Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

ålder brev champagne danskar döden drycker finländare franska Gud konkurs kungar kvinnor män middag militärer (personer) modeller (yrken) officerare porträtt rättegång ryssar sällskapsliv sjukdom (tillstånd) slott språk stipendier svenskar tavlor teater utseende utställningar vänner världsutställningar

Älskade Mamma, tisdagen d. 23 april 78
Jag var i går, som sagdt si industripalatset
och fick ganska rigtigt af expositionskommiss
sjelf, Mr Buon Eder att min tafla var an-
dagen. Då jag frågade honom om det varit med
1 eller 2 som den blifvit antagen af juryn
vill säga enkälligt, 2 efter diskussion) sade han
Jag har ej rätt att visa er protokollen, men
hon er icke, "vous avez été bien rein.
Detta är ju roligt måtte den nu också få en
daglig plats. Berndtson och Petit Gerard voro
och jag hade fått uppdragit att fråga
för dem. Att Petit gerards båda porträtter
som Krohn sade vara "netop det sletteste kan
på länge har sett, skulle vara refuserade det tag
jag för afgjordt, och det voro de också
Berndtsons tafla är deremot antagen, men ännu
underkastad revision den kan således ännu bli
refuserad. Han är mycket orolig och det förstår
Jag så godt. Tala emellertid ej om detta – ty jag
tror ändå att taflan går igenom, ehuru den
ej är så bra som den kunnat vara Petit
mars tog sin otur med resignation – kan inst
mig sjelf att så skulle gå. – Jag lemnade till
Mr Buon ett ny redo till taflan. Den förra

var något otydlig och innehöll ett språkfel
Grandmongens gammalfranska har jag från
gått – Det är ju dum att skrifva på 14 vieux
langaige" då hvar man ändå kan begripa
allt citatet är en öfversättning från Svenskan.
Dutoshold som är le bon sengo i egen person
sade mig: ne vous render pas ridicule, tra-

duiser tout bonnement quelques lignes que
pendent expliquer le sujet – mais ne vous
afforcer pas à faire de la litterature – votre table
n'a pas besoin de cela! – I det hela tagit hade
han rätt och jag skrifver derföre
h Le Duc Charles (Charles II de Suedi) insulta
e cadavre de son ensemi flemeng. 1597.
Sétant rende maitre du château d'Åbo,

le duc le fit conduire à la chapelle on se trauvait
le corps de l'ancien gouverneur. I fet ouvrez le
Lercueil, tira le cadavre par la barbe et dit: Si
su vivais encore, ta stête ne serait point tranque
sur tes epaules. Ebba, la venne de Flesning
repondit: "Si mon Seigneur vivait encore, Votre
Altesse ne serait jamais entrée ici!".) –
(Rein, Histoire de la Finlande).
ar får nu lof att gå på utställningen. Krohn
har lemnat ett kort här tidigt i morgse, och säger
ej ha något att tala med mig. I dag är danskar
nas kalas för de 6 underofficerarne, och de kom-
ma nog att bjuda mig med. Min hals är nu
fullkomligt bra.
torsdagen Torsdagen d. 25. – I går var jag för
tredje och sista gången på utställningen. När man
egentligen har ingenting att göra der, så är det
köra tröttsamt än roligt. Någon salts total blick kan
man naturligtvis som ej få, man väder i smörja
och dam, blir knuffad af dessa tusendetals arbetare
och går hela tiden och frågar sig hur det är möjligt
att få allt detta presentabelt på en veckas tid
A
de
att

que
ef
tabler
hade
lande).
Frohn
h säger
danskar.
kom-
i all
ck kan
i smörja
arbetare
möjligt
iga
en
arbetens framskrida emellertid med förvånande
hastighet, blomsterrasattar, planteringar, fontaner
o.d. uppstå på några dagar – mängden gör det
Krohn hade
mängden af arbetare naturligtvis. –
bedt mig komma det ned för att få prata med
mig, och som jag i går hade hvarken modell
eller fru Aspelin gjorde jag det med nöje. Naturligt
är jag mest i danska konstandelningen. – På e. m.
skickades jag upp med ett inträdeskort från kammar
herre Wolfkagen till fru Thaulow, som är represen-
tant för någon fabrikant i Khvn. – Fru Thaulow är
allt ännu Krohns idial för tillfället, och jag skojar
ofta derom. Krohn öfverdrifva allting och man behöfva
derföre icke ta det så noga när hans börjar på med
att hon "ær saa henridende det älskvärdigste
Vasen der existerer. o.s.v.. – På aftonen hade den
danska kommissionen sitta kalas för de 6 underoffi-
cerarne, och Krohn ville "ändtligen att jag skulle va-
ra med. – Tack vare K. och hans vänskap för mig att
alla dessa danskar ytterst vänliga mot mig.
Vi åto middag och drucko ohyggligt mycket skampagna
ved våra underofficerare. Jag var placerad mella
två. De äro utvaldt folk särdeles vackra karlar
med ett mycket städadt och hyfsadt sätt. Stämningar
blef lifvad och jag, såsom den enda icke dansken,
proponerade en skål för Danmark som de
ropade "hör, hör" åt. – Der var isynnerhet en dansk
husar som såg treflig ut. En blond pojke med ett
genomärligt utseende, och den vackra ljusblå uniformer
satt förträffligt på honom. Att folk ser på dem då
de visa sig ute på gator och görande är ju klart
Och alla representanter för det tacka konst i trakter
af expositionspalatser, och isynnerhet barnpigorna
kasta milda ögon till dem. – Krohn såsom
gammal officer var i sitt esse. Tänk af alla de
närvarande var jag den enda som aldrig haft rensel
på ryggen och kronans kläder på kroppen.

Ett ögonblick i går var jag inne i svenska konst-
afdelningen, och den föreföll mig ganska god som
total intryck, fastän några rigtigt goda saker ej
funnos. Är det icke en skandal att ej en en
kolly öfver konstsaker ännu kommit från
Petersburg? Hvar må de vara. Hvar finnes
Blanca bland andra. Får se om hon alls blir
exposierad här, med denna utmärkta ryska
sministration. Såväl Runeberg (R.) som Ahrenberg
och de andra frinarna som arbeta på utställningen, såg
att ryssarne äro leda och hög dragna mot oss
Nu ångrar jag alls ej att jag skickade
finnar. –
min tafla till Salongen. Hade jag ej gjordt det,
hade jag ännu i denna dag gått i vända och
oro och alls ej vetat om jag öfverhufvudtaget skulle
haft möjlighet att exponera. – Nu då taflan dessutom
är antagen, så kan jag ju vara lugn. – En
afton, jag minnes ej mer hvilken var jag med Krohn
th. Français och såg Ampheborgon och le Miranter
af Molière. K. har ändå ett så fint artistiskt vär-
derkorn. Det är roligt med sådana menniskor. Waller
F. är ej ditåt så konstnär som Krohn. Jag vet ej
hvad det är som gör det, men jag tycker att W. R.,
mera står på det stora publikumssida. – Jag är bra
lycklig att ha en sådan vän som Krohn. Han säger
mig svåra sanningar, men jag hör dem gerna, då
jag ändå i allt ser att han håller så mycket af
mig. Han har en magt i sin blick som är förvåna
en värmer och upplifvar. Sjelf säger han sig
eha varit så ung på många år som han är
mn. Det är ju en stor skilnad i ålder, oss emellan
Han är 13 år äldre än jag, men jag kommer aldrig
tänka derpå. –
Tacka rigtigt mycket Anni och Butti för brefven
skall snart skrifva till dem. – Det är
tiden derhemma konkurser krigs
vå sorgliga rykten – Herre Gud låt allt ta ett lyckligt i

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Edelfelt har varit i Industripalatset och av expositionskommissarie, Monsieur Buon, fått veta att hans tavla blivit antagen till Salongen.

    Industripalatset i Paris Buon
  • Edelfelt hade också i uppdrag att fråga hur det gått för Gunnar Berndtson och Pierre Petit Gerard; Edelfelt hade inte höga förväntningar på Pierre Petit Gerards två porträtt, som Pietro Krohn hade sagt att var "netop det sletteste" han sett på länge; Petit Gerard refuserades; Gunnar Berndtsons tavla är antagen, men skall ännu genomgå revision, så den kan bli refuserad.

    Pietro Krohn Gunnar Berndtson Pierre Petit-Gérard
  • Edelfelt lämnade en ny text till tavlan till Monsieur Buon; han har frångått Charles Grandmougins gammalfranska; Henri Dutschold som är "le bon sense" [det sunda förnuftet] sade att Edelfelt inte skulle vara fånig, utan helt enkelt översätta några rader som förklarar ämnet, men inte anstränga sig för att göra litteratur – hans tavla behöver inget sådant; Edelfelt skriver därför "Le Duc Charles (Charles IX de Suède) insultant le cadavre de son ennemi Fleming. 1597" [Hertig Karl (Karl IX av Sverige) skymfande sin fiende Flemings lik. 1597] och har översatt ett stycker ur Gabriel Reins historia där hertig Karl på Åbo slott drar likets skägg och säger att om han ännu vore i liv skulle hans huvud inte sitta lugnt på hans axlar, varpå Klas Flemings änka Ebba Stenbock svarar att Hans Höghet aldrig skulle ha kommit in om hennes Herre fortfarande levde.

    Sverige Åbo slott Gabriel Rein Karl IX Henri Dutzschold Ebba Stenbock Klas Fleming Charles Grandmougin Buon
  • Pietro Krohn har lämnat ett meddelande i vilket han säger sig ha något att säga Edelfelt; Edelfelt får således lov att gå till utställningen [världsutställningen]; idag är danskarnas kalas för de sex underofficerarna och de bjuder antagligen med Edelfelt.

    Pietro Krohn
  • Edelfelts hals är nu fullkomligt bra.

  • Brevet fortsatt torsdag den 25.

  • Det var tredje och sista gången Edelfelt var på utställningen före öppningen; man vadar i smörja och damm och blir knuffad av dessa tusentals arbetare; arbetena framskrider med förvånande hastighet, blomsterrabatter, planteringar och fontäner uppstår på några dagar; Pietro Krohn hade bett att få tala med honom, så Edelfelt gick dit då han varken hade modell eller fru Ida Aspelin; Edelfelt var mest i danska konstutställningen.

    Pietro Krohn Ida Aspelin-Haapkylä
  • Kammarherre Friedrich Wolfhagen skickade Edelfelt med ett inträdeskort till fru Ingeborg Thaulow, som är representant för en fabrikant i Köpenhamn; fru Thaulow är fortfarande Pietro Krohns ideal.

    Köpenhamn Pietro Krohn Ingeborg Gad Friedrich Wolfhagen
  • På kvällen höll danska kommissionen kalas för de sex underofficerarna och Edelfelt var med; de åt middag och drack champagne; som enda utlänning föreslog Edelfelt en skål för Danmark; underofficerarna är vackra karlar, med ett städat och hyfsat sätt; i synnerhet en dansk husar såg trevlig ut; folk ser på dem då de visar sig på gatan, i synnerhet representanter för det täcka könet, barnpigorna kastar milda blickar på dem; Pietro Krohn var som gammal officier i sitt esse; Edelfelt var den enda av de närvarande som aldrig haft ränsel på ryggen och kronans kläder på kroppen.

    Danmark Pietro Krohn
  • Svenska konstavdelningen förefaller på ett allmänt plan god, fastän det inte finns några riktigt goda saker.

  • Det är skandal att ingen konst ännu har anlänt från Petersburg; får se om Blanca alls blir utställd.

    Sankt Petersburg Blanka
  • Robert Runeberg och Jacob Ahrenberg säger att ryssarna på expositionen är högdragna mot finnarna.

    Johan Jacob Ahrenberg Robert Runeberg
  • Edelfelt ångrar inte att han sände sin tavla till Salongen och inte till världsutställningen, i synnerhet nu när den blivit antagen.

  • Edelfelt har varit med Pietro Krohn på theatre français; de såg Amphitryon och le Misanthrope av Molière.

    Théâtre-Français Pietro Krohn Molière Amfitryon
  • Pietro Krohn har ett fint artistiskt väderkorn; Walter Runeberg är inte lika konstnär som Krohn; Edelfelt tycker att Walter R. står på det stora publikums sida.

    Pietro Krohn Walter Runeberg
  • Edelfelt är lycklig som har en vän som Pietro Krohn; denne säger svåra sanningar, men Edelfelt hör dem gärna då han vet att Krohn håller av honom; Krohn har en makt i sin blick som både värmer och upplivar.

    Pietro Krohn
  • Pietro Krohn är 13 år äldre än Edelfelt.

    Pietro Krohn
  • Edelfelt tackar för Annis och Butti (Berta) Edelfelts brev; det är sorgliga tider hemma, konkurser och krigsrykten; Edelfelt hoppas vid Gud att det tar ett lyckligt slut.

    Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt
  • *Det är sent på kvällen; Edelfelt önskar alla sina käraste på jorden Guds välsignelse.

  • *Det är kostligt med Gustaf Philip Armfelts och Adolf von Beckers stipendier; vad skall de lära?; man kan inte lära gamla hunder sitta.

    Adolf von Becker Gustaf Philip Armfelt
  • *Vad sägs om den stora rättegången mot Wera d’Assulitsch? här har den jämförts med Charlotte Corday; att domen föll till hennes fördel är ett stort steg framåt i mänsklighetens historia.

    Vera Zasulitj Charlotte Corday