Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

adel barn beställningar bostäder dieter ekonomi fattigdom hederstecken lån mat musik opera (konstart) sjukdom (tillstånd) telegram utmärkelsetecken

Paris 27 nov. 89
Älskade Mamma,
Först och främst skall jag svara på Mammas
frågor angående pojken. – Nej kan går inte
ensam ännu, men han hjelper sig
om man räcker honom ett enda
finger. Mycket försigtig är han och
litet rädd, så att han aldrig slår
sig på explorations resorna kring
rummen. Det är så storoch rymligt
här för honom den tomma salen,
der det eldas och der det finnes matta
är ett ypperligt exercisfält för honom.
En massa småkonster kan han
han svarar på alla dessa frågor "huru stor
är lilla osv" eller hvar är pappa och
då säger han "dää".
– Min mage är icke bra ännu – jag
börjar bli rigtigt led åt det här

krånglet. Min diet är den strän-
gaste – litet kornmjölssoppa ett
löskokt ägg en skorpa – se der mina
måltider. Är nu detta den mag-
katarrh som alla herrar ha hemma?
Tråkigt är det det vet jag, isynner-
het som jag nu måste arbeta och
har lust att arbeta.
I dag måste jag till min grämelse
afsända telegrammet till Er – skicka
pengar per depesch. Jag vill ej
gå och låna till Chambure, och
när nu alla de inkomster på
hvilka jag säkert räknade vid den-
na tidpunkt (Montbéliard porträttet,
och statens 1800) ej influtit, så måste
jag igen låna af mig sjelf, d. v. s.

sälja några obligationer. Någon
nöd för framtiden är det ej –
ty jag har fullt upp att göra, men
det är så ledsamt att måsta
nästan gömma sig för alla dessa
handtverkare som nu komma med
sina räkningar, eller be dem återkomma
om 14 dagar. – Rysligt ledsamt
är det att vara tvungen besvära
Eder, – men nöden har ingen lag.
Vore jag rigtigt frisk så skulle
jag kanske har bättre kurage.
Skall Ridderskapet och Adeln aldrig
betala de usla 2400. – Sedan
tante Gadd är betalad återstår åt-
minstone 900 – det vore redan
så utmärkt skönt att få. –
Hvad Ahrenbergs egendomliga
sätt att tala för mina taflor
beträffar (med Coquelin), så förvånar

det mig ändå – Hvad skulle han eller
någon annan ha för men af att den
aqvarellen således till Coquelin? Jag för-
står ej – Emellertid ser jag i tidningarna
att den blifvit såld till lotteriet.
– Rysligt ledsamt är det att tala
om pengar på 3 sidor, såsom jag nu
gjort. Med folks erkännande och
ordnar och utmärkelser blir jag ändå
alltid en fattiglapp. "Beaucoup de
gloire, et peu d'argent" som knektarne
sjunga i Offenbachs Genoveva..
– Emellertid äro vi nu alldeles i
ordning (och kostar det få smakar det)
i alla rum utom salongen. T.o.m.
tamburen ser riktigt fin ut med mina
skulpterade stolar draperier, taflor och
skulpturer. Matsalen är jag särdeles förtjust
i Snart skall jag skicka en aqvarell
af den. – Verandan, der fönstren äro
af små rutor med blyinfaltning ge åt
hela rummet en rigtigt 1600 talets pregel
bord, stolar, kredensen, allt i mörk trä
likasom panelningen och taket, väggarne
hvita med några skulpterade träramar
och några delftporsliner (dem har jag ej
ännu och de få vänta tills jag blir mycket rik)
– Tusen helsningar från oss alla genom
Atte

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Svar på Alexandra Edelfelts frågor om Erik: han går inte ännu för sig själv, han är mycket försiktig och litet rädd, därför stöter han sig aldrig på sina upptäcktsfärder i lägenheten; Erik kan många "småkonster" och kan redan svara på enkla frågor.

    Alexandra Edelfelt Erik Edelfelt
  • Edelfelts mage fortfarande inte bra, tvingas till sträng diet; är detta magkatarr som alla herrar i Finland har?; det är tråkigt eftersom Edelfelt måste och vill arbeta.

  • Blir tvungen att telegrafera till Alexandra Edelfelt om pengar; vill inte låna av Chambure; har inte fått pengar för porträttet av Marti och "En ungdomsmelodi"; måste därför låna av sig själv, d.v.s. sälja några obligationer; har fullt upp med arbete, så någon nöd inför framtiden är det inte frågan om; men det är ledsamt att vara tvungen att gömma sig för hantverkarna som kommer med sina räkningar, eller be dem återkomma om 14 dagar; ledsamt att besvära Alexandra, Annie och Berta Edelfelt; om Edelfelt vore frisk, skulle han ha "bättre kurage".

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Emile de Chambure Alexandra Edelfelt Samuel Marti
  • Ska Ridderskapet och adeln aldrig betala de 2400 mk för porträttet av Haartman? När lånet från tante Gadd är återbetalt, återstår ännu 900 mk; vore skönt att få pengarna.

    Adelaide Gadd Victor von Haartman
  • Ahrenbergs sätt att tala med Coquelin om Edelfelts tavlor är förvånande; hur skulle Ahrenberg eller någon annan lida av att Edelfelts akvarell såldes åt Coquelin? Edelfelt har läst i tidningen att akvarellen såldes till lotteriet.

    Johan Jacob Ahrenberg Benoît Constant Coquelin
  • Det är ledsamt att tala om pengar på 3 sidor; förblir en fattiglapp, trots ordnar och utmärkelser; precis som knektarka sjunger i Offenbachs "Genoveva".

    Jaques Offenbach
  • Våningen är iordningställd, förutom salongen; Edelfelt är särskilt förtjust i matsalen, kommer att skicka en akvarell som föreställer den; verandan ger en 1600-talsprägel åt hela rummet.