Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

beställningar cigarrer dagstidningar drycker frukter hotell kaffe konserter konstkritik kritik landsbygd modeller (yrken) musik musikfester porträtt rökning sjukdom (tillstånd) tidskrifter träd värdshus världsutställningar veckotidningar

la Vallée d'Aulnay (près Sceaux d. 16 jan
i 1878.
Älskade Mamma
Som Mamma ser är jag ute på landet – visserligen
icke i någon ödemark, utan helt nära Paris – men i
är af de gudomligaste trakter man kan tänka
sig. Det är blott några steg från det ställe
der jag arbetar. Baude har rekommenderat
mig detta värdshus, som är vida mera landtligt
och trefligare än det alltför parisiska Ro-
binson har strax bredvid. Det är en alldeles
gudaskön trakt, denna här – isynnerhet äro trä-
den makalöst vackra, stora och präktiga i för-
men. I en skogsdild, kallad Parc de lukar, gör
jag den Heimburgerska taflan. Ledsamt är blott
att Krohn ej tyckte om skizzzen och jag sedan
mina ögon blifvit öppnade ej heller kan säga
annat än att han hade rätt. Han tycker
att den påbörjade taflan såg för mycket kon-
ponerad ut. Jag skall i morgon, då Bernst-
son varit så god och lofvat komma hit ut
med min qvinna modell, söka än naturligare
ställningar. Hon sitter och läser. Han hör på
röken cigare och tittar på röken – hon sittan
de han liggande – hitta nu sedan på något
poetiskt namn såsom "Marchen aris sché-
ner Zeit" eller något dylikt.
om sagt tror jag mig hinna göra qvin
nofiguren och slandskapet färdiga en
denna och borgar af följande vecka,

Det öfriga tror jag mig kunna göra hemma.
d.v.s. Jag hoppas få någon af mina
vänner och bekanta att stå eller rättare slags
ligga modell för den manliga figuren.
det är just skönt – för att underhålla hornet
dans med Heimburger, får jag lof att skrifva
genom känslirådet i Hfors, då denna sistsam
de varit så qvick att icke skrifva mig
den Petersburgska slägtingens adress, ehur
jag bedt derom.
Madrama Koechline skref i går till mig att
hon tänker lemna Paris den 23dje och in-
nan dess gerna ville se Gustafs hilips por-
trätt, samt bad mig "tout franchement" säga
om jag hade något emot att sälja det, eller
i motsatt fall till hvilket pris jag ville afstå
det. Detta är nu en mycket de likat
affär. Egentligen ville jag helst ge det åt
Koechlins eller justaf Philip, hos hvilken det
ända sist skall namna, ty en sådan
skizz som denna, gjord på några timmar
har ju egentligen ej något penningevärde.
Jag förde porträttet det till Ki i dag
på f. är men de voro ej hemma, och jag huru
porträttet der, efter föreskriften i brefvet. I dag

hemma –
tens last
la horreg
hrgför
sistan
i eller
ej att
och ni-
fade
ut" säga
eller
dle Offe
åt
ken det
An
enmer
värde.
Jag
dag
skall jag skrifva härifrån.
Vi lefva nu förtiden uti en kolossal musik
fest-monsterkonserter hvarje dag. I Paris
får man se musikanter och musikförenin
gar med sina ständaren på hvartenda steg.
Som alla dessa "orfion" en äro frivilliga, han
man naturligtvis ej vänta sig något alldeles öfver
laget af dem. Något som 500 musikföreningen
från alla kanter, med 20000 musikanter finnes
f.n. i Paris. I nästa söndag på min födelse
dag kommer den största konserten att hållas,
och det vore roligt att få höra den. – För resten
är redan verldsutställningen så stor att man
i den ena ändan af densamma alls ej
vet hvad som försiggar i den andra.
Krohn och Schon ha derföre lika liten reda
på alla de festligheter, konserter m.m som
tillställas på någon punkt af Marsfälter och
Trocadero. –
d. 17 på morgonen i stället för att fara in till
Paris stannade jag känsta – här är svalt och
skönt och jag kan nu genast sätta mig till
arbetet, således ung. 2 timmars tid vunnen.
Der jag nu sitter vid fönstret och ser ut öfver
en lummig trädgård med alléer och ängast
bakgrunden, kunde jag tryggt tro mig vara på
någon vacker egendom i Finland. Dock äro
träden vackrare här. Har liniefrud och popplar
isynnerhet bidraga till att kupera träd massar
nas konturer. – I går skickade jag till

änna att kommer att studenting
som innehöll en kritik af Jules comte öfver
min tafla på Salongen.
Petit Gerard bestormar mig med böner att kom-
ma öfver Strassburg då jag reser hem. Han
begriper icke att det i alla fall är en an-
senlig krok och penninge utgift, samt att
jag, då jag en gång kommer löst härifrån
nog minsann skyndar mig hemåt. Mitt enda
uppehåll blir möjligen i Stockholm.
Nu får jag mitt kaffe, och beger mig
så ut i skogan. – Ack om jag kunde få
fått i det som Krohn kallar det natur
liga" i kompositioner, detta "imprevue" som
allting, hvad jag hittils gjort saknar. Jag
han ej måla en träd stam utan att den
Genast ser komponerad och uppstädad ut.
Det är ganska eget att – nästan alla
om än i olika ordalig anklagar mig för ett
viss försigtighet i målerieet, icke oförskämd-
het, ungdomlig djerfhet nog.
Farväl älskade Mamma för denna gång
Kyss små systrarna hjertligt och helsa.
alla bekanta frå
Atte
. Jag ville gerna kunna dela med er alla de herrliga
fröken som här finnas, notebene om jag skulle äta
sjelf deraf, men rädd för diarrhée som för hin håll
inskränker jag mig till det minsta möjliga

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Som Alexandra Edelfelt märker är Edelfelt ute på landet, visserligen inte långt från Paris; Charles Baude har rekommenderat ett världshus som är mer lantligt och trevligt än det närliggande Robinson; trakten är gudaskön, träden är makalöst vackra, stora och präktiga i formen.

    Paris Robinson Alexandra Edelfelt Charles Baude
  • Edelfelt gör den Heimbürgerska tavlan i en skogsdild [skogsäng], kallad Parc d'Aulnay; Pietro Krohn tyckte skissen var för mycket komponerad, och Edelfelt ger honom rätt; Edelfelt skall leta efter en naturligare ställning då Gunnar Berndtson kommer ut med kvinnomodellen; Hon sitter och läser, Han ligger och lyssnar och röker cigarr; han borde hitta på något poetiskt namn i stil med "Märchen aus schönen Zeit" [~saga från en vacker tid]; han hinner troligen göra färdig kvinnofiguren och landskapet inom följande vecka, resten gör han hemma; han hoppas någon av hans vänner kan ligga modell för den manliga figuren.

    Val d'Aulnay (près Sceaux) Pietro Krohn Gunnar Berndtson Carl Heimbürger Antonia Bonjean
  • Heimbürger har inte gett Edelfelt adressen till den petersburgska kusinen; Edelfelt måste således skriva genom kanslirådet i Helsingfors.

    Helsingfors Carl Heimbürger Ludvig Fredrik Heimbürger
  • Fru Emma Koechlin har skrivit att hon vill se Gustaf Philip Armfelts porträtt innan hon lämnar Paris den 23 [juli] och frågar priset; Edelfelt vill helst ge det till Koechlins eller Gustaf Philip, då skissen som gjordes på några timmar inte egentligen har något penningvärde; Edelfelt förde dit porträttet idag, men de var inte hemma.

    Paris Alfred Koechlin Gustaf Philip Armfelt Emma Koechlin-Schwartz
  • Cirka 500 musikföreningar, med 20 000 musikanter finns för närvarande i Paris, vilket märks; på Edelfelts födelsedag föjande söndag hålls den största konserten.

  • Världsutställningen är så stor att man inte vet vad som pågår på alla håll; Pietro Krohn och Schou har lika lite reda på alla festligheter och konserter som ordnas på Marsfältet och Trocadero.

    Palais de Trocadéro Marsfältet Pietro Krohn Schou
  • Brevet fortsatt den 17 på morgonen.

  • Istället för att fara till Paris stannade Edelfelt på landet och sparade in två timmar i restid; från fönstret ser han en lummig trädgård med alléer och ängar i bakgrunden; han kunde tro sig vara på någon vacker egendom i Finland, men träden är vackrare här.

    Finland Paris
  • Edelfelt har sänt Alexandra Edelfelt ett nummer av l’Illustration, som innehöll en kritik av Jules Comte över Edelfelts tavla på Salongen.

    Alexandra Edelfelt Jules Comte
  • Pierre Petit Gerard försöker övertala Edelfelt att resa hem via Strassburg; Edelfelt vill direkt hem, möjligen gör han ett uppehåll i Stockholm.

    Stockholm Strasbourg Pierre Petit-Gérard
  • Edelfelt får sitt kaffe och han skall ge sig ut i skogen; han hoppas få tag i det som Pietro Krohn kallar "det naturliga" i kompositionen; hittills har han inte lyckats fånga detta "imprévu" [oförutsedda]; nästan alla anklagar Edelfelt för en viss försiktighet i måleriet, inte tillräcklig oförskämdhet och ungdomlig djärvhet.

    Pietro Krohn
  • Edelfelt önskar Alexandra Edelfelt farväl och sänder kyssar till småsystrarna; han skulle gärna dela med sig av frukterna som finns där; han vågar själv inte äta mycket av frukterna av rädsla för diarré.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt