Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

ädelstenar adresser (kommunikation) affärer afrikaner arkitektur Årstider asiater ateljéer australier balett (konstarter) barn barnomsorg beställningar blommor borgmästare brev bussar diamant drottningar engelska fotografier Gud häst hotell idrott jubileer kanadensare kläder kolonialism lagstiftning landsbygd lunch militärer (personer) nationalism porträtt post resor sagor sällskapsliv samhällsklasser sjukhus sommar språk städer teater tjänstefolk transportmedel utseende väderlek

The Grosvenor Hotel,
Victoria Station,
Belgravia, London. S.W.
Telephone No.
3113.
Torsdag 10 juni 1897
Älskade Mamma,
Hvad det är roligt att få Mam-
mas bref! Det sista, som jag
fick i morgse kom med en Juni
doft af syrener och Haikoluft,
som var dubbelt angenäm, då jag
här ej är bortskämd med någondera.
Efter den förfärliga hettan de 2
första dagarne i Surbiton, kom
det en "thunderstorm" som
afkylde vädret så, att jag fått
palta på mig alla mina vinter
kläder igen och vi fått lof att
göra eld i ateliern der Mrs
Gallatly står decolleterad. – Derute
på landet började jag ett bref till

Mamma, som jag ej fick afsluta –
med den stora personliga friheten
är det nämligen så bestäldt
här att man hvar minut skall
ut och se på någon slags sport.
Mera derom i detta bref som nu
ligger i min kappsäck. Jag försökte
att måla derute, men det gick
ej ty rummen voro mycket små.
I allmänhet äro såväl hus som
rum små här, rigtiga kryddlådor.
Jag vet ej huru det är på de
stora slotten, men vanliga menniskors
bostäder att små. – Jag arbetar
derför sedan 3 dagar i Mr Jacomb
Hood's Studio, vid Tite Street,
alldeles nära Sargent och Chelsea
Hospital (invalidhotellet här) Det är
ej mera än 20 minuters "walk"
härifrån hotellet. Der ha vi det
mycket bra, godt ljus och godt
rum. Mr Hood är på landet
men kommit in onsdag morgon,

ett
se
och är porträttet ej färdigt då, har
Sargent lofvat skaffa mig någon
annan atelier att sluta det i.
Der, i ateliern fins den hyggligaste
madame eller fru som "housekeeper"
och hon har t.o.m. i dag gifvit
oss "luncheon" åt Mrs Gallatly,
fröken Erikson fr. Åbo, (systern gift med
Rosenlew) och jag mig. Jag har målat
mycket flitigt – stått der 8 timmar
i dag, och är derför skäligen trött.
I afton är jag alldeles ensam
och vet ej hvad jag skall göra af
mig, ty det är alltför tröttande
att gå på teatern. I morgse
reste Koki – Vi voro tillsammans
i går e.m. och använde vår tid
till att stöfla omkring på gatorna –
Jag naturligtvis nedåt temple
genom Strand till Ludgate Hill och
BlackFriars – Koki var förtjust
åt den underbara gamla gotiska
arkitekturen, de trånga gränderna
och Themsen. Han sade att en mas-
sa tidiga barndomsminnen döko

upp, ty alla dessa stället och gator
voro honom bekanta från hans första
sagböcker. Knappt hade han sagt
detta då vi sågo några små pojkar
i en underligt 1700 talets kostym
gula strumpor, blå jacka med blanka
knappar och barhufvade: då kom
jag ihåg igen från min barndom
att jag läst om ett legat från förra
århundradet med stipulation att
gossarna som uppfostrades i asylen
alltid skulle gå barhufvade o.s.v. –
Jag kan ej gå förbi Guildhall eller
St Paul, och ej komma nära
City utan att tänka på Tajtas
"Lord majór i London. Afton-
lifvet på "Strand" är det mest
typiska jag vet. Tänk Er alla fönster
upplysta, små krypin till butiker, krogar
ostronkällare, kuriositetshandlare och
teatrar (ty ofta ligga teatrarna som andra
hus midt i byggnadsraden) – de vildaste
annonser – gigantiska bokstäfver
upplysta i alla regnbågens färger uppåt

The Grosvenor Hotel,
Victoria Station,
Belgravia, London. S.W.
Telephone No.
3113.
husväggarna, elektriskt ljus här
och der – folk, mest en slags under-
klass i gråkläder och mössor – (alla
gentlemän gå klädda i svart och i hög hatt)
som ränner om hvarandra, omnibusar
och cab'ar och så granna ekipager
som stanna vid någon teaterdörr,
och ut stiga herrar och damer i "full
dess" d.v.s. damerna mycket ur-
ringade och med mycket diamanter.
Ofta ser man folk gå till dinér'er
herrarna i frack utan öfverrock och
damerna decolleterade och barhufvade
(d.v.s. de ha en sortie de bal öfver axlar-
na). I London finnes ingenting
symmetriskt, inga stora avenyer
och utsigter som i Paris, och
ingenting som i artistisk skönhet
kan mäta sig med Place de la Con-
corde, som nog är det vackraste i verlden
Det vimlar af kolonialsoldater här: afrikaner, malayer, australier – mycket
underligt, franska
canadensare,
m.m allt
för Diamond
Jubilee
Jag såg en balett
i förgår:
Victoria and
Mery England.
Det var
vackert
och stor-
artadt
och stäm-
ningen var
mycket
patriotisk
Det är
ej att undra
på: vore jag
engelsman vore
jag bra styf på mig
och mitt land också.

allt är oregelbundet, krokigt,
omvexlande byggdt stort och smått
utan någon plan – men resultatet
är icke desto mindre pittoreskt –
förvånande, fantastiskt. Jag kan
ej säga att distanserna förefalla
mig så stora här – kanske just
för att det är så oregelbundet och
omvexlande – som t.ex i Petersburg.
jag gick i går två gånger från West-
End der jag bor (midt emot Bucking-
ham palace) och till City och var
ej alltför trött. Bra god lust
skulle jag ha att köpa om ej allt
så det mesta jag ser – isynnerhet
allt hvad herrartiklar heter är
utmärkt godt och jemförelsevis
billigt. –
Går allt bra så har jag porträttet
färdigt just till Jubileet, reser
då till Paris för att lyfta pen-
gar för taflan, bestyra om mina
sakers inpackning, Lefflers
porträtt o.d. samt Schuvaloffs.

Dock hoppas, med Guds hjelp
i slutat af månaden vara i
Stockholm. Men då börjar
en annan dans. Efter Stockholms
vistelsen som jag mycket gläder
mig åt för flickornas skull, blir
det ett allvarligt lif hemma.
Jag kan ej uppfylla alla mina
löften Om jag än arbetade natt
och dag, och nu är jag ju bunden
af kontrakt till Söderström ang.
Fänrik Stål. Jag ser redan i
andanom då Söderströmmarne
Ahrenbergs, barnet Lagerblad och
Janne Thurman, alla som bilda
&Comp., komma och slå mig
i bojor och för
släpa
mig till ett
hemskt och dystert fängelse,
der jag på den murknade halmen
får sitta och begrunda faran att
ta för sig mera än man kan få
ur händerna. Det är ganska
obehagligt detta, och jag talar allde-

les allvarsamt då jag säger att
det kommer mycket surt efter
under denna höst. Och kejsar-
porträttet till häst. Jag har haft
modell till hästen i Paris, låtit
fotografera den o.s.v. men tiden
att göra det!!!
Nu går posten, kl. är snart
6 och detta måste gå. Här är
ömsom qvalmigt och kallt. I
går var det farligt dimmigt och
vått och kallt.
Dåligt går det med engelskan. Bilda
de menniskor förstå mig, men
folket har svårigheter: i butiker
likaså får jag alltid säga två gånger.
Talar man distinkt så förstå de ej
ett ord: rör man deremot ihop
ljuden på det mest oväntade sätt
till en smörja, så händer det att
man blir förstådd. Men det är nu
engång ren hazard.
Farväl, helsa till Haiko och flickor
na och Etters från Mammas
Atte.

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Hvad det är roligt att få Mammas bref! Det sista, som jag fick i morgse kom med en Junidoft af syrener och Haikoluft, som var dubbelt angenäm, då jag här ej är bortskämd med någondera.

    Haiko Alexandra Edelfelt
  • Efter den förfärliga hettan de 2 första dagarne i Surbiton, kom det en "thunderstorm" som afkylde vädret så, att jag fått palta på mig alla mina vinterkläder igen och vi fått lof att göra eld i ateliern der Mrs Gallatly står decolleterad.

    Surbiton Edith Gallatly
  • Derute på landet började jag ett bref till Mamma, som jag ej fick afsluta – med den stora personliga friheten är det nämligen så bestäldt här att man hvar minut skall ut och se på någon slags sport. Mera derom i detta bref som nu ligger i min kappsäck.

    Alexandra Edelfelt
  • Jag försökte att måla derute, men det gick ej ty rummen voro mycket små. I allmänhet äro såväl hus som rum små här, rigtiga kryddlådor. Jag vet ej huru det är på de stora slotten, men vanliga menniskors bostäder att små.

  • Jag arbetar derför sedan 3 dagar i Mr Jacomb Hood's Studio, vid Tite Street, alldeles nära Sargent och Chelsea Hospital (invalidhotellet här) Det är ej mera än 20 minuters "walk" härifrån hotellet. Der ha vi det mycket bra, godt ljus och godt rum. Mr Hood är på landet men kommit in onsdag morgon, och är porträttet ej färdigt då, har Sargent lofvat skaffa mig någon annan atelier att sluta det i. Der, i ateliern fins den hyggligaste madame eller fru som "housekeeper" och hon har t.o.m. i dag gifvit oss "luncheon" åt Mrs Gallatly, fröken Erikson fr. Åbo, (systern gift med Rosenlew) och jag mig. Jag har målat mycket flitigt – stått der 8 timmar i dag, och är derför skäligen trött.

    Åbo Grosvenor Hôtel Royal Hospital Chelsea John Singer Sargent Edith Gallatly Hanna Maria Rosenlew George Percy Jacomb-Hood Sigrid Anna Mathilda Ericsson Hugo Rosenlew
  • I afton är jag alldeles ensam och vet ej hvad jag skall göra af mig, ty det är alltför tröttande att gå på teatern.

  • I morgse reste Koki – Vi voro tillsammans i går e.m. och använde vår tid till att stöfla omkring på gatorna – Jag naturligtvis nedåt temple genom Strand till Ludgate Hill och BlackFriars – Koki var förtjust åt den underbara gamla gotiska arkitekturen, de trånga gränderna och Themsen. Han sade att en massa tidiga barndomsminnen döko upp, ty alla dessa stället och gator voro honom bekanta från hans första sagböcker. Knappt hade han sagt detta då vi sågo några små pojkar i en underligt 1700 talets kostym gula strumpor, blå jacka med blanka knappar och barhufvade: då kom jag ihåg igen från min barndom att jag läst om ett legat från förra århundradet med stipulation att gossarna som uppfostrades i asylen alltid skulle gå barhufvade o.s.v. – Jag kan ej gå förbi Guildhall eller St Paul, och ej komma nära City utan att tänka på Tajtas "Lord majór i London.

    London Themsen City of London Strand Ludgate Hill Blackfriars Guildhall Sankt Paulskatedralen Nikolaj von Etter Fredrika Snygg
  • Aftonlifvet på "Strand" är det mest typiska jag vet. Tänk Er alla fönster upplysta, små krypin till butiker, krogar ostronkällare, kuriositetshandlare och teatrar (ty ofta ligga teatrarna som andra hus midt i byggnadsraden) – de vildaste annonser – gigantiska bokstäfver upplysta i alla regnbågens färger uppåt husväggarna, elektriskt ljus här och der – folk, mest en slags underklass i gråkläder och mössor – (alla gentlemän gå klädda i svart och i hög hatt) som ränner om hvarandra, omnibusar och cab'ar och så granna ekipager som stanna vid någon teaterdörr, och ut stiga herrar och damer i "full dess" d.v.s. damerna mycket urringade och med mycket diamanter. Ofta ser man folk gå till dinér'er herrarna i frack utan öfverrock och damerna decolleterade och barhufvade (d.v.s. de ha en sortie de bal öfver axlarna).

    Strand
  • I London finnes ingenting symmetriskt, inga stora avenyer och utsigter som i Paris, och ingenting som i artistisk skönhet kan mäta sig med Place de la Concorde, som nog är det vackraste i verlden allt är oregelbundet, krokigt, omvexlande byggdt stort och smått utan någon plan – men resultatet är icke desto mindre pittoreskt – förvånande, fantastiskt.

    Paris London Place de la Concorde
  • Jag kan ej säga att distanserna förefalla mig så stora här – kanske just för att det är så oregelbundet och omvexlande – som t.ex i Petersburg. jag gick i går två gånger från West-End der jag bor (midt emot Buckingham palace) och till City och var ej alltför trött.

    Sankt Petersburg City of London West End Buckingham Palace
  • Bra god lust skulle jag ha att köpa om ej allt så det mesta jag ser – isynnerhet allt hvad herrartiklar heter är utmärkt godt och jemförelsevis billigt.

  • Går allt bra så har jag porträttet färdigt just till Jubileet, reser då till Paris för att lyfta pengar för taflan, bestyra om mina sakers inpackning, Lefflers porträtt o.d. samt Schuvaloffs.

    Paris Pavel Andrejevitj Sjuvalov Gustaf Mittag-Leffler
  • Dock hoppas, med Guds hjelp i slutat af månaden vara i Stockholm. Men då börjar en annan dans. Efter Stockholmsvistelsen som jag mycket gläder mig åt för flickornas skull, blir det ett allvarligt lif hemma.

    Stockholm Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt
  • Jag kan ej uppfylla alla mina löften Om jag än arbetade natt och dag, och nu är jag ju bunden af kontrakt till Söderström ang. Fänrik Stål. Jag ser redan i andanom då Söderströmmarne Ahrenbergs, barnet Lagerblad och Janne Thurman, alla som bilda &Comp., komma och slå mig i bojor och släpa mig till ett hemskt och dystert fängelse, der jag på den murknade halmen får sitta och begrunda faran att ta för sig mera än man kan få ur händerna. Det är ganska obehagligt detta, och jag talar alldeles allvarsamt då jag säger att det kommer mycket surt efter under denna höst. Och kejsarporträttet till häst. Jag har haft modell till hästen i Paris, låtit fotografera den o.s.v. men tiden att göra det!!!

    Paris Johan Jacob Ahrenberg Nikolaj II Lennart Söderström Werner Söderström Stål Johan Thurman Lagerblad
  • Nu går posten, kl. är snart 6 och detta måste gå.

  • Här är ömsom qvalmigt och kallt. Igår var det farligt dimmigt och vått och kallt.

  • Dåligt går det med engelskan. Bildade menniskor förstå mig, men folket har svårigheter: i butiker likaså får jag alltid säga två gånger. Talar man distinkt så förstå de ej ett ord: rör man deremot ihop ljuden på det mest oväntade sätt till en smörja, så händer det att man blir förstådd. Men det är nu engång ren hazard.

  • Farväl, helsa till Haiko och flickorna och Etters från Mammas Atte.

    Haiko Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Emilie von Etter Alexandra Edelfelt
  • *Det vimlar af kolonialsoldater här: afrikaner, malayer, australier – mycket underligt, franska canadensare, m.m allt för Diamond Jubilee Jag såg en balett i förgår: Victoria and Mery England. Det var vackert och storartadt och stämningen var mycket patriotisk Det är ej att undra på: vore jag engelsman vore jag bra styf på mig och mitt land också.

    England Victoria