Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

ateljéer barn beställningar ekonomi hotell kejsare kejsarinnor konsthandlare kungligheter kyla sällskapsliv sjukdomar sömn utställningar väderlek värme

Paris 24 Juli 91
ateliern
Älskade Mamma,
Tack för brefvet. Jag gick just
och grubblade öfver att taflorna
icke skulle komma fram till d 8
Augusti, då de ännu ej äro af-
sända (jag hade tänkt skicka dem
med grande vitesse i morgon)
men om de kejserliga komma
redan d. 29 så är det för sent.
Ännu ett tillfälle förloradt. Bulla
som skulle ta taflan framför elden
har varit här 5 minuter förrän jag
kom och – gått igen sedan han sett
taflan. Han hade sagt till conciergen
att den ej var färdig – och jag som
ändtligen trodde det. Hvad vill
han då ha – deraf några dagars
pina ännu. Jag hade hoppas få
pengar för att betala pensionen
men det blir ej ännu denna vecka.

Det är ett elände.
Mme Grancher började jag på
med i går – det kommer
att räcka minst till den 1sta
Augusti.
Jag mår bättre i dag, men
snufva, riktig snufva med
rinnande näsa har återkommit
Det är troligt att jag ej har
någonting i bröstet åtminstone.
Väderleken har förändrats och
det är snarare kallt än varmt
här för ögonblicket.
Att bo på ett ställe och måla
på 2 andra d.v.s I ateliern
och hos Mme Grancher är gräsligt
tröttsamt, och jag skall aldrig
ställa mitt lif få mera. Att
få arbeta i fred det är det
oupphinneliga idealet för mig
jag begär ej att få supa och
lefva och föra bud, ge fester
och samla bibeloter, ha granna
saker och vara en af denna verldens

stora, Bara att kunna lefva
anständigt med mitt arbete och
någon gång på året få göra sådant
som jag verkligen har lust
att göra
Jag hoppas att Mamma nu
på ett eller annat sätt fått
träffa Ellan och pojken. Gud
låte ej den lilla stackarn få något
ondt – då skulle jag bli alldeles
ifrån mig, nedstämd som jag är
förut
farväl så länge, jag hoppas vara
muntrare när jag skrifver här-
näst – nu för ögonblicket kan
jag ej skoja upp mig så nyttigt
det än vore.
Jag sofver som en stock om nätter
na nu – det är reaktionen efter
upphetsningen före den 14de
med otålighet väntar jag bref från
Ellan
Gud vare med Eder alla skrif ännu
några ord blott, jag fruktar att jag
är här ännu då svaret på detta
kommer. Mammas
Atte.

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Tack för brefvet. Jag gick just och grubblade öfver att taflorna icke skulle komma fram till d 8 Augusti, då de ännu ej äro afsända (jag hade tänkt skicka dem med grande vitesse i morgon) men om de kejserliga komma redan d. 29 så är det för sent. Ännu ett tillfälle förloradt.

  • Bulla som skulle ta taflan framför elden har varit här 5 minuter förrän jag kom och – gått igen sedan han sett taflan. Han hade sagt till conciergen att den ej var färdig – och jag som ändtligen trodde det. Hvad vill han då ha – deraf några dagars pina ännu. Jag hade hoppas få pengar för att betala pensionen men det blir ej ännu denna vecka. Det är ett elände.

    Joseph Bulla Emile
  • Mme Grancher började jag på med i går – det kommer att räcka minst till den 1sta Augusti. Jag mår bättre i dag, men snufva, riktig snufva med rinnande näsa har återkommit Det är troligt att jag ej har någonting i bröstet åtminstone. Väderleken har förändrats och det är snarare kallt än varmt här för ögonblicket. Att bo på ett ställe och måla på 2 andra d.v.s I ateliern och hos Mme Grancher är gräsligt tröttsamt, och jag skall aldrig ställa mitt lif få mera.

    Grancher
  • Att få arbeta i fred det är det oupphinneliga idealet för mig jag begär ej att få supa och lefva och föra bud, ge fester och samla bibeloter, ha granna saker och vara en af denna verldensstora, Bara att kunna lefva anständigt med mitt arbete och någon gång på året få göra sådant som jag verkligen har lust att göra

  • Jag hoppas att Mamma nu på ett eller annat sätt fått träffa Ellan och pojken. Gud låte ej den lilla stackarn få något ondt – då skulle jag bli alldeles ifrån mig, nedstämd som jag är förut

    Alexandra Edelfelt Erik Edelfelt Ellan de la Chapelle
  • farväl så länge, jag hoppas vara muntrare när jag skrifver härnäst – nu för ögonblicket kan jag ej skoja upp mig så nyttigt det än vore.

  • Jag sofver som en stock om nätterna nu – det är reaktionen efter upphetsningen före den 14de

  • med otålighet väntar jag bref från Ellan

    Ellan de la Chapelle
  • Gud vare med Eder alla skrif ännu några ord blott, jag fruktar att jag är här ännu då svaret på detta kommer.