Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

äktenskap årets fester barn begravning beställningar brev dagstidningar döden ekonomi emancipation förlovning förmögenhet karaktärsdrag konstnärer korrespondenter kvinnlighet kvinnor män manlighet nyår personlighet post redaktörer sällskapsliv sjukdom (tillstånd) telegram utseende

None

None

None

None

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Just nu fick jag Mammas kära bref och skyndar mig att vara innan kl. 5, då posten går.

    Alexandra Edelfelt
  • På nyårsmorgonen väcktes jag af Kaufmann som blek kommer in till mig och förkunnar att Gambetta dött nyårsnatten kl. 12 – Han var uppslukad af detta och det grep mig äfven mera än jag kunnat tro – man liksom kände i luften att Frankrike förlorat sin största man.

    Frankrike Léon Gambetta Richard Kaufmann
  • Intrycket på Paris är ofantligt, och ännu talar man endast om honom. Han skall begrafvas som en kung om lördag Sedan Thiers' har man ej stält till så mycken pomp och ståt för någon likbigängelse.

    Paris Léon Gambetta Adolphe Thiers
  • Tidningarne tala endast om honom – Kaufmann har arbetat som en träl med korrespondenser, telegram o.d.

    Léon Gambetta Richard Kaufmann
  • Det var något af Mirabeau i honom. Döden kom olämpligt, ty han hade ännu ej spelt ut sin rol. Det ser man bäst nu, då också hans fiender medgifva att landet gjort en stor förlust. Hvad som gör ett godt intryck är att man nu fått veta att han ej var miljonär, såsom man trott och således ej riktat sig på landets bekostnad. – Det var en student-själ allt igenom. Tänkte föga på morgondagen, njöt af lifvet, höll af sina vänner, skräflade, deklamerade, men kunde, om det behöfdes offra allt för en idé. Jag tror han var bättre än man på sista tiden trodde honom vara.

    Léon Gambetta Honoré-Gabriel Riqueti de Mirabeau
  • Strax efter denna uppskakande underrättelse på nyårsmorgonen fick jag ett bref, ett nyårsbref af fröken Sophie Manzey, – vänligt och snällt. Hon beklagar sig öfver att ha tråkigt, och säger öppet att detta är motivet för hennes brefskrifning – et puis, comme cela ne peut faire du tort à personne – , tillägger hon.

    Sophie Manzey
  • Paul Etter har också skrifvit.

    Paul von Etter
  • Nyårsdagen hade vi fru Menter på frukost med Nordau. Det är märkvärdigt att alla stora qvinliga artister bli fria, emanciperade i sitt tal och sina fasoner. Fru Menter hon krusar då icke och nämner hvar sak vid sitt rätta namn.

    Sophie Menter Max Nordau
  • Mamma talar om Bertha Frenckells förlofning – Jag har aldrig varit särdeles betagen i hennes utseende. Då fröken Furuhjeln tog Tasso så förundrar det mig ej att den andre brodren fick en söt flicka. Detta bevisar att ingenting på jorden är mera barockt än den manliga fåfängan. Dagligen ser men ju att de värsta åsnor och missfoster göra eröfringar.

    Alexandra Edelfelt Georg Edvard von Alfthan Bertha Frenckell Hedvig Constance Beatrice von Alfthan Anton Reinhold Alfthan
  • I går voro vi på en af de månadtliga middagarne. Bastien Lepage var också der. Han är en lycksökare, och det behagar mig ej.

    Jules Bastien-Lepage
  • Han har nu fjeskat oändligt omkring Gambettas lik – gjort teckninger deraf, hjelpt till att sätta honom i kista o.s.v. och dock vet jag att han alls ej var så lierad med honom eller med hela hans clique. Men resultatet är vunnit. Det finnes ej en enda af Paris hundrade tidningar som ej hvar dag har något att berätta om Bastien Lepage.

    Paris Jules Bastien-Lepage Léon Gambetta
  • Han har också blifvit invald i komitén för begrafningen och skulle vilja ställa till en katafalk så hög som halfva Palais Bourbon – allt betäckt med svart sammet och stjernor o.d; och har också gjort teckningar dertill. När Bisson (kammarens president) ej går in på de orimliga depenserna, kallar Bastien honom snålvarg, afundsjuk, småsint o.s.v.

    Palais Bourbon Jules Bastien-Lepage Léon Gambetta Henri Bisson
  • Jag är fortfarande dugtigt förkyld och begagnar 2 näsdukar dagligen. Jag skall nu försöka att komma i säng litet tidigare. Jag kan ej, jag kan ej göra något dugligt om jag ej sofvit vid midnattstid.

  • Emellertid vill jag försöka på med en genretafla – En ung elegant mor med en liten unge som kryper. Runebergs sista pojke 10 månader – är mycket lyckad och nätt – jag skall studera honom. Interiören blir från min salong som jag skall möblera om litet för den sakens skull. Skizzen skickar jag till kejsaren i sinom tid.

    Alexander III Alfred Runeberg Walter Runeberg
  • Och nu farväl, god fortsättning och tusen helsningar från Atte