Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

barn brev dagstidningar döden fakturor generaler hälsa hem inredningar kommittéer konserter musik resor sällskapsliv sjukdom (tillstånd) sömn tjänstefolk tonsättare transport utställningar väderlek vardagsliv

Söndag 4 januari 1890
Älskade Mamma,
Nu börjar jag bli hjertligt led på detta
innesittande – i dag är den Griegska koncerten,
och det gör sitt till att nedstämma mig – Omöjligt
att göra något, dertill är jag för trött. –
Jag får ej sofva om nätterna utan
ligger bara och svettas och är derför
som en trasa om dagarne. Ellan är
ute med pojken i det gudomligt vackra
vädret – Mari, som har snufva (får se
om det skall bli influenza) får hållas
inne. – Att man kan bli så utmattad
af en så kort sjukdom! Ritar jag en
half timme – så kommer jag i svettning
och är trött derefter som om jag utfört
ett dagslångt, tungt arbete.
Hvad det är ryslig ledsamt att Bertha
har haft ett återfall – Ack måtte
Ni taga exempel af mig som försakar
Griegs konsert för att bli rigtigt frisk!
Jag tycker att man talat om influenzan
alldeles för lätt hela tiden. Jag vet .
ej hvarför denna epidemi formligen

skall protegeras af allmänna opinionerna
– den är inte farlig, den är nästan
löjlig, af den dör man inte o.s.v.
och då dör folk som flugor i hela
verlden – men det får ej heta att det
är influenzans skull – nej det är följder
af influenzan!!
Chambure satt här länge och väl igår –
han skall nu småningom resa till
Nizza. För resten ha vi ej andra förbin-
delser med den yttre verlden än bref och
tidningar. Jag kan icke nog tacka Er för
edra många bref under dessa tider –
Becker skrifver till mig om en "högst
obehaglig sak" som har ber mig ställa till
rätta. Bland taflorna som återkommit
till Finland saknades "litet åt Katten"!
Detta förefaller mig oförklarligt ty
jag såg sjelf hur alla taflorna togos
ned af Troisgros (så heter färghandlaren)
och han har väl intet intresse att
fara af med Beckers tafla. Emeller-
tid skall jag göra hvad ja kan för
att skalla efter taflan. Den har
troligen då rest med något annat

lands konstverk, till Grekland eller
Österrike eller Amerika. Taflan lillhör
general Tavaststjerna och det måtte
vara mycket obehagligt för Becker
både som upphofsman för taflan
och kommissarie att den nu ej är
till finnandes. – Om komitén i Hfors
börjar trakassera Becker för utgifter
sådana som soffan och mattan, så
är det löjligt – det var ju fråga om
från första stund att såväl det ena
som den andra skulle finnas. Ack
den verldsutställningen med dess efter-
räkningar! – Genom min sjuklighet
denna höst, genom installationsbråk
o.d. har jag ej fått något färdigt för
Mirlitons som den 1sta februari öppna
sina portar – jag vet ej om jag skall
skicka Portas dit jemte Ellans porträtt – *
eller om jag skall försöka svänga till
den der lilla Peruvianaren. – Det
skulle roa mig att måla Ellan och pojken
till Salongen – får se om jag får tid
dertill. Det här blir nu ett bortfuskadt
år, det ser jag på allt – och det
är så mycket förargligare, som jag
⁎ Ida i båten slår nog an, men jag tycker ej om den – den ser
för mjölkaktig ut hela taflan.

icke på länge varit stenlagd med så
goda föresatser som nu. – Ack allt det
skräpet i lifvet, små hvardagsbestyr
och hvardagsbekymmer, som ta lifvet
och tiden af en. – Jag tror jag icke
sammalagdt arbetat 14 dagar sedan
Kjöbenhavn, der jag knogade rigtigt
bra, och det bara derför att jag ej
fått göra det. Idén om att eremiter
någonstädes midt i öknen eller i en ur-
skog der inga räkningar, reparationer
o.d skulle vara kända ens till namnet,
se det leker allt mera i min håg!
När jag sitter här hemma i görlöshet märker
jag naturligtvis så mycket mera huru
konstigt, kompliceradt, oöfverkomligt
svårt och inveckladt det är att lefva.
Jag talar nu ej alls om det intellektuella
lifvet – nej att äta, dricka, bo och kläda
sig – vår tusen åriga kultur har nu bragt
det så långt att det är bra mycket svårare
än i urtiden.
Farväl allesammans nu så länge, försök
att akta er för återfall af influenzan och
för allt ondt. –
Eder
Atte

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll