Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

akademier äktenskap ämbetsverk antikviteter årets fester cirkus (konstart) ekonomi förlovning Gud hotell jul karaktärsdrag kvinnor middag opera (konstart) personlighet polska ryssar städer tåg tavlor teater titlar tjänstefolk tjänstemän transportmedel utseende väderlek vänner

P.burg. tisdag afton
Älskade Mamma
Jag har nästan nog af Petersburg nu
redan. En otäck köld, så isande
och fuktig som den endast kan vara
här vid Nevan, de alltid lika förvånande
långa distanserna och stadens tråkiga
utseende har gjort att jag nu endast
tänker på att komma härifrån så
fort som möjligt
Vi togs in på Hôtel d'Angletern,
som sagdt var. I dag på morgonen
kl. 11 hörde jag till Statssekresteriatet
och märkte redan under vägen det
att det var prasnik i staden. Der-

före träffade jag också ingen af embelt
männen, och fick vända mig till dvorniken
för att fråga efter Hellens adress (för att
få fått i Axel Antell). Jag försökte
så tydligt som möjligt prononcera "statskis
savätnik Helsien, men dvorniken rabbade upp
i vresig ton en hel ramsa, som jag ej för-
stad, men der jag ej kunde upptäcka något
som liknade en adress. Hvad stod att göra.
Jag för till Beggrow – förfärligt långt, kall
och ruskigt var det – och fann honom ändtligt
hemma. Han har en magnifik atelier
har förlofvat sig och blifvit titulärråd – så
kan ett halft är förändra en menniska. Han
hade stora beställningar af furst Acexie,
tänkte blott på att gifta sig och alls icke
på att lemna Petersburg. Hvad mitt egentlig
ar
at
A
i jul
undran
skulle
ett dju
stund
har e
begaf
få "ren
att ä
vick.
träff
milj.
Litete
i gru
särdel
föll me
hennes
hviska
bra i

embett
förniken
för att
ökte
Watslig
Akade upp
ej för
något
göra.
agt, till
all ändtlige
atelier
råd – så
ska. Han
elle
usiske
ield egentlig
ärende beträffade, så rådde han mig ifrigt
att i morgon bittida söka upp Iseeff
för att tala om taflans utsättande när
och om fullmagten på min akademiska vår.
dighet. – Härifrån reste jag till Etholens
fick en sprutfull isvostschill som för-
argade mig med sitt prat och sina slurgerbultar
i gathörnen. Emil W. var helt uppe i be-
undran för allt det han sett och ännu
skulle se här – isynnerhet theatrarna hade gjort
ett djupt intryck på honom. Sedan jag en
stund pratat med gamla fru Ethalen (som
har ett makalöst vackert hufvud) och kaptenen
begaf jag mig med Emil till Frösterus för att
få reda på Hellens adress – Åter timtal
att åka och frysa – det var rent af ohyggligt
bruka. Kl. 3 kom jag slutligen fram och
träffade Axels skötet af sin nya far-
milj. Han såg här ut. Föräldrarna till
har
totade mig ej. Fadren välmenande men en
i grunden obetydlig tillinavisk modren
särdeles simpel. Axels tjusande brud" före-
föll mig hygglig och fästad vid Axel – men
hennes man är svår. Kanske den ändå
hviskat så vackra saker i vår vän Axels
bra att han glömt att se på den. Här

blef jag bjuden på middag. Ack hvad jag
af hela mitt hjerta önskar Axel lycka!
Tiden för Axels afresa nalkades och fr. Hed-
väg följde honom till bangården, hvarefter jag
begaf mig hem till hotellet der jag stämt möte
med Mannerheim kl. 6. – Axel åtog sig
bestyret om taflan. Hellen skulle tala
med stjernsvoll om dess försäljning till palatset
i Hfas för 1000 mk. Ställan mente att jag skulle
adressera taflan direkt till Akademin. –
Nu på aftonen assisterade jag vid Mannerheim
diner och sedan foro vi till Cirkus, sedan vi
gjort ett fåfängt försök att få biljetter på ryska
theatern der Revisor, gafs. Utanför Cerkus
Måtte vi Emil Walléen som berättade oss att alla
biljetter voro utsalda, hvarefter M. och jag foro till
franska theater der vi säga 3 akten af Pouscham-
bault, ganska bra spelade, ehuru man lifligt saknar
de Coquelin och Got. Publiken ytterst tråkig –
Den frissade vid alla tillfällen der en equivaque
kunde förutsättas, men rörde sig ej vid de bästa
poenterna i stycket. Icke ett enda vackert an-
sigte, deremot många typiskt ryska.
I morgon har jag beställt en vagn, och
skall då fara först till Akademin så till Heine
burger, så till Gadolin och sist till Hoffren.
Emil skall jag träffa kl. 11 på Akademin. Här
vill nödvändigt att jag skall komma och se

på Tannhauser i morgon. Jag vet ej om
mina krafter medgifva det.
– Nu har jag suttit och pratat en stund med
Mannerheim, som ändå är en bra intressant
och hygglig karl. Mest ha vi talat om Kier-
kegaard och Brandes afhandling om honom,
som jag i går läste under resan.
A propos vill Mamma vara så god och
säga Holmgren, att det blir bättre att
skicka den Mannerheimska taflan öfver
Petersburg (grande vitesse) samt att
allurera den för 1500 mk, ifall ej assu-
rarsafgiften blir alltför stor. Taflan bör
skickas utan ram, och jag skall genast
underrättas om huru och när den blifvit
afsänd. – Förlåt detta
Innan jag kommit fram till målet för
men resa kan jag ej ett ögonblick jag bort

tanken på Eder
och hemmet och
allt det kära jag
lemnat bakom mig –
Hvad jag saknar
Mamma! Ofta
tycker jag mig vara
ett dumt kråk,
som frivilligt af säger mig så mycken lycka
så mycken lugn och fridfull glädje.
Det fordras bra mycken trötthet, bra
inthusiasm
mycken kaden till polskt-lickaniska antique
teter och bra stark kärlek till fröknarne Max-
montan för att jag skall stanna i Wilna – der det
ännu talar detta odrägliga språk som jag ej
förstår. Och Dock vill jag ännu ej säga något säkert.
Lyckligtvis tyckes vädret slå om och bli bli.
dare. Jag får det således bättre i morgon i min
vagn än jag haft det i dag i mina isvostschikare
Om jag hinner skall jag skrifva hur det gått
i morgon. – Helsa och kyss de älskade små
systrarna! Bed Morbror om förlåtelse för det jag
ej kom upp till honom sista dagen och helsa hjertlig
Tante Gadd – God natt – Gud välsigne Mån-
ma, men bästa vän på jorden
Atte

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Edelfelt har nästan redan nog av Petersburg; det är en otäck köld, som den bara kan vara vid Nevan, distanserna är långa och staden har tråkigt utseende.

    Sankt Petersburg Neva
  • Edelfelt tog in på Hôtel d'Angleterre.

    Hôtel d'Angleterre
  • På morgonen körde Edelfelt till Statssekretariatet; det märktes att det var praznik [kyrklig helg] i staden och ingen av ämbetsmännen var anträffbara; Edelfelt vände sig till dvorniken [gårdskarl] för att få "statskij savatnik [statskij sovetnik – statsråd] Helléens adress, för att få tag i Axel Antell; dvorniken rabblade en lång ramsa, som Edelfelt inte förstod.

    Statssekretariatet för Finland Axel Antell Carl Adolf Hellén
  • Edelfelt åkte till Alexander Beggrow, som har en magnifik ateljé, har förlovat sig och blivit titulärråd; Beggrow hade stora beställningar av furst Alexei och hade ingen tanke på att lämna Petersburg.

    Sankt Petersburg Alexej Alexandrovitj (osäker koppling) Alexander Beggroff
  • Alexander Beggrow rådde Edelfelt att söka upp Pjotr Feodorovitj Iseeff för att tala om utställningen av tavlan och om fullmakten på hans akademiska värdighet.

    Alexander Beggroff Pjotr Feodorovitj Isejev
  • Edelfelt begav sig till Etholens och fick åka med en sprutfull iztvostchik [izvoztjik – hyrkusk].

    Alexander Etholén
  • Emil Walleen var helt uppe i beundran för allt han sett och ännu skall få se; teatrarna hade gjort ett djupt intyck på honom.

    Emil Walleen
  • Sedan Edelfelt pratat en stund med gamla fru Margaretha Etholen (hon har ett makalöst vackert huvud) och kaptenen begav han sig med Emil Walleen till Johan Carl Emil Frosterus för att få reda på Carl Adolf af Hellens adress.

    Margaretha Etholén Johan Carl Emil Frosterus Emil Walleen Carl Adolf Hellén Alexander Etholén
  • Edelfelt kom efter en lång och kall färd slutligen fram och träffade Axel Antell i skötet av sin nya familj; föräldrarna behagade inte Edelfelt; fadern är välmenande men en obetydlig tchinovnik [tjinovnik – byråkrat, statstjänsteman]; modern är särdeles simpel; Axels "tjusande brud" föreföll hygglig och fäst vid Axel, men hennes mun är svår; tiden för Axels avresa nalkades och fröken Hedvig följde honom till barngården; Edelfelt återvände till hotellet där han stämt möte med Carl Mannerheim.

    Emilia Hellén Axel Antell Carl Mannerheim Hedvig Antell Carl Adolf Hellén
  • Axel Antell åtog sig bestyret med tavlan; Carl Adolf af Hellen skulle tala med Emil Stjernwall om att sälja den till palatset i Helsingfors för 7 000 mark; Hellen menade att Edelfelt skulle adressera tavlan direkt till Akademin.

    Helsingfors Ryska konstakademien Axel Antell Emil Stjernvall-Walleen Carl Adolf Hellén
  • På kvällen assisterade Edelfelt vid Carl Mannerheims diner [middag]; därefter for de till Cirkus, sedan de fåfängt försökt få biljetter till "Revisor" på ryska theatern; de träffade Emil Walleen som berättade att alla biljetter var utsålda; Mannerheim och Edelfelt for till franska teatern där de såg tre akter av "Fourchambault"; pjäsen spelades ganska bra, men Edelfelt saknade Coquelin och Edmond Got; publiken var tråkig, den fnissade vid alla ekivoka tillfällen, men rörde sig inte vid de bästa poängen i pjäsen; där fanns inte ett enda vackert ansikte, men många typiskt ryska.

    Franska teatern i Sankt Petersburg Circus Ciniselli Ryska teatern / Alexandrinskijteatern Benoît Constant Coquelin Edmond Got Carl Mannerheim Emil Walleen
  • Följande dag har Edelfelt beställt en vagn; han skall åka till Akademin, Heimburger, Axel Gadolin och Wilhelm Hoffren.

    Ryska konstakademien Axel Gadolin Carl Heimbürger Wilhelm Hoffrén
  • Edelfelt skall träffa Emil Walleen på Akademin; Emil vill se Tannhäuser, Edelfelt vet inte om han orkar.

    Ryska konstakademien Emil Walleen Tannhäuser
  • Edelfelt har suttit och talat med Carl Mannerheim, som är en intressant och hygglig karl; de har diskuterat Søren Kierkegaard och Georg Brandes avhandling om denne.

    Georg Brandes Søren Kierkegaard Carl Mannerheim
  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt säga till Holmgren att skicka den Mannerheimska tavlan via Petersburg, samt att assurera [försäkra] den för 1 500 mark, om avgiften inte blir för stor; Edelfelt underrättar med brev till Paris om hur och när den blivit avsänd.

    Paris Sankt Petersburg Alexandra Edelfelt Holmgren Carl Mannerheim
  • Innan Edelfelt anländer till målet för sin resa tänker han mycket på dem där hemma; han saknar Alexandra Edelfelt.

    Alexandra Edelfelt
  • Det fordras mycket trötthet, entusiasm för polsk-litauiska antikviteter och kärlek till fröknarna Mæxmontan för att Edelfelt skall stanna i Wilna, där de talar detta odrägliga språk som han inte förstår.

    Vilnius Fanny Mæxmontan Vera Mæxmontan Sofie Louise Charlotta Mæxmontan Maria Mæxmontan
  • Vädret tycks slå om och bli mildare; Edelfelt får det bättre följande dag i sin vagn än han i dag haft i sina isvostschikare [droskor].

  • Edelfelt sänder kyssar till småsystrarna, ber Morbror Gustaf Brandt om förlåtelse för att inte ha hälsat på honom den sista dagen, hälsar till Tante Adèle Gadd och ber om Guds välsignelse för Alexandra Edelfelt, hans bästa vän på jorden.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Adelaide Gadd Gustaf Brandt Alexandra Edelfelt