bildkonstläroinrättningar djävulen ekonomi engelska franska illustration jesuiter konst konstnärer kyrkor museer musik politik religion (fenomen) språk studier (studieinnehåll) svenska tåg temperatur väderlek värme

Beskrivning

Albert Edelfelts brev till Alexandra Edelfelt från Antwerpen på allhelgonadagen 1873, 10 sidor. Illustrationerna "Claus och Anthonies, Edelfelts studiekamrater i Antwerpen" på sid 3, "Arthur, Devey Bates, Adams, Dubois, Edelfelts kamrater vid akademin" på sid 8 i bläck och med anteckning om ålder samt "Matthei, Boudry, de Pape, Edelfelts kamrater från akademin" på sid 10.

[...] Se här hrr Claus & Anthonies. – Dubois var oss till mötes vid stationen, och vi öfverlade nu huru vi bäst skulle kunna begagna vår tid från 10 f.m. till 9 e.m, då expresståget återvände till A. – Först gingo vi derföre i det mest hällande regn till Musee Wilson. – Dubois fann dessa saker alltför moderna, - icke tillräckligt högstämda o.s.v. – men jag och de andra två, vi voro förtjusta uti sakerna der af Troyen, Meissonier Regnault och bland de gamle Rembrandt och Frans Hals. – Härifrån bar det af till Palais Ducal. – Jag kan ej beskrifva min förtjusning öfver några taflor der. – Isynnerhet var jag alldeles utom mig öfver Pouwels’: Van Arteveldes enkas offer för fosterlandet. Man ser här den ädla qvinnan i djup sorg, omgifven af sina barn, bära fram sina juveler, sitt silfver och guld till Frihetskampens ledare. Gamla knektar gråta vid denna vackra syn, skattmästaren blickar med beundran an den ädle patriotens maka, och folket svänger sina hattar i luften, och tränges om hvarandra för att få se den storsinta qvinnans – Och denna bild är målad så, att man icke kan begripa hur man med oljefärg på målarduk kan trolla fram ett sådant perspektiv, en sådan natur. Likaså anslog mig Verlats: Jerusalems intagande. – Man ställes här midt in i drabbningen av den heliga stadens murar. Öfverst springer Godtfried af Bouillon fram, med sitt röda kors i baneret. Han är den enda som fått fast fot på murarne, och hans blick, full af tacksamhet, och förtröstan höjes mot himmelen. Den förfärliga striden deromkring på stegarna, är målad så att man sjelf fruktar att dessa stora krigsmaschin och harneskklädda hjeltar skola ramla öfver en, att de otrognas pilar skola träffa en – det är rysligt skönt! Leys har en makalös tafla De Groux likaså, Gallait flere dito – o.s.v. – Alla dessa hafva varit elever vid Akademin här i A. – Verlats studie hänger ännu i det rum der vi måla, – och är ett litet mästerverk. – Den som kunde måla som de! Det är en ära, en lycka för stor, att kunna hoppas derpå. [...]

[...] Denna afton d.v.s. sedan kl. 4 e.m ha vi åter haft lof, i anledning af fête des Trépassés. Kl. 5 gingo MM. Adams, Devey Bates, Arthure, Hamilton och undertecknad till Katedralen för att höra den stora messan. Trots den tredubblade kören och forstärkta orkestern lät dock musiken svagt. Annat var det i St Jaques, dit vi gingo kl. 7. Vacker sång, granna processioner o.d. – Kl 8, vid utgången ur kyrkan bad M Adams oss komma till sig, och jag återvände just för en stund sedan derifrån. [...]

Innehåll

  • På lovet under allhelgonahelgen reste några elever från konstakademien till Brüssel för att gå på muséer; trots sina sparsamhetsprinciper föll Edelfelt för frestelsen och åkte med, eftersom han senast endast hann se musée Wilson.

    Bryssel Kungliga konstakademien i Antwerpen
  • Jules Dubois, som föregående kväll hade rest till Brüssel, var glad över att visa Musee Wiertz; han beundrar, rentav avgudar, Antoine Wiertz, som han skrivit en éloge över; i hyllningsskriften heter det att Wiertz kunnat tävla med, om inte överträffa, Rafael och Peter Paul Rubens; på konstakademien försöker Dubois efterlikna Rubens och Wiertz, vilket han retas för, i synnerhet av en nomine Aloïs Boudry.

    Bryssel Kungliga konstakademien i Antwerpen Rafael Peter Paul Rubens Antoine Wiertz Aloïs Boudry Jules Dubois
  • De som åkte var herrarna Claus, Anthonies och Edelfelt; Emile Claus är den duktigaste i konstakademien för tillfället; under resan berättade denne sin livshistoria; fadern, en klädfabrikant i en småstad i Flandern motsatte sig sonens konstnärsplaner; Nicaise de Kayser hade emellertid bett att Emile Claus skulle komma till Antwerpen och börja på konstakademien, vilket denne också gjorde efter en vistelse i Lille i Frankrike.

    Frankrike Antwerpen Kungliga konstakademien i Antwerpen Flandern Lille Nicaise de Keyser Émile Claus Louis-Joseph Anthonissen (osäker koppling)
  • Föräldrar har ofta dubier, för det är en lång väg till konstens höjder.

  • Edelfelt har tecknat Emile Claus och Anthonies; Jules Dubois mötte dem på stationen; de hade elva timmar på sig innan expresståget återvände till Antwerpen; först gick de till musée Wilson där de såg saker av Constant Troyon, Ernest Meissonier, Henri Regnault, Rembrandt och Frans Hals.

    Antwerpen Ernest Meissonier Rembrandt Émile Claus Louis-Joseph Anthonissen (osäker koppling) Henri Regnault Frans Hals Jules Dubois Constant Troyon
  • På Palais Ducal [Bryssels konstmuseum] blev Edelfelt förtjust över Pouwels ”Van Arteveldes änkas offer för fosterlandet”, Charles Verlats ”Jerusalems intagande” som avbildade drabbningen på den heliga stadens murar med Godtfried de Bouillon, Hendrick Leys och Charles De Groux makalösa tavlor, samt Louis Gallaits; alla dessa har varit elever vid konstakademien i Antwerpen.

    Jerusalem Kungliga konstakademien i Antwerpen Palais Ducal Charles Verlat Hendrick Leys Louis Gallait Martinus och Willem Pouwels Godtfried af Bouillon Charles de Groux Jacob van Artevelde
  • Redan på vägen, tvärs genom Brüssel, beskrev Jules Dubois tavlorna i Musee Wiertz; Antoine Wiertz är en idealist i vår materialistiska tid och Edelfelt fick ett egendomligt blandat intryck av denne; Wiertz tavla "Kristi triumf" med den korsfäste frälsaren och Lucifer, samt "Kristus, Eva och Satan" är vackra och utmärkta; "Une scéne de l'enfer" med Napoléon den store och "en barnamörderska" är förfärliga; all effekt av Dubois glöd reducerades till intet då Edelfelt hörde Emile Claus imitera hans svada för några bekanta de träffade då de återvände till Antwerpen.

    Antwerpen Bryssel Wiertz Museum Napoleon I Bonaparte Antoine Wiertz Émile Claus Jules Dubois Kristus Lucifer Eva
  • De besökte ännu två museer.

  • Edelfelt sökte med ett rekommendationsbrev från överstelöjtnant Kasten Antell upp Langlois, men denne hade rest till Brügge och var inte anträffbar.

    Brygge Kasten Antell Langlois
  • Brevet fortsatt måndag afton.

  • Edelfelt går ännu med "hela den belgiska målarskolan" i huvudet; det är oförståndigt att jämföra Antoine Wiertz med Peter Paul Rubens då de levt i olika tider och under olika levnadsomständigheter; Wiertz tänkte mera på konstens stora mål, medan Rubens avsikt var att skapa något skönt, vilket gör att Rubens blir mera osökt och fri.

    Peter Paul Rubens Antoine Wiertz
  • De har haft kvällen ledig med anledning av fête des Trépassés [Alla själars dag]; med Messieurs Robert Arthure, Devey Bates, Sidney Adams och John Hamilton besökte Edelfelt mässorna i katedralen och i St. Jaques.

    Sankt Jakobskyrkan Vårfrukatedralen i Antwerpen Sidney Adams Robert Arthur Dewey Bates John Hamilton
  • Efter mässan blev de bjudna till Mister Sidney Adams som är talentfull [talangfull] och bor i ett präktigt rum vid Place de Mer; Adams satt nästan hela kvällen vid pianot och spelade utantill flera stycken som Edelfelt kände igen från Helsingfors; Edelfelt lät sig övertalas att sjunga några svenska visor, bl.a. Bellman; Monsieur Arthure hade hört Christina Nilsson i Amerika.

    Helsingfors Amerika Carl Michael Bellman Christina Nilsson Sidney Adams Robert Arthur
  • Svenskan uppfattades av kamraterna som vacker, Edelfelt tycker det själv också.

  • Monsieur Sidney Adams bjöd på te, smörgåsar och äkta engelsk plumpudding, som hans syster skickat honom; de fick se ett fotografi av henne och Edelfelt konstaterade att hon var vacker; Edelfelt förargade sig över att inte kunna engelska.

    Sidney Adams Adams
  • Monsieur Sidney Adams var i fjol den första i komposition.

    Sidney Adams
  • Edelfelt har avslutat sin första tors och Jozef Van Lerius sade att den var bra; kompositionen är inlämnad, men Edelfelt har ännu inte hört något från Nicaise de Kayser; deras uppgift i expression har mördartema, Monsieur Arthur har ritat en jesuit.

    Nicaise de Keyser Jozef Van Lerius Robert Arthur
  • Edelfelt har ännu inte skaffat någon kamin; Baptiste ger honom en lampa eftersom Edelfelt inte kan rita eller skriva vid ljusstumpar som brinner ut för snabbt.

    Baptiste
  • Edelfelt önskar Alexandra Edelfelt farväl och hälsar hjärtligt till systrarna Ellen, Anni och Butti (Berta) och alla andra.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt
  • Edelfelt har sagt upp franskalektionerna med Monsieur Even.

    Even
  • Anatomin blir den värsta stötestenen.