Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

beställningar djur finländare förryskningspolitik fotografier frukost häst resor telegram väderlek världsutställningar

Paris 28 juni Onsdag afton
Älskade Mamma,
Jag vet ej om detta kommer förr
än jag sjelf – ty efter 3 veckors upp-
skjutande tänker jag verkligen gifva
mig i väg i morgon f.m. – Jag skrifver
detta för att säga att mina
tankar alltjemnt är hos Eder, att
jag ofta är orolig för Eder då jag
icke på så länge haft underrättelser
och att jag mycket längtar efter att
träffa Er. – Olycklig är jag vid tanken
på de obehag och möjliga skandaler
som komma att möta mig från Söderström
& Cie sida. Jag har näml. inga
färdiga teckningar med mig och
dock kan jag försäkra att jag arbetat
ärligt, ehuru jag ej är nöjd med mitt
arbete. Det gäller alltför så många
Jag har ej fått träffa Sophie Perrot och hennes syster, de voro
ej hemma.

hästar, och jag kan ju ej rita
hästar, allra minst i rörelse.
Jag har haft långa konferenser
med djurskulptörer och djurmålare
som skaffat mig fotografier och
gipsafgjutningar; men jag är så
missnöjd med det som jag gjort att
jag icke kan lemna det ifrån
mig sådant det är. – Gud vare
mig nådig nu då det gäller att
gräla med dem! Hvad skall det
bli af?! Bonnier yrkar på att
hela arbetet skall vara inbundet
i november. Det är om jag arbetadt
natt och dag och om dygnet hade
48 timmar ändock omöjligt.
Om jag ändå hade någon menniska
der som kunde tala med dem!
Nu komma de att öfverfalla
mig strax då jag kommer hem

och detta kommer att förgifta
hela min hemmavaro. –
Jag kommer troligen hem öfver
Åbo, telegraferar till Ellan
som kanske kommer dit. Jag
är så utschasad och trött att
tänka på detta enda: S. & Cie
och deras bref, som jag för resten
icke svarat på. Sådana fraser
som: "H.H. kan sannerligen
icke lägga oss till last att icke
ha varit förekommande o.d."
men jag har ju sagt att detta arbete
tar tre gånger så mycken tid som
svenska bilder, att jag icke
kan, och ingen annan heller,
göra detta fort, ty just under
utförandet kommer man på
en massa nya idéer
Hvad hjelper det att jag skrifver
till dem? De gå ju alltid på

med samma sak – Verldsutställ-
ningen får träda tillbaka för detta.
Men om ej jag blir kommissarie
så får de Ahrenberg – sanna mina
ord – och det vore ändå litet
galet.
Ledsamt är det att icke kunna
komma hem gladt och frimodigt
som förr.
Häromdagen hade jag frukost för
Aino Ackté och fr. Golovatscheff,
talte jag om det. – Den finska
paviljongen får en utmärkt plats
måtte den bli värdig och bra.
Och nu farväl och au revoir! Jag
kan ej säga så roligt det skall bli
att se er. Här hafva vi det rysligt
qvalmigt för ögonblicket. –
kl. 1 på natten forts. Kl. var
10 då det bultade på dörren och
francois kom in med ett bref från
Leo, som är här och som bad mig

bestämma ett möte till i morgon.
jag tog istället en fiacre, träffade
den trötte Leo i sin säng färdig att
somma. – Men den som blef lifvad var
Leo, han klädde på sig, trots
mina protester och kom ut –
Det var roligt att höra så mycket
hemifrån af det som så mycket
intresserat mig på senaste tiden.
Ja roligt det är ej ordet – men en
så uppfriskande optimism som hans
är uppbygglig. Och alla finnars raska
tag dessa tider, sammanhållningen,
glansen i blicken, det är något från
gamla tiden i det.
Godnatt nu, nu måste jag gå och
lägga mig. Jag skall upp 6 i morgon.
Mechelin sade att Poirot och Söderhjelm
skulle bo nära oss i sommar. Vi
skola fira Poirot, det är ändå schangtilt
af honom att så intressera sig för oss
men det har jag sett så mycket af
här denna vår. – Helsa alla från
Mammas Atte

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Jag vet ej om detta kommer förr än jag sjelf – ty efter 3 veckors uppskjutande tänker jag verkligen gifva mig i väg i morgon f.m. – Jag skrifver detta för att säga att mina tankar alltjemnt är hos Eder, att jag ofta är orolig för Eder då jag icke på så länge haft underrättelser och att jag mycket längtar efter att träffa Er.

  • Olycklig är jag vid tanken på de obehag och möjliga skandaler som komma att möta mig från Söderström & Cie sida. Jag har näml. inga färdiga teckningar med mig och dock kan jag försäkra att jag arbetat ärligt, ehuru jag ej är nöjd med mitt arbete. Det gäller alltför så många hästar, och jag kan ju ej rita hästar, allra minst i rörelse. Jag har haft långa konferenser med djurskulptörer och djurmålare som skaffat mig fotografier och gipsafgjutningar; men jag är så missnöjd med det som jag gjort att jag icke kan lemna det ifrån mig sådant det är. – Gud vare mig nådig nu då det gäller att gräla med dem! Hvad skall det bli af?! Bonnier yrkar på att hela arbetet skall vara inbundet i november. Det är om jag arbetadt natt och dag och om dygnet hade 48 timmar ändock omöjligt. Om jag ändå hade någon menniska der som kunde tala med dem! Nu komma de att öfverfalla mig strax då jag kommer hem och detta kommer att förgifta hela min hemmavaro.

    Lennart Söderström Albert Bonnier Werner Söderström
  • Jag kommer troligen hem öfver Åbo, telegraferar till Ellan som kanske kommer dit.

    Åbo Ellan de la Chapelle
  • Jag är så utschasad och trött att tänka på detta enda: S. & Cie och deras bref, som jag för resten icke svarat på. Sådana fraser som: "H.H. kan sannerligen icke lägga oss till last att icke ha varit förekommande o.d." men jag har ju sagt att detta arbete tar tre gånger så mycken tid som svenska bilder, att jag icke kan, och ingen annan heller, göra detta fort, ty just under utförandet kommer man på en massa nya idéer Hvad hjelper det att jag skrifver till dem? De gå ju alltid på med samma sak

    Lennart Söderström Werner Söderström
  • Verldsutställningen får träda tillbaka för detta. Men om ej jag blir kommissarie så får de Ahrenberg – sanna mina ord – och det vore ändå litet galet. Ledsamt är det att icke kunna komma hem gladt och frimodigt som förr.

    Johan Jacob Ahrenberg
  • Häromdagen hade jag frukost för Aino Ackté och fr. Golovatscheff, talte jag om det.

    Aino Ackté Katarina Golovatscheff
  • Den finska paviljongen får en utmärkt plats måtte den bli värdig och bra.

  • Och nu farväl och au revoir! Jag kan ej säga så roligt det skall bli att se er. Här hafva vi det rysligt qvalmigt för ögonblicket.

  • kl. 1 på natten forts.

  • Kl. var 10 då det bultade på dörren och francois kom in med ett bref från Leo, som är här och som bad mig bestämma ett möte till i morgon. jag tog istället en fiacre, träffade den trötte Leo i sin säng färdig att somma. – Men den som blef lifvad var Leo, han klädde på sig, trots mina protester och kom ut – Det var roligt att höra så mycket hemifrån af det som så mycket intresserat mig på senaste tiden. Ja roligt det är ej ordet – men en så uppfriskande optimism som hans är uppbygglig. Och alla finnars raska tag dessa tider, sammanhållningen, glansen i blicken, det är något från gamla tiden i det.

    Leopold Mechelin François
  • Godnatt nu, nu måste jag gå och lägga mig. Jag skall upp 6 i morgon.

  • Mechelin sade att Poirot och Söderhjelm skulle bo nära oss i sommar. Vi skola fira Poirot, det är ändå schangtilt af honom att så intressera sig för oss men det har jag sett så mycket af här denna vår.

    Leopold Mechelin Werner Söderhjelm Jean Poirot
  • Helsa alla från Mammas Atte

    Alexandra Edelfelt
  • *Jag har ej fått träffa Sophie Perrot och hennes syster, de voro ej hemma.

    Sophie Perrot Perrot