Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

akademier balett (konstarter) barn beställningar brev dansare frukost Gud instrument judar karaktärsdrag kejsare kläder konst kröningar kungligheter militärer (personer) musik opera (konstart) parader personlighet polacker porträtt ramar resor ryssar soaréer tjänstefolk ungrare

Petersburg tisdag.
Älskade Mamma
Nu är jag i en sådan "hurry" igen att jag
ej vet hvart jag skall vända mig. –
Bråk med Kejsarns ram som i sista minuten
måst göras om alldeles, så att jud-
polacken Volkoviski sitter uppe hela natten
och skär. Bråk med permen, som nu,
Gudskelof blir bra – Lilla Reuterskiöld
är så godt som färdig. – Fru Runeberg
likaså, men detta sista tar mera
tid än man kan ana. Och när när
skall allt detta göras. Jag tror jag ej
hinner hem till första maj – utan
först om måndag. Den 2 d.v.s. den
14 maj reser hela konstnärskolonin
härifrån – Och jag har ännu ej bestält
ny frack! –
Sista fredags var det stor slutfest på
aqvarellisternas förening (här på akademin)
– Storfursten Wl. var der. och jag fick halfva
aftonen sitta vid ändan af bordet
med honom och Tolstoi – Han sade mig
bl.a. att krona och chiffer ej borde
ifrågakomma på ett så intimt
porträtt, och som just detta var färdig
skuret redan, och som just detta
var särdeles utfört, så gråter Volkoviski

nu när allt detta måste skäras bort.
– Soiréen var mycket lifvad –
hundrade herrar och två damer, dansöser
na Petitpas (är det icke ett herrligt namn
för en dansös?) och Preobrajenskaïa –
de förnämsta étoiler vid baletten.
En dansör Bekefi, ungrare, dansade med
Petitpas, – bonne fille – , dansade hela
natten, improviserade, var alldeles ypper-
lig – ungerska, ryska, spanska danser
hela hennes repertoir. Hon var klädd
i en toilette de ville, ljusrödt siden
med silfver och öfversållad af diamanter
– Jag förstod att dansen kan vara
en skön konst. Hon dansade på
golfvet, icke på estraden – spanska
saker t.ex. med guitarr musik. –
Vi hade dessutom der en stråkqvartett
från Operans orkester och den spelte
ofta musik med piano och guitarrer –
det hela alldeles ob improviseradt,
men just derigenom så egendomligt
bra. –
I går var den stora vårparaden. Jag hade
köpt 2 biljetter, men dessa pengar 8r.50
voro bortkastade, då jag ändå genom mina
officersbekanta fick stå vid kejserliga tältet
ibland generalerna – Grefve Schuvaloff

Kræmer m.fl. – Jag såg nu kejsaren alldeles
nära till häst, visserligen litet från
ryggen, men kunde teckna af honom
flere gånger. Det kejserliga tältet –
invändigt rikt guldbroderadt vaktadt
af kammarherrar i stor uniform, lif-
kosacker, lakejer i rödt och guld, tcher-
kesser i rödt och silfver grannt,
grannt, grannt! Och så defilén:
chevaliergadet med Gustaf Mannerheim
(bland de ståtligaste officerare) lifhusarer
(med Meyendorff), konnogardet, gula
kyrassierer, blå kyrassierer och alla
sorters kosacker, röda, blå, ljusblå,
hallonfärgade – det var en prakt utan
like – Infanteriet var långtrådigt.
Kejsarn såg mera likgiltig ut än hem-
ma hos sig – också måste det ju vara
tröttsamt att sitta och se och ropa
"spassiba, ulani" och "spassiba
hussari" o.d. och så ropa de i takt
"rádi staratsa – vásche – imperatorskoe
velitschestvo" och detta i två timmar.
Vädret var herrligt – I logen bakom sutto
Manzeys-Volkoffs med Paul Etter, hvilken
som kassör vid brigaden var befriad från
att paradera. –
Nu måste jag skynda mig till frukosten
ty Reuteskiölds komma om en timme. –

Han, den gode Lennart, är så fjeskig
och så springande och så enerverande
t.o.m. då han beundrar, att jag sjelf
blir alldeles nervös. Emellertid äro de
mycket nöjda – flickan illa uppfostrad
och liflig. –
Farväl – den som väl vore hemma innan
detta som jag fruktar gränslöst tröttande
Moskva.!
Tusen helsningar till alla, alla från
Mammas egen
Atte.
Jag har skrifvit till Ellan Mustiala
Saaris – får se om hon får brefvet.
Hur är det med fru Karamsin?
Jag hörde igår att det skulle vara
bättre.
Fråga i telefon finska färg-
bolaget No 85, om de fått
mitt bref, om taflorna kommit
och redan äro distribuerade.
Hvarför svara de ej

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Nu är jag i en sådan "hurry" igen att jag ej vet hvart jag skall vända mig. – Bråk med Kejsarns ram som i sista minuten måst göras om alldeles, så att judpolacken Volkoviski sitter uppe hela natten och skär. Bråk med permen, som nu, Gudskelof blir bra – Lilla Reuterskiöld är så godt som färdig. – Fru Runeberg likaså, men detta sista tar mera tid än man kan ana. Och när när skall allt detta göras.

    Naëma Runeberg Louise Reuterskiöld Nikolaj II Volkoviski
  • Jag tror jag ej hinner hem till första maj – utan först om måndag.

  • Den 2 d.v.s. den14 maj reser hela konstnärskolonin härifrån – Och jag har ännu ej bestält ny frack!

  • Sista fredags var det stor slutfest på aqvarellisternas förening (här på akademin) – Storfursten Wl. var der. och jag fick halfva aftonen sitta vid ändan af bordet med honom och Tolstoi – Han sade mig bl.a. att krona och chiffer ej borde ifrågakomma på ett så intimt porträtt, och som just detta var färdigskuret redan, och som just detta var särdeles utfört, så gråter Volkoviski nu när allt detta måste skäras bort.

    Ryska konstakademien Ivan Ivanovitj Tolstoj Vladimir Alexandrovitj Volkoviski
  • Soiréen var mycket lifvad – hundrade herrar och två damer, dansöserna Petitpas (är det icke ett herrligt namn för en dansös?) och Preobrajenskaïa – de förnämsta étoiler vid baletten. En dansör Bekefi, ungrare, dansade med Petitpas, – bonne fille – , dansade hela natten, improviserade, var alldeles ypperlig – ungerska, ryska, spanska danser hela hennes repertoir. Hon var klädd i en toilette de ville, ljusrödt siden med silfver och öfversållad af diamanter – Jag förstod att dansen kan vara en skön konst. Hon dansade på golfvet, icke på estraden – spanska saker t.ex. med guitarr musik. – Vi hade dessutom der en stråkqvartett från Operans orkester och den spelte ofta musik med piano och guitarrer – det hela alldeles improviseradt, men just derigenom så egendomligt bra.

    Alfred Bekefi Marie Petipa Olga Preobrazjenskaja
  • I går var den stora vårparaden. Jag hade köpt 2 biljetter, men dessa pengar 8r.50 voro bortkastade, då jag ändå genom mina officersbekanta fick stå vid kejserliga tältet ibland generalerna – Grefve Schuvaloff Kræmer m.fl. – Jag såg nu kejsaren alldeles nära till häst, visserligen litet från ryggen, men kunde teckna af honom flere gånger. Det kejserliga tältet – invändigt rikt guldbroderadt vaktadt af kammarherrar i stor uniform, lifkosacker, lakejer i rödt och guld, tcherkesser i rödt och silfver grannt, grannt, grannt! Och så defilén: chevaliergadet med Gustaf Mannerheim (bland de ståtligaste officerare) lifhusarer (med Meyendorff), konnogardet, gula kyrassierer, blå kyrassierer och alla sorters kosacker, röda, blå, ljusblå, hallonfärgade – det var en prakt utan like – Infanteriet var långtrådigt. Kejsarn såg mera likgiltig ut än hemma hos sig – också måste det ju vara tröttsamt att sitta och se och ropa "spassiba, ulani" och "spassiba hussari" o.d. och så ropa de i takt "rádi staratsa – vásche – imperatorskoe velitschestvo" och detta i två timmar. Vädret var herrligt – I logen bakom sutto Manzeys-Volkoffs med Paul Etter, hvilken som kassör vid brigaden var befriad från att paradera.

    Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Paul von Etter Oskar von Kræmer Gustaf Mannerheim Theophil von Meyendorff Nikolaj II Pavel Andrejevitj Sjuvalov Michail Sergejevitj Volkov
  • Nu måste jag skynda mig till frukosten ty Reuteskiölds komma om en timme. – Han, den gode Lennart, är så fjeskig och så springande och så enerverande t.o.m. då han beundrar, att jag sjelf blir alldeles nervös. Emellertid äro de mycket nöjda – flickan illa uppfostrad och liflig.

    Louise Reuterskiöld Lovisa Reuterskiöld Lennart Reuterskiöld
  • Farväl – den som väl vore hemma innan detta som jag fruktar gränslöst tröttande Moskva.! Tusen helsningar till alla, alla från Mammas egen Atte.

    Moskva Alexandra Edelfelt
  • Jag har skrifvit till Ellan Mustiala Saaris – får se om hon får brefvet.

    Saaris Mustiala Ellan de la Chapelle
  • Hur är det med fru Karamsin? Jag hörde igår att det skulle vara bättre.

    Aurora Karamzin
  • Fråga i telefon finska färgbolaget No 85, om de fått mitt bref, om taflorna kommit och redan äro distribuerade. Hvarför svara de ej