Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

bibliotek diplomater djur författare förläggare gräl kaserner kungligheter måltider militärer (personer) museer opera (konstart) politiker prinsar sällskapsliv skönlitteratur utställningar

[med blyerts: Vicke de la
Chapelle]
Stockholm 29 sept. tisdag
91
Älskade Mamma
Jag kan ej säga huru innerligt
tacksam jag är för Mammas väl-
signade, kära bref. Jag är så olycklig
så förtviflad öfver den dödliga skymf
mig blifvit tillfogad, att dessa lugna
trösterika ord och Mammas kärlek
som lyser igenom hvarje rad af brefvet
nu är min alla största skatt och
glädje. Menniskorna äro mycket
vänliga mot mig, men jag kan ej
visa dem det glada ansigte jag så
gerna ville. Detta ena gräsliga
står alltjemnt för mig och denna
blodiga skymf bränner mitt hjerta
som eld. Jag försöker nog att förakta
men det går ej. Detta ursinniga
Jag har varit hos faster Hermanine och på bjudning hos Öhmans som nu ha en förtjusande söt 7 månaders gosse.

låga hat, som nu redan verkat
så mycket ondt i mitt lif, står
för mig som ett spröke för framtiden.
Jag kan icke vara lugn och tän-
ka lugnt innan jag fått den in-
sulten aftvättad eller också har
lagt 7 och 70 floder emellan all
denna uselhet och mig.
I går afton hörde jag Don Juan –
en spansk sångare d'andade, som
spelade Don Juan, var utmärkt,
de andra temmeligen klena och don-
norna, alla tre, fula som stryk. Prins
Eugen som jemte kungen och de andra
prinsarna satt ett stycke från mig (jag
sitt med Palmes på 1sta raden), skickade
sin adjutant Platen och bad mig kom-
ma och supera med honom samma

qväll. Han var endast på en dag i
staden och skulle resa i dag morgse
igen kl. 6. Icke desto mindre sutto
vi och pratade vid supén till kl. 2.
Han var så lifvad och kamratslik
som möjligt och frågade, frågade
tusen saker om Dagnan, Courtois
Roll, Amic, Mme Borget och tutti
quanti. (Om måndag kommer
han igen till staden och skall då ge-
nast telefonera upp mig och be
mig komma och se på de saker
han nu måla. Han frågade mycket
om Finland och våra förhållanden
der och var alldeles begejstrad
för Juhani Aho. Hans jernvägen
och åtskilliga af spånorna kan han
aldrig glömma. Det är en rigtig konst-

när sade han – Han bad mig helsa
och tacka honom. För resten bad
han mig skicka min tafla Magda
lena hit till Stockholm i januari, efter
Budapest, adressera den till honom,
Arffurstens palats, han skulle besör-
ja om dess exponering. Kunde jag
få några saker till så vore det bra.
Så hade han gjort med Dagnans
Madonna också, fastän den icke
slagit an. "Det fins så mycket
brackor här i stan" sade han – "jag
tror bestämdt Ni är mera intresserade
i Finland.. I vår kommer han
till Paris igen.
Med Millaais har jag gjort
bekantskap. Han är mycket hygglig
och liknar mycken en Mr Darcel

som jag sett hos Mme de Lurcy.
De ha hos sig
af
franska statens
gobeliner, som ger något extra
fint åt våningen. Om torsdag är
jag der på middag med Zorns och
Unga Scholander, Bellmanssångaren
och Palmes. På väggen hade Millet
flere af mina taflor, och sade att
han reklamerar mig som fransk
konstnär. I dag middag hos Snoilsky
i morgon hos Geber om fredag på
Djursholm hos Palme. – Mam-
ma ser att jag ej behöfver svälta.
I morgon tidigt kommer Zorn
till häst och poserar för mig i
Djurgården. Han har målat
rätt bra saker i sommar, men
icke ändå gifvit något nytt upp-

slag åt sin konst. R. Bergh
har jag också träffat. På National
museum och på biblioteket har jag
gått igenom
och aftecknat delvis
hundratals saker
som bli mig mycket nyttiga. – I
dag på morgonen gick jag ut till
Skeppsholmen för att rita af Stock-
holms redd (för gamla fröken) der
mötte jag kapten Lidman, den
der besynnerliga, som långt ifrån att
vara mankerad på mig förde mig
omkring öfver allt der i flottans kasern-
ner och stälde såväl manskap
som taflor till min disposition
I ett sessionsrum fans bara gamla
svenska fanor, Ehrensvärds och Gustaf
III byster, och tre stora taflor, mycket
utförde, föreställande Hoglands, och

Svensksunds slaget samt Wiborgska
gatloppet. På oläsligtrummen
gyllne vasar med blågula gamla
flaggor (från tiden), omkring – det
var så besynnerligt rörande – der
hade jag igen det Sverige som
jag älskar så högt, Sverige från
våra segrars, våra sorgers och
vår äras gyllne tid. – Jag är glad
att jag kom hit till Stockholm ty
jag har fått en massa nya idéer
här, och framför allt öfvertygelsen
att jag ej kan göra mina tecknin
gar nog storslagna och rika och
dugtiga, ty stormagtstiden och Gustaf
IIIs tid voro ändå något öfvermåttan
schangtilt, och Sverige var då ett euro
peiskt stort rike. – Får se om jag

skall lyckas. Snoilsky tyckte mest
om Stenbocks kurir och om den första
teckningen till hattar och mössor –
han föll t. o. m. litet ur sin otroliga
säflighet då han såg dem. Geber
tror att Snoilsky med sin petighet
bara kommer att göra mig skada
och klippa vingarna på all slags
inspiration – Bry Er ej om hvad han
säger – gå omkring på egen hand och
tänk framför allt ej på att göra
bilder till Odhners historia. Jag tror
han har rätt. Wieselgren är för resten
mycket mera hemmastadd än S. på biblio-
téket, som ju naturligt är – alla äro
indignerade öfver att ej W. fick platsen och
Snoilsky sjelf lär nästan gömma sig innerst
I chefens rum deruppe. – Helsa alla
jag måste gå nu. Hur mår Tajta –
Gud vare med Eder – Mammas Atte

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Jag kan ej säga huru innerligt tacksam jag är för Mammas välsignade, kära bref. Jag är så olycklig så förtviflad öfver den dödliga skymf mig blifvit tillfogad, att dessa lugna trösterika ord och Mammas kärlek som lyser igenom hvarje rad af brefvetnu är min alla största skatt och glädje. Menniskorna äro mycket vänliga mot mig, men jag kan ej visa dem det glada ansigte jag så gerna ville. Detta ena gräsliga står alltjemnt för mig och denna blodiga skymf bränner mitt hjerta som eld. Jag försöker nog att förakta men det går ej. Detta ursinniga låga hat, som nu redan verkat så mycket ondt i mitt lif, står för mig som ett spröke för framtiden. Jag kan icke vara lugn och tänka lugnt innan jag fått den insulten aftvättad eller också har lagt 7 och 70 floder emellan all denna uselhet och mig.

    Alexandra Edelfelt Victor de la Chapelle (osäker koppling)
  • I går afton hörde jag Don Juan – en spansk sångare d'andade, som spelade Don Juan, var utmärkt, de andra temmeligen klena och donnorna, alla tre, fula som stryk. Prins Eugen som jemte kungen och de andra prinsarna satt ett stycke från mig (jag sitt med Palmes på 1sta raden), skickade sin adjutant Platen och bad mig komma och supera med honom samma qväll. Han var endast på en dag i staden och skulle resa i dag morgse igen kl. 6. Icke desto mindre sutto vi och pratade vid supén till kl. 2. Han var så lifvad och kamratslik som möjligt och frågade, frågade tusen saker om Dagnan, Courtois Roll, Amic, Mme Borget och tutti quanti. (Om måndag kommer han igen till staden och skall då genast telefonera upp mig och be mig komma och se på de saker han nu måla. Han frågade mycket om Finland och våra förhållanden der och var alldeles begejstrad för Juhani Aho. Hans jernvägen och åtskilliga af spånorna kan han aldrig glömma. Det är en rigtig konstnär sade han – Han bad mig helsa och tacka honom.

    Finland Henri Amic Gustave Courtois Pascal Dagnan-Bouveret Eugen Alfred Roll Don Juan Borget Juhani Aho Carl Gustaf Platen Fransisco d'Andrade
  • För resten bad han mig skicka min tafla Magdalena hit till Stockholm i januari, efter Budapest, adressera den till honom, Arffurstens palats, han skulle besörja om dess exponering. Kunde jag få några saker till så vore det bra. Så hade han gjort med Dagnans Madonna också, fastän den icke slagit an. "Det fins så mycket brackor här i stan" sade han – "jag tror bestämdt Ni är mera intresserade i Finland.. I vår kommer han till Paris igen.

    Finland Paris Budapest Arvfurstens palats Pascal Dagnan-Bouveret Eugen
  • Med Millaais har jag gjort bekantskap. Han är mycket hygglig och liknar mycken en Mr Darcel som jag sett hos Mme de Lurcy. De ha hos sig af franska statens gobeliner, som ger något extra fint åt våningen. Om torsdag är jag der på middag med Zorns och Unga Scholander, Bellmanssångaren och Palmes. På väggen hade Millet flere af mina taflor, och sade att han reklamerar mig som fransk konstnär.

    Carl Michael Bellman Hanna von Born Sven Scholander Anders Zorn Sven Palme de Lurcy Alfred Darcel Emma Zorn Millet Millet
  • I dag middag hos Snoilsky i morgon hos Geber om fredag på Djursholm hos Palme. – Mamma ser att jag ej behöfver svälta.

    Djursholm Carl Snoilsky Alexandra Edelfelt Hugo Geber
  • I morgon tidigt kommer Zorn till häst och poserar för mig i Djurgården. Han har målat rätt bra saker i sommar, men icke ändå gifvit något nytt uppslag åt sin konst.

    Djurgården Anders Zorn
  • R. Bergh har jag också träffat.

    Richard Bergh
  • På Nationalmuseum och på biblioteket har jag gått igenom och aftecknat delvis hundratals saker som bli mig mycket nyttiga. – I dag på morgonen gick jag ut till Skeppsholmen för att rita af Stockholms redd (för gamla fröken) der mötte jag kapten Lidman, den der besynnerliga, som långt ifrån att vara mankerad på mig förde mig omkring öfver allt der i flottans kasernner och stälde såväl manskap som taflor till min disposition I ett sessionsrum fans bara gamla svenska fanor, Ehrensvärds och Gustaf III byster, och tre stora taflor, mycket utförde, föreställande Hoglands, och Svensksunds slaget samt Wiborgska gatloppet. På oläsligtrummen gyllne vasar med blågula gamla flaggor (från tiden), omkring – det var så besynnerligt rörande – der hade jag igen det Sverige som jag älskar så högt, Sverige från våra segrars, våra sorgers och vår äras gyllne tid. –

    Viborg Skeppsholmen Hogland Svensksund Gustav III Augustin Ehrensvärd Johan Lidman
  • Jag är glad att jag kom hit till Stockholm ty jag har fått en massa nya idéer här, och framför allt öfvertygelsen att jag ej kan göra mina teckningar nog storslagna och rika och dugtiga, ty stormagtstiden och Gustaf IIIs tid voro ändå något öfvermåttan schangtilt, och Sverige var då ett europeiskt stort rike. – Får se om jag skall lyckas.

    Gustav III
  • Snoilsky tyckte mest om Stenbocks kurir och om den första teckningen till hattar och mössor – han föll t. o. m. litet ur sin otroliga säflighet då han såg dem. Geber tror att Snoilsky med sin petighet bara kommer att göra mig skada och klippa vingarna på all slags inspiration – Bry Er ej om hvad han säger – gå omkring på egen hand och tänk framför allt ej på att göra bilder till Odhners historia. Jag tror han har rätt.

    Carl Snoilsky Magnus Stenbock Hugo Geber Henrik Hammarberg Clas Theodor Odhner
  • Wieselgren är för resten mycket mera hemmastadd än S. på bibliotéket, som ju naturligt är – alla äro indignerade öfver att ej W. fick platsen och Snoilsky sjelf lär nästan gömma sig innerst I chefens rum deruppe. –

    Carl Snoilsky Harald Wieselgren
  • Helsa alla jag måste gå nu. Hur mår Tajta – Gud vare med Eder –

    Fredrika Snygg
  • Jag har varit hos faster Hermanine och på bjudning hos Öhmans som nu ha en förtjusande söt 7 månaders gosse.

    Hermania Edelfelt Emric Öhman Sofi Öhman Öhman