Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

äktenskap förälskelse författare kaféer kärlek kvinnor lyrik skönlitteratur

och i går fick jag en inbjudning
till lördag
till
hennes tant, der hon bor – en Mme Perrot –
ty hon är ju fader och moderslös nu sedan
2 år. – Måtte de nu icke börja spaning
efter mig. Då man kommer till min
ålder blir allting allvarsamt och
jag kan specielt inte tala med en
flicka utan att det tvärt skall bli
någon historia af. Hon är kokett
och lustig – det är något af "gamin
de Paris" hos henne, men hon har nog
der bakom en stilla liten beräkning. –
Jag som är så långt ifrån allt
slående nu, längre än någonsin! –
Från fröken Manzey hade jag ett långt
och tacksamt bref – Mamma ser
saken mycket rätt – det är ett slags
"juste milieu" som hon vill ha men
ändå med några små rättigheter på
mig. Stackars flicka. Hade hon haft
litet mera mod, litet mera friskt
gry i sig, så hade det kunnat bli
så bra och lyckligt.
Tavaststjerna läste upp sina dikter
de nyaste för mig härom dagen –
Vi gingo på ett stilla kafé i Quartier
latin och sutto der i 3 timmar – Jag

strök hälften – han må sedan göra
hur han tycker. Det är en slags realisters
sammanhängande
kärlekshistoria – med en tysk äfven-
tyrerska som modell – men då han
ej kunnat se allt det han talar om,
utan endast skrifvit efter berättelser,
så blir det så barnsligt och dunkelt
i bland. Han har ingen verldserfaren-
het och hans föreställningar om
"la vie à grande guides" äro hop-
fantiserade och banala. Några vackra
små bitar finnas der – men det hela
har alls ingen struktur och byggnad –
löst ihopkommet. han lofvade skrifva
om det mesta. Allt sammans i korta
lyriska stämningar och beskrifningar,
ofta med lyckligt funna vändningar,
ofta platta – nog har han talent, men
han är besynnerligt dunkel – att icke
tala om hans erfarenhet som är ingen.
Just derför, att han vill vara realist,
kan man fordra ett verkligt studium
af honom. Kanske det ännu blir
bra. Hans uppfostran är alldeles
vårdslösad, och man häpnar ibland
öfver att han ej tänkt öfver det eller
det som vi andra genomtänkt i hemmet

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • och i går fick jag en inbjudning till lördag till hennes tant, der hon bor – en Mme Perrot – ty hon är ju fader och moderslös nu sedan 2 år. – Måtte de nu icke börja spaning efter mig. Då man kommer till min ålder blir allting allvarsamt och jag kan specielt inte tala med en flicka utan att det tvärt skall bli någon historia af. Hon är kokett och lustig – det är något af "gamin de Paris" hos henne, men hon har nog der bakom en stilla liten beräkning. – Jag som är så långt ifrån allt slående nu, längre än någonsin!

    Paris Sophie Perrot Perrot
  • Från fröken Manzey hade jag ett långt och tacksamt bref – Mamma ser saken mycket rätt – det är ett slags "juste milieu" som hon vill ha men ändå med några små rättigheter på mig. Stackars flicka. Hade hon haft litet mera mod, litet mera friskt gry i sig, så hade det kunnat bli så bra och lyckligt.

    Alexandra Edelfelt Sophie Manzey
  • Tavaststjerna läste upp sina dikter de nyaste för mig härom dagen – Vi gingo på ett stilla kafé i Quartier latin och sutto der i 3 timmar – Jag strök hälften – han må sedan göra hur han tycker. Det är en slags realisters sammanhängande kärlekshistoria – med en tysk äfventyrerska som modell – men då han ej kunnat se allt det han talar om, utan endast skrifvit efter berättelser, så blir det så barnsligt och dunkelt i bland.

    Quartier Latin Karl August Tavaststjerna
  • Han har ingen verldserfarenhet och hans föreställningar om "la vie à grande guides" äro hopfantiserade och banala.

    Karl August Tavaststjerna
  • Några vackra små bitar finnas der – men det hela har alls ingen struktur och byggnad – löst ihopkommet. han lofvade skrifva om det mesta. Allt sammans i korta lyriska stämningar och beskrifningar, ofta med lyckligt funna vändningar, ofta platta – nog har han talent, men han är besynnerligt dunkel – att icke tala om hans erfarenhet som är ingen. Just derför, att han vill vara realist, kan man fordra ett verkligt studium af honom. Kanske det ännu blir bra.

    Karl August Tavaststjerna
  • Hans uppfostran är alldeles vårdslösad, och man häpnar ibland öfver att han ej tänkt öfver det eller det som vi andra genomtänkt i hemmet

    Karl August Tavaststjerna