. o. s. v. – , 3° emedan
jag gerna vill hafva min söndag fri. 2 lektion-
ner tager jag kanske ännu men sedan säger
jag upp. – Någon rock har jag ej
köpt emedan jag ej inser hvad jag behöfvde
en sådan till, åtminstone tills vidare. Kläder
äro i allmänhet mycket billigare här än Fin-
land. – Tjogtals magasiner med färdiggjorda
kläder med utsatta priser finner man vid
boulevarderna, så att om jag behöfver i hast

något nytt, så är jag alltid i tillfälle att få
det – Då jag nu hela dagen är på Akademin
så begagnade jag min grå gamla rock, och hvad sön
dagarne beträffar, så sträcker jag då upp mig
i den svarta. – Materialerna till ritningen
och målningen blefve mig beklagligtvis dyra,
och kommo upp emot 40 frcs – Men har
man engång dessa saker, så har man dem, och
behöfver på länge ej något nytt.
Bomullströjorna begagnar jag, och är mycket
nöjd med dem under de bättre dagarne; när
det åter är varmt (som t. ex i dag, då det varit
omöjligt att ha paletån) så lägger jag af dem.
Stället der jag bor, är jag mycket nöjd med
Mr Baptiste är en hjertans beskedlig menniska.
som ser till att man icke svälter –
Af guldet har jag 50 frcs qvar – det har gått
så mycket åt, tack vare höga hatten, färgerna,
min första räkning här, resan till Brüssel o.s.v.
men jag är säker om, att sedan jag icke behöfver
betala sådana tillfälliga utgifter, ekonomin kommer att
gå bra. – Hos Havenille & Co har jag varit 2 ggr. men
på olämpliga tider, då hr H. ej varit hemma sjelf,
och hans kontorister ej begripit sig på vexlarne.
I dag var jag sist der, i morgon kl 9 f. m skall jag
göra om besöket. Före månadens slut har jag emeller-
tid intet behof af vexlarne – förlåt, älskade Mamma
detta korta dåliga bref: i öfvermorgon skall jag skrifva
ett bättre. Helsa alla hjertligt från Atte.

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Denna gång skriver Edelfelt ett kort brev, eftersom han tänker skriva ett längre om två dagar, då konstakademien firar Sankt Lucas dag och Edelfelt har lov; S:t Lucas är konstakademiens och alla konstnärers skyddshelgon.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Lukas
  • Edelfelt tackar Alexandra Edelfelt för brevet och tidningarna, och ber henne också hälsa och tacka för Anni Edelfelts och Mille (Emil) Cedercreutz brev; Edelfelt känner sig som en annan människa då han genom breven för en stund fått leva tillsammans med alla i Helsingfors.

    Helsingfors Alexandra Edelfelt Emil Cedercreutz Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt tycker det är ledsamt att inte få vara med om förtjusningen över Lorentz Dietrichson i Helsingfors.

    Helsingfors Lorentz Dietrichson
  • Visserligen är Edelfelt omgiven av konstnärliga mästerverk hela tiden, men känner sig ensam då han inte får dela upplevelsen med någon; i nästa brev ska han beskriva närmare det brokiga sällskap av elever vid konstakademien som han ändå har blivit bekanta med.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen
  • Edelfelt ska försöka komma in i en rutin att skriva brev på söndagmorgnar; kvällstid efter en full skoldag och kvällsmat är han "däst och dum, rummet kyligt och sängen uppbäddad".

  • Edelfelt har börjat ta franskalektioner av Monsieur Even, vilket var en "dumhet"; det är för dyrt och läraren talade om saker Edelfelt redan visste, han rekommenderade Telemaque till läsning och en enkel franska grammatik; dessutom vill Edelfelt gärna ha sin söndag fri.

    Even Télémaque
  • Kläder är billigare än i Finland; tjogtals magasiner med färdiggjorda kläder och utsatta priser hittas längs bulevarderna.

    Finland
  • Målarmaterialen blev dyra; det har gått åt mycket pengar på grund av den höga hatten Edelfelt köpte, färgerna, hans första räkning och resan till Brüssel; han tror att det hela stabiliserar sig så småningom.

    Bryssel
  • Monsieur Baptiste, hotellägaren, är en beskedlig människa som ser till att man inte svälter.

    Baptiste
  • Edelfelt har två gånger varit hos Havenith & Co, men herr Havenith har inte varit hemma och kontoristerna har inte förstått sig på växlarna.

    Albert Havenith (osäker koppling)
  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa alla; det är glädjande att höra att Tajta (Fredrika Snygg) nu är så bra att hon kunde komma till Helsingfors.

    Helsingfors Alexandra Edelfelt Fredrika Snygg