Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

barn döden fotografier franska häst konstföreningar läkare myndigheter poliser sjukdomar sjukhus språk telegram testamente tjänstefolk universitet väderlek värme

Paris 10 april (måndag) 93.
Älskade Mamma
Jag är mycket orolig öfver Ellans isolerings-
kur. Hvad vill detta säga. Är hon så
mycket sämre eller kan hon verkligen ej
komma sig på något annat sätt. Detta
tyckes mig barbariskt! Och den stackars
pojken som nu skall bli bortskämd under
5 veckor! Och om någonting händer –
om han eller jag blir sjuk! Barbariskt!
Är Homén ett sådant orakel? Att han
icke rigtigt förstår sig på hvad som
passar för hvar person särskildt bevisar
bäst hans igen passion för ridsporten.
– Kan Ellan bli bra genom denna
underliga behandling så vore det ju mycket
bra. Jag fruktar dock att hon är af
en dålig sort, svag och klen från
början, ytterst oförnuftigt uppfostrad
dessutom. Jag ber, jag besvär Mamma
och flickorna att se efter pojken och
ofta ge mig nyheter från honom. – Det här
kommer att förbittra min pariservistelse
i högsta grad. Oro öfver allt detta,
Missnöje med dessa underliga funderingar,
ledsnad att ej vara hemma och se om

eller åtminstone se min gosse – oh
det är förskräckligt.
skulle Ellan icke med litet vilja
kunnat genomföra en gödningskur
hemma? Har de nervöst symptomen
tagit öfverhand – är hon på något
sätt hysterisk? I går var jag hos Pasteur
på middag och der voro flere läkare – de an-
sågo att isoleringskur endast bör andändas
vid mycket långt gången nervositet.
"Mais il me semble, sade Mme Pasteur, qu'elle
est assez isolée en Finlande pour oläsligt
ne pas avoir besoin de se separer de son
fils encore. – Skulle något inträffa
så skrif och telegrafera. Jag kommer
hem genast. Det är odrägligt att
vara så långt borta.
Här är fortfarande sommarväder 20
grader i skuggan men detta bekom-
mer ej Parisarne väl, ty hälften af
dem ligger i influenza. Jag har dock
lyckligtvis undgått detta elände tills
vidare.
Antells död och formaliteterna vid densam-
ma ha tagit all den tid jag haft öfriga
(jag målar alla förmiddagar). Lyckligtvis

kom Hildebrand i går och Kurtén kommer
den 20. Jag hade beställt kista och ryske
konsuln skulle ha varit mycket ond deröfver
när jag trodde mig handla väl och klokt,
och som ingen annan var tillhande så gjorde
jag det. Ett evigt språng hos poliskom-
missarier, juge de paix, på mairiet. En
massa konstalationer, vittnen – usch
sådana omständigheter. För att få ta
en dödsmask af honom fick jag gå upp
ändå till polisprefekten (det gick jag
med Mittag Leffler) som genast gaf oss
rättigheten. – I går var la levee de corps.
flere franska läkare, Due, Wahlberg, Hilde-
brand – men inga andra landsman än Ville Vall-
gren och jag. Nog tycker jag de hade kunnat
besvära sig dit ändå. Mittag Leffler tror att
A. testamenterat en miljon till unversi-
tetet och konstförenigen – men myntsamlin-
gen till Sverige. Det var hjertslitande att
se hans trogne betjent, François, som gret
förfärligt och nödvändigt ville följa med kistan
till Wasa, det han också lär få göra, sade
Hildebrand.
Ellans och pojkens porträtt är icke vidare
tilltalande. Pojken ser icke så fiffig ut som
han kan och så må han väl aldrig få
ett sådant der långt de la Chapelleskt an-
sigte. Med hans näsa kommer han då att
se ut som J. V. Snellman. Gud vare med

den lille stackarn. Jag tycker det är
gräsligt synd om honom, öfvergifven af
far och mor. Och tjenar detta till något?
Homén förefaller mig ej att alltid så
slå hufvudet på spiken. Hans prat i
fjol om Ellans "fruntimmerssjukdom"
Lida Zilliacus' "sof bort bara" och som
sagdt hans ridt!
Skrif snart och låt flickorna skrifva då
Mamma är trött sjelf. Gud ske lof att
Mamma nu tycks repa sig. – Säg Annie
att jag endera dagen skickar till henne
ett bref (med utanskrift) af Voltaire,
som Portalis ger åt Annie. Det är under-
tecknadt V. som han alltid undertecknade
och kommer från Piou's samling. Brefvet
är till hans editeur Cramer i Genève.
Nu lofvar P. försöka få en autograf af
Napoleon I. – Han har flere
bref från
franska målare
och gravörer från förra århundradet men bad
mig fråga om Annie skulle ha något intressen
af dem.
Jag kan ej neka att jag är litet orolig öfver
isoleringskuren – 5 veckor – det är ju förfärligt
länge. Vore det bara så lång väg hem!
– Sofi Wolkoffs gosse är sjuk nu igen – ständiga
mun och näsblödningar om nätterna.
Dr. Bouchard ger dem hopp emellertid och säger
att det bara är anemi. De stanna här ännu
en månad. Helsa alla från Mammas
Atte

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Jag är mycket orolig öfver Ellans isoleringskur. Hvad vill detta säga. Är hon så mycket sämre eller kan hon verkligen ej komma sig på något annat sätt. Detta tyckes mig barbariskt! Och den stackars pojken som nu skall bli bortskämd under 5 veckor! Och om någonting händer – om han eller jag blir sjuk! Barbariskt! Är Homén ett sådant orakel? Att han icke rigtigt förstår sig på hvad som passar för hvar person särskildt bevisar bäst hans igen passion för ridsporten. – Kan Ellan bli bra genom denna underliga behandling så vore det ju mycket bra. Jag fruktar dock att hon är af en dålig sort, svag och klen från början, ytterst oförnuftigt uppfostrad dessutom.

    Ellan de la Chapelle Ernst Alexander Homén
  • Jag ber, jag besvär Mamma och flickorna att se efter pojken och ofta ge mig nyheter från honom. – Det här kommer att förbittra min pariservistelse i högsta grad. Oro öfver allt detta, Missnöje med dessa underliga funderingar, ledsnad att ej vara hemma och se om eller åtminstone se min gosse – oh det är förskräckligt.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Erik Edelfelt Ellan de la Chapelle
  • skulle Ellan icke med litet vilja kunnat genomföra en gödningskur hemma? Har de nervöst symptomen tagit öfverhand – är hon på något sätt hysterisk? I går var jag hos Pasteur på middag och der voro flere läkare – de ansågo att isoleringskur endast bör andändas vid mycket långt gången nervositet. "Mais il me semble, sade Mme Pasteur, qu'elle est assez isolée en Finlande pour oläsligt ne pas avoir besoin de se separer de son fils encore. –

    Erik Edelfelt Louis Pasteur Ellan de la Chapelle Marie Pasteur
  • Skulle något inträffa så skrif och telegrafera. Jag kommer hem genast. Det är odrägligt att vara så långt borta. Här är fortfarande sommarväder 20 grader i skuggan men detta bekommer ej Parisarne väl, ty hälften af dem ligger i influenza. Jag har dock lyckligtvis undgått detta elände tills vidare.

    Ellan de la Chapelle
  • Antells död och formaliteterna vid densamma ha tagit all den tid jag haft öfriga (jag målar alla förmiddagar). Lyckligtvis kom Hildebrand i går och Kurtén kommer den 20. Jag hade beställt kista och ryske konsuln skulle ha varit mycket ond deröfver när jag trodde mig handla väl och klokt, och som ingen annan var tillhande så gjorde jag det. Ett evigt språng hos poliskommissarier, juge de paix, på mairiet. En massa konstalationer, vittnen – usch sådana omständigheter. För att få ta en dödsmask af honom fick jag gå upp ändå till polisprefekten (det gick jag med Mittag Leffler) som genast gaf oss rättigheten. – I går var la levee de corps. flere franska läkare, Due, Wahlberg, Hildebrand – men inga andra landsman än Ville Vallgren och jag. Nog tycker jag de hade kunnat besvära sig dit ändå. Mittag Leffler tror att A. testamenterat en miljon till unversitetet och konstförenigen – men myntsamlingen till Sverige. Det var hjertslitande att se hans trogne betjent, François, som gret förfärligt och nödvändigt ville följa med kistan till Wasa, det han också lär få göra, sade Hildebrand.

    Sverige Vasa Joachim Kurtén (osäker koppling) Ville Vallgren Herman Frithiof Antell Alfred Wahlberg (osäker koppling) Hans Hildebrand (osäker koppling) Gustaf Mittag-Leffler Kurtén (osäker koppling) Ferdinand Wahlberg (osäker koppling) Frederik Georg Knut Due Francois
  • Ellans och pojkens porträtt är icke vidare tilltalande. Pojken ser icke så fiffig ut som han kan och så må han väl aldrig få ett sådant der långt de la Chapelleskt ansigte. Med hans näsa kommer han då att se ut som J. V. Snellman. Gud vare med den lille stackarn. Jag tycker det är gräsligt synd om honom, öfvergifven af far och mor. Och tjenar detta till något? Homén förefaller mig ej att alltid så slå hufvudet på spiken. Hans prat i fjol om Ellans "fruntimmerssjukdom" Lida Zilliacus' "sof bort bara" och som sagdt hans ridt!

    Johan Vilhelm Snellman Erik Edelfelt Ellan de la Chapelle Ernst Alexander Homén Zilliacus
  • Skrif snart och låt flickorna skrifva då Mamma är trött sjelf. Gud ske lof att Mamma nu tycks repa sig. –

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt
  • Säg Annie att jag endera dagen skickar till henne ett bref (med utanskrift) af Voltaire, som Portalis ger åt Annie. Det är undertecknadt V. som han alltid undertecknade och kommer från Piou's samling. Brefvet är till hans editeur Cramer i Genève. Nu lofvar P.försöka få en autograf af Napoleon I. – Han har flere bref från franska målare och gravörer från förra århundradet men bad mig fråga om Annie skulle ha något intressen af dem.

    Genève Voltaire Alexandra Edelfelt Napoleon I Bonaparte Roger de Portalis Piou Gabriel Cramer Philibert Cramer
  • Jag kan ej neka att jag är litet orolig öfver isoleringskuren – 5 veckor – det är ju förfärligt länge. Vore det bara så lång väg hem!

    Ellan de la Chapelle
  • – Sofi Wolkoffs gosse är sjuk nu igen – ständiga mun och näsblödningar om nätterna. Dr. Bouchard ger dem hopp emellertid och säger att det bara är anemi. De stanna här ännu en månad. Helsa alla

    Sophie Manzey Bouchard Volkov