Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

ateljéer beställningar brev ekonomi hov (samhälleliga system) inredningar kejsarinnor konstutställningar lyrik modeller (yrken) porträtt sällskapsliv utställningar

Paris d. 7 febr. 83.
Älskade Mamma
Jag måste med några ord fort-
sätta mitt i går afbrutna bref,
isynnerhet för att svara på några
af Mammas frågor.
Det porträtt af fru Demidoff jag hade
med mig var Harlamoffs, som
han skickade tillbaka till målaren,
dock så att min rôle dervidlag ej blef
bekant. Jag lemnade blott taflan
åt Demidoffs agent i Paris, en
Mr Jaunez, kusin till den i P.burg –
densamma som betalte porträttet.
Demidoffs voro ytterst vänliga vid
afskedet och bådo mig i höst komma
till dem i Florens. Då jag var der sist
fick jag se på nära håll gumman
Kotschubey, som verkligen är 10 gånger
mera impériell än Kejsarinnan och
bestämdt tror sig vara förmer.
Här i Paris har jag blifvit öfver-

raskad af två förgyllarräkningar
som äro ganska stora – jag slipper
dem då aldrig, dessa förfärliga, tusen
tal slukande menniskor!
Kaufmann har ej betalt en fyrk
för mig, hvarken här eller der, hvilket
är ganska tråkigt. Det låter precis
som en lögn då man kommer in
i en bod och säger: Mr den och den
har väl varit här och betalt er, hop-
pas jag – och man då får till svar ett
aimabelt småleende med: pardon,
Monsieur, personne n'a été ici, o.s.v.
– Min tafla behagar mina vänner.
tant mieux. Jag har redan beställa
en modell för fru Reuterskiölds armar
men hvad jag sedan skall göra, begriper
jag ej – ännu har jag ingen rigtig
klarhet. I afton skall jag gå till
Ville Vallgren.
Utställningarna här äro ej goda för
ögonblicket. Då man en tid varit

stor
borta från Paris ser man kanske
lättare hvad som är maner, chic
och mode, och af allt detta finnes
det blott förmycket här.
Ljuset är herrligt – denhär ateliern
är präktig. Jag har nu installerat
mig i förr rummet sålunda, att
sängen, öfvertäckt af ett sammetsdra
peri som jag hade, står mot fond-
väggen, der den stora mallan är. till und-
vikande af drag har jag helt och hållet
stängt fönstret och spikat en matta
deröfver, samt ställt soffan mot
mallan, skåpet och skrifbordet stå på
samma platser som förr. Byrån är
uppe på lafven. – Jag har det mycket
bra på detta vis. Ingen menniska
kan se att det är en säng – det präkti
ga draperiet ger mera ett utseende
af tron åt densamma. Emellertid tar
jag emot mina bättre bekanta
andra vägen. –
Det är så eget att höra allt detta

målarprat igen – precis som om
de för 8 månader sedan skulle ha
börjat den konversation de nu
fortsätta.
Dagnan tycker att Mammas porträtt
är bättre nu, men råder mig dock att
måla ett mot mörk grund så att
Mamma ej ser så mulattsk ut. Han
tycker dessutom att Mamma ser bättre
ut än porträttet.
Unge Tavaststjerna hade skrifvit ver-
ser till Runebergsfesten – ganska bra men
litet osammanhängande.
Det är så underligt att tänka på Peters-
burg. Jag känner ju på mig att
jag ej hör dit och jag kan ej förstå
min illusion (som jag aldrig förlorat
under 4 år) att verkligen kunna trifvas
der och bland dem. Men kärleken är
blind. Det är dock så tomt och hopp-
löst i mitt hjerta. Hennes låga, hennes
minnen, hennes korta medgifvande är ej
nog att trösta mig. Det var en kort och
lycklig galenskap – som jag alltid kommer
att sakna – Och nu farväl Atte.

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Jag måste med några ord fortsätta mitt i går afbrutna bref, isynnerhet för att svara på några af Mammas frågor.

  • Det porträtt af fru Demidoff jag hade med mig var Harlamoffs, som han skickade tillbaka till målaren, dock så att min rôle dervidlag ej blef bekant. Jag lemnade blott taflan åt Demidoffs agent i Paris, en Mr Jaunez, kusin till den i P.burg – densamma som betalte porträttet. Demidoffs voro ytterst vänliga vid afskedet och bådo mig i höst komma till dem i Florens. Då jag var der sist fick jag se på nära håll gumman Kotschubey, som verkligen är 10 gånger mera impériell än Kejsarinnan och bestämdt tror sig vara förmer.

    Paris Sankt Petersburg Florens Maria Fjodorovna Helene Demidov di San Donato Alexej Charlamov Paul Demidov di San Donato Jaunez Jaunez Elena Pavlovna Kotjubej
  • Här i Paris har jag blifvit öfverraskad af två förgyllarräkningar som äro ganska stora – jag slipper dem då aldrig, dessa förfärliga, tusental slukande menniskor! Kaufmann har ej betalt en fyrk för mig, hvarken här eller der, hvilket är ganska tråkigt. Det låter precis som en lögn då man kommer in i en bod och säger: Mr den och den har väl varit här och betalt er, hoppas jag – och man då får till svar ett aimabelt småleende med: pardon, Monsieur, personne n'a été ici, o.s.v.

    Paris Richard Kaufmann
  • Min tafla behagar mina vänner. tant mieux.

  • Jag har redan beställa en modell för fru Reuterskiölds armar men hvad jag sedan skall göra, begriper jag ej – ännu har jag ingen rigtig klarhet.

    Lovisa Reuterskiöld
  • I afton skall jag gå till Ville Vallgren.

    Ville Vallgren
  • Utställningarna här äro ej goda för ögonblicket. Då man en tid varit borta från Paris ser man kanske lättare hvad som är maner, chic och mode, och af allt detta finnes det blott förmycket här.

    Paris
  • Ljuset är herrligt – denhär ateliern är präktig. Jag har nu installerat mig i förr rummet sålunda, att sängen, öfvertäckt af ett sammetsdraperi som jag hade, står mot fondväggen, der den stora mallan är. till undvikande af drag har jag helt och hållet stängt fönstret och spikat en matta deröfver, samt ställt soffan mot mallan, skåpet och skrifbordet stå på samma platser som förr. Byrån är uppe på lafven. – Jag har det mycket bra på detta vis. Ingen menniska kan se att det är en säng – det präktiga draperiet ger mera ett utseende af tron åt densamma. Emellertid tar jag emot mina bättre bekanta andra vägen.

    Avenue de Villiers 147
  • Det är så eget att höra allt detta målarprat igen – precis som om de för 8 månader sedan skulle ha börjat den konversation de nu fortsätta.

  • Dagnan tycker att Mammas porträtt är bättre nu, men råder mig dock att måla ett mot mörk grund så att Mamma ej ser så mulattsk ut. Han tycker dessutom att Mamma ser bättre ut än porträttet.

    Alexandra Edelfelt Pascal Dagnan-Bouveret
  • Unge Tavaststjerna hade skrifvit verser till Runebergsfesten – ganska bra men litet osammanhängande.

    Karl August Tavaststjerna Johan Ludvig Runeberg
  • Det är så underligt att tänka på Petersburg. Jag känner ju på mig att jag ej hör dit och jag kan ej förstå min illusion (som jag aldrig förlorat under 4 år) att verkligen kunna trifvas der och bland dem. Men kärleken är blind. Det är dock så tomt och hopplöst i mitt hjerta. Hennes låga, hennes minnen, hennes korta medgifvande är ej nog att trösta mig. Det var en kort och lycklig galenskap – som jag alltid kommer att sakna

    Sankt Petersburg Sophie Manzey
  • Och nu farväl Atte.