Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

barnskötare beställningar ekonomi engelska fotografier hav hotell kameror kyla leksaker politik resande ryska ryssar sällskapsliv soldater språk svenska tåg tennis tidningspress trädgårdar tyska väderlek värme vind

Cannes fredag 24 april 1891
Älskade Mamma,
Jag är alldeles förtviflad öfver vädret
som är gräsligt – regn och blåst från
morgon till qväll. Omöjligt att fortsätta
den påbörjade taflan hos Mme Borget.
Och Gud skall veta att jag försökt.
Jag har suttit deruppe på altanen,
riskerat snufva och katarrer, fått staffli
och tafla kullvräkta af blåsten åt-
skilliga gånger, smetat ned mina kläder
och haft lust att gråta af förtviflan,
Om det skulle ha hjelpt. Det är in-
genting annat att göra än att resa
härifrån. Skall man frysa och huttra
och förkyla sig, så skall man då
göra det billigare än här, der
hotellet är så dyrt. Vår jord sval-
nar, som vi veta, och kommer att

helt och hållet frysa bort – Det är
ledsamt att vi kommit så
sent. Nu finnas inga andra
varma orter på jorden än Senegal,
Congo och några andra – dit jag
kommer att resa härnäst.
Det är 13, 14 grader varmt här,
men blåsten är isande. Medel-
hafvet är er en smul vackrare
eller blåare än Finska viken vid
Gråhara en ruskigt November-
dag. – Jag är mycket ledsen
att ha börjat taflan (det var
meningen att pracka den på
Bulla, för hans beställning) ty
den är omöjligt att fortsätta
och vistelsen här har kostar 500
frcs – Jag gör inga exltavagancer,

hushållar på småsaker så mycket
jag kan, men hvad hjelper det?
Ack om jag kunde lefva i Borgå
eller om det är för dyrt der,
i Raumo eller i Peräseinäjoki.
Jag skulle nöja mig med det
enklaste, bara jag finge måla –
det är min enda längtan och
det är den enda lyx jag begär.
På Santa Maria var jag i går
Ellan for på morgonen dit med pojken
och denne trifdes så bra der, att
han på inga vilkor ville tillbaka hem –
Han blef der derföre med sin bonne till kl.
5 – Jag blef orolig och gick efter honom
men mötte honom i porten, stadd på
hemväg. Han hade varit mycket
munter och hemmastadd der, genast

slagit embargo på allt som liknade
Soldater bland lilla Volkoffs leksaker –
klappat och pajat lille V, talat med
alla mycket oförskräckt och gjort
komplimenter öfver maten vid
frukosten. "What a lovely soup" har
han sagt om en höns buljong som
han fick vid afskedet hade han
tagit farväl af damerna, gjort
en stor bugning och en gest
med båda armarna och sagt "Good
bye, ladies". – Han är mycket
herrligt som synes – betydligt stolligare
än lilla Volkoff men det gör ingen-
ting. De två kunde ej tala med
hvarandra – den ena bara ryska, den
andra engelska och svenska, men
de hade roat hvarandra med att
kittla hvarandra i halsen och nacken

Lille Volkoff skäms bort, tror jag, på
allt sätt. Jag blef häpen i går
då jag såg att han fått, för
att måla, en fin Rowney aquarell-
låda, en sådan som jag aldrig tyckt
mig ha råd att lägga mig till, en
sådan som kostar 50 à 60 frcs.
En kista med leksaker har skickats
till Petersburg. Vår pojke får
ej bli annat än en enkel man.
Tills vidare har han ej några dyra
leksaker, ingenting som kostar öfver
1fr 50. – Hans hår har blifvit
klippt i pannan nu. Han kallade
tyg sjelf, med de underliga testar
na som stodo i alla väderstreck
"the wild man in the woods" – tilläggas
bör dock att denna skogsmenniska
ej ingav skräck hos sin närmaste

omgifning. – Här medfölja
några fotografier – misslyckade
ty min ofta klandrade apparat
är ej god, "ljussvag" skulle Daniel
säga – På en af fotografier
na skrattar han – hurra för
da Mama Edelfelt" Mamma
kan se hur stor han blifvit.
Han är nästan ett hufvud
längre än lilla Volkoff, hvilken
dock är äldre än han.
Han frågar alla dagar efter
"Da Mama och auntina.
Fotografierna äro tagna af
mig här i hotellets trädgård
Ni kan se hur utmärkt rikt
och sydländskt här är – så
när som för temperaturen.

I morgon hade vi bedt Lily kom-
ma med på en utfärd till
Grasse och Sant du Loup
men fru Etter skrifver just
nu att vädret ser för hotande
ut att de i stället be oss på
Lawn-tennis i morgon kl. 3. –
Detta är just jämnt det värsta
jag vet – Att sitta der med
alla verldens tråkiga ryssar –
nej. Och så deras historier
från Petersburg: Monsieur
Muhanoff-Klebemasloffsky epouse
une très gentille personne, Mlle
Arbousoff-Kakpuschivajeff, eller
Un camarade de Koki, Kukujeff,
épouse Mlle Zakuski Aprikosoff,
ah, quelle vilaine personne" o. s. v.

Isynnerhet då man bara tänker
på en eneste ting, en tafla som
ej går, så är allt detta mig
så ganz egal som möjligt.
Mischa V. jublar hvarje gång
Finland har sorg – till mig säger
han ingenting, ty då skulle han
få svar på tal, men fru Etter plå-
gar han hvar gång han kan.
Går talte jag ut min hjertans
mening om Novoje Wremja och
Mosk Wed – tant pis! Blir
vädret ej bättre resa vi om tisdag
till Marseille, onsdag Arles,
torsdag Lyon och fredag Paris.
Jag vill se alla dessa städer,
och som expresstågen bara ha
1sta klass, ta vi vanliga tåg och
resa i andra. – Måtte Ni
alla må bra – jag önskar det af
hela mitt hjerta Gud vare med Er – helsningar från oss genom
Atte.

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Jag är alldeles förtviflad öfver vädret som är gräsligt – regn och blåst från morgon till qväll. Omöjligt att fortsätta den påbörjade taflan hos Mme Borget. Och Gud skall veta att jag försökt. Jag har suttit deruppe på altanen, riskerat snufva och katarrer, fått staffli och tafla kullvräkta af blåsten åtskilliga gånger, smetat ned mina kläder och haft lust att gråta af förtviflan, Om det skulle ha hjelpt. Det är ingenting annat att göra än att resa härifrån. Skall man frysa och huttra och förkyla sig, så skall man då göra det billigare än här, der hotellet är så dyrt. Vår jord svalnar, som vi veta, och kommer att helt och hållet frysa bort – Det är ledsamt att vi kommit så sent. Nu finnas inga andra varma orter på jorden än Senegal, Congo och några andra – dit jag kommer att resa härnäst. Det är 13, 14 grader varmt här, men blåsten är isande. Medelhafvet är er en smul vackrare eller blåare än Finska viken vid Gråhara en ruskigt Novemberdag. – Jag är mycket ledsen att ha börjat taflan (det var meningen att pracka den på Bulla, för hans beställning) ty den är omöjligt att fortsätta och vistelsen här har kostar 500 frcs – Jag gör inga exltavagancer, hushållar på småsaker så mycket jag kan, men hvad hjelper det? Ack om jag kunde lefva i Borgå eller om det är för dyrt der, i Raumo eller i Peräseinäjoki. Jag skulle nöja mig med det enklaste, bara jag finge måla – det är min enda längtan och det är den enda lyx jag begär.

    Borgå Gråhara Medelhavet Peräseinäjoki Finska viken Senegal Kongo Raumo Joseph Bulla Borget
  • På Santa Maria var jag i går Ellan for på morgonen dit med pojken och denne trifdes så bra der, att han på inga vilkor ville tillbaka hem – Han blef der derföre med sin bonne till kl. 5 – Jag blef orolig och gick efter honom men mötte honom i porten, stadd på hemväg. Han hade varit mycket munter och hemmastadd der, genast slagit embargo på allt som liknade Soldater bland lilla Volkoffs leksaker – klappat och pajat lille V, talat med alla mycket oförskräckt och gjort komplimenter öfver maten vid frukosten. "What a lovely soup" har han sagt om en höns buljong som han fick vid afskedet hade han tagit farväl af damerna, gjort en stor bugning och en gest med båda armarna och sagt "Good bye, ladies". – Han är mycket herrligt som synes – betydligt stolligare än lilla Volkoff men det gör ingenting. De två kunde ej tala med hvarandra – den ena bara ryska, den andra engelska och svenska, men de hade roat hvarandra med att kittla hvarandra i halsen och nacken

    Santa Maria Erik Edelfelt Ellan de la Chapelle N.N. Volkov
  • Lille Volkoff skäms bort, tror jag, på allt sätt. Jag blef häpen i går då jag såg att han fått, för att måla, en fin Rowney aquarelllåda, en sådan som jag aldrig tyckt mig ha råd att lägga mig till, en sådan som kostar 50 à 60 frcs. En kista med leksaker har skickats till Petersburg. Vår pojke får ej bli annat än en enkel man. Tills vidare har han ej några dyra leksaker, ingenting som kostar öfver 1fr 50. –

    Sankt Petersburg Erik Edelfelt Volkov
  • Hans hår har blifvit klippt i pannan nu. Han kallade tyg sjelf, med de underliga testarna som stodo i alla väderstreck "the wild man in the woods" – tilläggas bör dock att denna skogsmenniska ej ingav skräck hos sin närmasteomgifning. –

    Erik Edelfelt
  • Här medfölja några fotografier – misslyckade ty min ofta klandrade apparat är ej god, "ljussvag" skulle Daniel säga – På en af fotografierna skrattar han – hurra för da Mama Edelfelt" Mamma kan se hur stor han blifvit. Han är nästan ett hufvud längre än lilla Volkoff, hvilken dock är äldre än han. Han frågar alla dagar efter "Da Mama och auntina. Fotografierna äro tagna af mig här i hotellets trädgård Ni kan se hur utmärkt rikt och sydländskt här är – så när som för temperaturen.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Erik Edelfelt Daniel Nyblin Volkov
  • I morgon hade vi bedt Lily komma med på en utfärd till Grasse och Sant du Loup men fru Etter skrifver just nu att vädret ser för hotande ut att de i stället be oss på Lawn-tennis i morgon kl. 3. – Detta är just jämnt det värsta jag vet – Att sitta der med alla verldens tråkiga ryssar – nej. Och så deras historier från Petersburg: Monsieur Muhanoff-Klebemasloffsky epouse une très gentille personne, Mlle Arbousoff-Kakpuschivajeff, eller Un camarade de Koki, Kukujeff, épouse Mlle Zakuski Aprikosoff, ah, quelle vilaine personne" o. s. v. Isynnerhet då man bara tänker på en eneste ting, en tafla som ej går, så är allt detta mig så ganz egal som möjligt.

    Sankt Petersburg Grasse Saint du Loup Emilie von Etter Emilia (Emilie) von Etter Nikolaj von Etter
  • Mischa V. jublar hvarje gång Finland har sorg – till mig säger han ingenting, ty då skulle han få svar på tal, men fru Etter plågar han hvar gång han kan. Går talte jag ut min hjertans mening om Novoje Wremja och Mosk Wed – tant pis!

    Finland Emilie von Etter Michail Sergejevitj Volkov
  • Blir vädret ej bättre resa vi om tisdag till Marseille, onsdag Arles, torsdag Lyon och fredag Paris. Jag vill se alla dessa städer, och som expresstågen bara ha 1sta klass, ta vi vanliga tåg och resa i andra. –

    Paris Arles Marseille Lyon
  • Måtte Ni alla må bra – jag önskar det af hela mitt hjerta Gud vare med Er – helsningar från oss