Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

Årstider ateljéer barn cyklar dialekter djur döden franska häst kloster konstkritik kyrkor läkare leksaker musik resande resor restauranger sjukdomar skådespelare språk teater telegram tidskrifter tjänstefolk tonsättare utställningar väderlek vinter

Paris lördag 20 maj 1893
Älskade Mamma,
återigen är klockan1 på dagen och intet bref kommer!
Jag har nu i mer än en vecka varit utan under-
rättelser och sluter deraf att ett eller flere bref kom-
mit bort. Utschasad och trött som jag är,
blir jag alltmera orolig, och jag slutar med att tele-
grafera i eftermiddag. Jag har nämligen haft
en mycket ansträngande vecka. Sparre har
blifvit sjuk, han också, och som man måste
känna hvarje sjuk särskildt för att döma om
halten och graden af hans sjukdom, och som
jag ej sett S. sjuk förut passerade jag i tis-
dag och onsdag en orolig natt och en värre dag,
till dess doktorn ändtligen kom kl. 11 på aftonen
och förklarade att det bara var en förkylning.
Han sade tillska att S. var nervös och hysterisk
till ytterlighet och förklarade derigenom de svim-
ningar och nervkriser som under hela tis-
dagen började men aldrig kommo till rigtig
utveckling. Jag, som aldrig svimmat i mitt
lif trodde, jag erkänner det till min skam, att
det var någonslags underligt schåperi – men
doktorn, som genast frågade om de och de lukter-
na, sensationerna och hörselfenomenen gjorde den och
den verkan på honom, – sade att jag icke skulle
förskräcka mig mera om något sådant inträffade.
Han stönade dugtigt i natt igen och ser då
så eländig ut att jag tar mig litet af det – men
febern är lindrig, hostan tyckes sitta mest i strupen
och intet håll att tala om har han i sidan. Doktorn
som varit har tre gånger förklarar att det ej är lung-
inflammation – endast en stark förkylning som verkar så mycket
kraftigare på honom som han är: hysterique comme une femme.
Bl. andra besök som jag har haft har varit kammarherre Krag, dr Brinkmann fr. Hamburg
och andra som jag fått ta emot i den lilla ateliern på stående fot.

Mamma kan tänka sig hvilka praktiska
svårigheter detta lasarettslif fört med sig i min
atelier. Ss far kommer visserligen en gång
dagligen men sitter då och talar om bicycletter.
Hurra hurra hurra! Just nu fick jag
Mammas älskade bref som säger mig att allt
är godt och väl hemma. Och så den stora
nyheten om Tante Leuhusens besök. Det var
rigtigt dugtigt af henne att så trotsa is och
vinterväder för att komma och helsa på Mam-
ma. – Jag är mycket intresserad att få
höra mera om hennes besök. – Jag ville
så gerna besöka dem i Sverige och gör
det gerna nu på uppresan till Stockholm.
– Ja de stackars, stackars Volkoffs Manzeys.
Jag har varit der ofta och har sett dem
förtviflade – ehuru jag icke finner pojken
se ut som en döende. Han sitter och leker,
småler, pratar – gulblek visserligen men
liflig och alls ej abottu så som t. ex. Kikuli
var i Italien. Och Bouchard som icke kom-
mer så ofta, så samvetsgrann han ändå är –
det tycks mig vara ett godt tecken. Sofi
V. var ledsen på mig för att jag ej varit der
på 7 dagar – kunde jag veta att pojken just
då blifvit värre? Hon är nervös till
ytterlighet, gråter och skrattar om hvartannat,
men säger att hon dör eller går i kloster om
hennes enda skatt i verlden, den pojken, dör.

Pojken tycker mycket om mig fastän jag
bara han tala några ord med honom – men
Jag har ritat soldater och hästar åt honom
då och då och så tycks mitt ansigtet behaga
honom. I går var jag der och såg fru Manzey
som var mycket pessimistisk. Jag tog Schura
med mig så dödstrött jag var, för att visa
honom Paris. Vi körde omkring, gingo in
i Notredame, Cluny åto vid Madeleine, gingo
på Salongen och sist enl. Mad. Manzeys önskan
på Teatern. Det fordrades Barons och Réjanes
hela stora talent för att jag ej skulle somna.
Schura slutar raden af de många nordiska
fruntimmer jag fått trimballera på Salongen.
Sjelfva saken är ju ej så svår, värst är att bemöta
alla anmärkningar. Schoura är ganska herrlig.
Inför decolleterade och nakna saker sade han regel-
bundet: "pfui, comme f'est indéfent" med sin
läspning och med rynkade ögonbryn – inför väl
klädda fruntimmer "ach, comme ceci me plait".
Han ser mycket tjock ut i civila kläder. Han
skulle i dag på visit till Signe Törnebladh och Anna
Ehrnrooth. I måndags hade jag bjudit S. Törneblad
och hennes Mamma på Salongen och sedan på frukost.
Under de dagar Sparre varit sjuk (han blir, såsom
doktorn sade) frisk i morgon) har det varit ett
öde med de tusen menniskor som sprungit
här. Så kommer min berliner vän Leistikow och
annonserar jublande Gerhard Hauptmanns an-
komst som i dag – Jag har låtit säga att jag
är sjuk, jag kan ej, jag kan ej med detta
skick med alla midt under Sps sjukdom

och med tanken så lilla Wolkoff. Dit skall jag i
dag i gen. – En afton har jag varit på Musik
och Wagner Musik hos Chambure. Bagès och de
Bréville samt Amic.
Ja jag hoppas att allt det här reder sig. Jag
än alldeles fri influensan, men magen är
så omtålig att den minsta oro eller den
minsta oförsigtighet genast bringar den i
olag.
Det är bra roligt att ha en så hygglig och
klok och kunnig läkare som dr Gauchas –
som studerar menniskan lika mycket som sjuk
domssymptomerna. Skulle han från början
ej varit så absolut lugnande ang. Sparre,
skulle det ha varit svårt. Tänk att ha
honom liggande i ateliern med den usla
uppassning jag har!
Hvad jag är glad åt Mammas bref – Tack
och Gud välsigne Er alla. Det är rysligt roligt
att Mamma nu är så pass kry och att
Ellan blir fetare och raskare! Och att
Kikuli, den älskade K. också är en sådan
karl!
Utom allt annat har jag haft telegrammer
alltjemnt från Mechelin angående tryckningen
af en plansch – obehagligheter med tryckaren
som bor vid gare Montparnasse m. m. m.
m. – Och icke röra en pensel, det har
ej varit fråga, derom.
Min succès fortfar. Det är mycket roligt. Jag har
från M. Gonse, redaktör för Gazette des BA fått ett
mycket smickrade bref. "C'est tout simplement
exquis" säger han bl. a. – än lefva de gamla gudar!
Farväl och helsa alla hjertligt från Mammas
Atte.

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • återigen är klockan1 på dagen och intet bref kommer! Jag har nu i mer än en vecka varit utan underrättelser och sluter deraf att ett eller flere bref kommit bort. Utschasad och trött som jag är, blir jag alltmera orolig, och jag slutar med att telegrafera i eftermiddag.

  • Jag har nämligen haft en mycket ansträngande vecka. Sparre har blifvit sjuk, han också, och som man måste känna hvarje sjuk särskildt för att döma om halten och graden af hans sjukdom, och som jag ej sett S. sjuk förut passerade jag i tisdag och onsdag en orolig natt och en värre dag, till dess doktorn ändtligen kom kl. 11 på aftonen och förklarade att det bara var en förkylning. Han sade tillska att S. var nervös och hysterisk till ytterlighet och förklarade derigenom de svimningar och nervkriser som under hela tisdagen började men aldrig kommo till rigtig utveckling. Jag, som aldrig svimmat i mitt lif trodde, jag erkänner det till min skam, att det var någonslags underligt schåperi – men doktorn, som genast frågade om de och de lukterna, sensationerna och hörselfenomenen gjorde den och den veckor på honom, – sade att jag icke skulle förskräcka mig mera om något sådant inträffade. Han stönade dugtigt i natt igen och ser då så eländig ut att jag tar mig litet af det – men febern är lindrig, hostan tyckes sitta mest i strupen och intet håll att tala om har han i sidan. Doktorn som varit har tre gånger förklarar att det ej är lunginflammation – endast en stark förkylning som verkar så mycket kraftigare på honom som han är: hysterique comme une femme. Mamma kan tänka sig hvilka praktiska svårigheter detta lasarettslif fört med sig i min atelier. Ss far kommer visserligen en gång dagligen men sitter då och talar om bicycletter.

    Alexandra Edelfelt Louis Sparre Ambjörn Sparre
  • Hurra hurra hurra! Just nu fick jag Mammas älskade bref som säger mig att allt är godt och väl hemma. Och så den stora nyheten om Tante Leuhusens besök. Det var rigtigt dugtigt af henne att så trotsa is och vinterväder för att komma och helsa på Mamma. – Jag är mycket intresserad att få höra mera om hennes besök. – Jag ville så gerna besöka dem i Sverige och gör det gerna nu på uppresan till Stockholm.

    Sverige Stockholm Alexandra Edelfelt Adelaide Leuhusen Alexander Leuhusen
  • – Ja de stackars, stackars Volkoffs Manzeys. Jag har varit der ofta och har sett dem förtviflade – ehuru jag icke finner pojken se ut som en döende. Han sitter och leker, småler, pratar – gulblek visserligen men liflig och alls ej abottu så som t. ex. Kikuli var i Italien. Och Bouchard som icke kommer så ofta, så samvetsgrann han ändå är – det tycks mig vara ett godt tecken. Sofi V. var ledsen på mig för att jag ej varit der på 7 dagar – kunde jag veta att pojken just då blifvit värre? Hon är nervös till ytterlighet, gråter och skrattar om hvartannat, men säger att hon dör eller går i kloster om hennes enda skatt i verlden, den pojken, dör. Pojken tycker mycket om mig fastän jag bara han tala några ord med honom – men Jag har ritat soldater och hästar åt honom då och då och så tycks mitt ansigtet behaga honom. I går var jag der och såg fru Manzey som var mycket pessimistisk.

    Italien Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Erik Edelfelt Michail Sergejevitj Volkov Volkov
  • Jag tog Schura med mig så dödstrött jag var, för att visa honom Paris. Vi körde omkring, gingo in i Notredame, Cluny åto vid Madeleine, gingo på Salongen och sist enl. Mad. Manzeys önskan på Teatern. Det fordrades Barons och Réjanes hela stora talent för att jag ej skulle somna. Schura slutar raden af de många nordiska fruntimmer jag fått trimballera på Salongen. Sjelfva saken är ju ej så svår, värst är att bemöta alla anmärkningar. Schoura är ganska herrlig. Inför decolleterade och nakna saker sade han regel-bundet: "pfui, comme f'est indéfent" med sin läspning och med rynkade ögonbryn – inför väl klädda fruntimmer "ach, comme ceci me plait". Han ser mycket tjock ut i civila kläder. Han skulle i dag på visit till Signe Törnebladh och Anna Ehrnrooth.

    Notre Dame Cluny Alexandra Ivanovna Manzey Anna Ehrnrooth Alexander von Etter Signe Maria Törnebladh
  • I måndags hade jag bjudit S. Törneblad och hennes Mamma på Salongen och sedan på frukost.

    Signe Maria Törnebladh Törnebladh
  • Under de dagar Sparre varit sjuk (han blir, såsom doktorn sade) frisk i morgon) har det varit ett öde med de tusen menniskor som sprungit här. Så kommer min berliner vän Leistikow och annonserar jublande Gerhard Hauptmanns ankomst som i dag – Jag har låtit säga att jag är sjuk, jag kan ej, jag kan ej med detta skick med alla midt under Sps sjukdom och med tanken så lilla Wolkoff. Dit skall jag i dag i gen. –

    Louis Sparre Walter Leistikow Gerhardt Hauptmann Volkov
  • En afton har jag varit på Musik och Wagner Musik hos Chambure. Bagès och de Bréville samt Amic.

    Henri Amic Emile de Chambure Richard Wagner Pierre de Bréville Bagés
  • Ja jag hoppas att allt det här reder sig. Jag än alldeles fri influensan, men magen är så omtålig att den minsta oro eller den minsta oförsigtighet genast bringar den i olag. Det är bra roligt att ha en så hygglig och klok och kunnig läkare som dr Gauchas – som studerar menniskan lika mycket som sjukdomssymptomerna. Skulle han från början ej varit så absolut lugnande ang. Sparre, skulle det ha varit svårt. Tänk att ha honom liggande i ateliern med den usla uppassning jag har!

    Louis Sparre Philippe Gaucher
  • Hvad jag är glad åt Mammas bref – Tack och Gud välsigne Er alla. Det är rysligt roligt att Mamma nu är så pass kry och att Ellan blir fetare och raskare! Och att Kikuli, den älskade K. också är en sådan karl!

    Alexandra Edelfelt Erik Edelfelt Ellan de la Chapelle
  • Utom allt annat har jag haft telegrammer alltjemnt från Mechelin angående tryckningen af en plansch – obehagligheter med tryckaren som bor vid gare Montparnasse m. m. m.m. –

    Leopold Mechelin
  • Min succès fortfar. Det är mycket roligt. Jag har från M. Gonse, redaktör för Gazette des BA fått ett mycket smickrade bref. "C'est tout simplement exquis" säger han bl. a. – än lefva de gamla gudar!

    L. Gonse
  • Farväl och helsa alla hjertligt

  • Bl. andra besök som jag har haft har varit kammarherre Krag, dr Brinkmann fr. Hamburg och andra som jag fått ta emot i den lilla ateliern på stående fot.

    Hamburg Peter Rasmus Krag Brinkmann