Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

ängslan ateljéer barn beställningar brev diplomater duschar ekonomi fosterländskhet franska gräl hälsa konserter posttrafik sällskapsliv sjukdom (tillstånd) språk uniformer utmärkelsetecken utställningar väderlek vår

1 febr. 90
Älskade Mamma,
Jag är rigtigt ledsen öfver att ha
skrifvit det der sista lamentabla
penningenödbrefvet – jag borde ha
kommit ihog att när penningnöden
är som störst för mig, är också vexeln
som närmast – Så och nu, i går fick
jag betalning från Bergen och nu
är det således ingen nöd och ingen sorg
I morgse började jag Moltke i stor uniform,
den var ändå bra brokig, uniformen,
och han tycktes sjelf mera tycka
om en svart rock – frun och mitt
kolonstiska sinne röstade för detta röda
och guldstickade – men som sagdt, jag
börjar tveka. Den lilla chilensaren
gör mig tokig – han står ej en minut
stilla. Jag tror att min egen pojke skulle
stå bättre än denna – Inga landes-
Hur skall det gå med komiteerna i Pburg – det ser
hotande ut – Dæhn, Tudeer skola försvara landets intressen!!

män ha vi träffat – jo Vallgrens
i går och då fick man genast höra
om gräl och uppträde inom den
Skandinaviska kolonin – Hvad det
är skönt att vara borta från
allt detder.
Här inom franska konstnärsverlden
grälas också må Mamma tro –
Meissonier är mig dock trogen, och
då jag proponerades till Societaire
hade han sagt för sig sjelf och
upprepade gånger "Je crois bien,
Edelfelt, je crois bien, ca va de soi,
c'est un homme considérable consi-
dérable –" – Jag tror att detta ändå
väcker mycken ond blod detta
personliga utmärkande af en ut-
länding – Ledsamt är att Gérôme
och Bonnat alldeles hör till den
gamla, Bouguereauska Salongen –

Gèrôme alldeles vild – kallar Meissonier
infâme o.d. – de äro alla tokiga.
Hvad hade detta 1889 för spräng-
krutämnen i sig ?!
Med allt detta känner jag min
svaghet all mera än någonsin
förut – jag kan ingenting, tvekar
och är half – jag har ej "une
belle santé artistique" detta
lugna mod och denna lugna
tillförsigt. –
Min kroppsliga helsa är det
nu bättre med sedan jag börjat
ta mina kalla öfversköljningar
igen – jag känner huru hvar skopa
kallt vatten för nytt lif in i
mina nerver och muskler. Magen
har varit hygglig nu på 2 dagar
igen.
Pojken har haft litet snufva (han
ledes mycket af hörntänderna som
nu komma) men är i det hela taget

ganska kry.
Så rysligt roligt att Bertha nu
är qvitt sin influenza – måtte
hon bara vara rigtigt för-
sigtig nu under den långa
kalla, våta våren. –
Farväl nu går posten – tack
fö Mammas bref som alltid
utgör min största fröjd. Kanske
vår herre nu låter oss gå en
gladare och mindre orolig
tid till mötes – Jag var hos
Dagnan i går afton – han har
efter influnezan haft upprepade
anfall af halsfuss och hosta – hans
fru har något fel i benet någon
försträcking eller hvad det är
så att hon masseras af Norström –
Dagnan lider dessutom af förfärliga
nevralgier – De äro således värre
deran än vi efter infuenzan.
Om måndag kommer Moltke hit –
det blir ändå bättre att måla
här i ateliern än hos dem – I dag
åt jag frukost der – Mammas Atte.

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll