Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

adresser (kommunikation) ångbåtar båtar brev djur fåglar fartyg gravar Gud häst järnvägar karaktärsdrag kläder läkare lärare middag militärer (personer) missionsarbete nykterhet parker personlighet post präster resor sällskapsliv sjukdom (tillstånd) släktingar slott soldater tjänstefolk transportmedel utflykter utställningar väderlek veterinärer

tin det
Stockholm onsdag afton – juli 79
Hôtel Rydberg
Älskade Mamma,
I går kom jag hit och har redan arbetat hela
dagen i dag på Hagn. Jag tror verkligen att jag
kan hinna med rätt mycket på en vecka,
om vädret blir vackert. Hittils har det varit
förskräckligt – värdigt politikeln
Tusen tack för brefvet. Måtte den Schaumansk
expeditionen gå bra. Det gäller en utgift
på flere hundra mark, och i allra värsta
fall kan taflan förkomma. Den hade bordt
adresseras till Luitpoldstrasse 3, till
komitén för intrinationela utställningen.
Jag skall skrifva till S. – Redan i Köpenhamn
fick jag bref från Iseeff som sade att taflan
var afsänd till Hfors. –
– Ändtligen gaf Krohn oss lof att resa från
Köpenhamn sistlidne söndag. Vädret var
nämligen så förfärligt att det ej var att
tänka på några utflygter hit eller det,
och Krohn hade efter sin tillställning
fått en så förskräcklig tandvärk, och var
så förbi, att han omöjligen skulle ha kunnat
föranstalta den omtalade tusen till Fredrig
borg. I Malmö telegraferade jag till Mobeck
som också, jemte farbror Leuhusen var mig
till mötes på förköpings station, samma

afton kl. 11. Lördags ångbåten till Verings
i vår försummad det visste jag, och Mobelt
menade då att jag skulle stanna i förko-
pers till Onsdagen, då båten ånejo gick.
Derom var emellertid nu ej fråga, då
min till var så knapp. Men min käre
Atte lille, de stannar väl här en fjorton
dar! Nej med bästa vilja kan jag ej bli
längre än till tisdag afton. "Nå, men hvad
är det för svinaktigheter, min Atte lille.
Emellertid utlade jag mina skäl, och från
gade om man ej kunde få båt från Grennes
Båda herrarne ryckte på axlarne – det
hade de alls ej tänkt på. Att åka 4 mil
till grenna och sedan ro öfver 3 fjerdings.
väg tyckte de vara fullkomligt ante
delsvenskt sätt att färdas, men jag var envis
och följande morgon klockan satt jag efter att
les sofvit Hos Mobeck uti en äkta nordisk
rappkona. Mobeck tyckte emellertid att det var
tjud om mina sina kläder då himlen såg hoten
ut, och jag styrdes derföre, mot min vilja, ut:
en Mobecks gammal paletå, som för längesedan sitt
sin bästa tid, och en mig tillhörig resmössa, skottet
Emellertid var jag tacksam för denna Mobeck
omtänksamhet, ty inom 10 minuter kom ett
skrapabad, som med så passer fortsättes
ändå till grenna, dit jag, med de svenska

kl
ju

re
8
de
ute
le
ha
ho
br

af
les
ero
le
tite
stäl

lat
a
t
avis
ett
a
en till
skottet
I Mobeck
om ett
etter
rska
ening
ollet
lo
skjutskästarnes beskedliga lunk ankom
kl ½2 3 eftermiddagen. Lyckligtvis voro
just två Visingsöbor inne i Guenna
för att söka djurläkaren, floren vid
namn, och de skulle resa ögonblickligen
Doktorn i Grenna, Avennerstedt, till hvil-
ken doktor Mobeck gifvit mig rekommendater
bref, rådde mig hellre fara med Vissugio
borna än med gästgifvar bättre, en bräckligt
farkost hvars berättning utgöres af tvenne
80 årige, försupna hedersman som icke
ha bättre att göra än ro öfver till ore och
riskera sina och de resandes dyrbara lif.
Med Floren, som varit 7 år i Amerika
och ett år i Finland, och som efter Mobeck
utsågo var en stor skojare, kom samta-
let snart i gång och inom en timme
hade vi rigtet öfver. Grenna är
vackert. skjutspojken sade mycket
träffande. Det är intet någon stor stad,
han är visst lång, men han är intet bred.
taget förträffligt, naturskönt, herrligt
bakgunn, praktfulla färgskiftningar
På visings hade det hällregnat, som
öfverallt i tvenland den dagen, och ute
en bottenlös smörja trackade jag upp till
prostrader, en färdingsväg. Nu klädde
sig emellertid naturen i högtidsdrägt
till min ära solen skymtade fram, och
strålade snart öfver den vackrar, odlade oss

På prostgården var jag inne öfverallt
i båda våningarna och skulle tryggt ha husen
stjäla bort alltsammans, ty jag såg ej till
en natt. Denna folktomhet förefall mig
besynnerlig, isynnerhet som jag fann densam-
ma i granngårdarna. Ändtligen upptäckte
jag lille Edvard Leuhusen, som ej kände
egen mig, men som sade att hans Mamma
var i skolhuset på en missions predikan
som hölls af en kolportör från Jönköping,
Jag väntade en timme, tills folket kom ut
och då såg jag också tant Leuhusen och frö-
ken Benz, guvernanten på hvar sin sida
om en liten puckelrygg som med sällanter
full stinner sade: Tackar så mycket, tusen
Tack göra friherrinnan, tusen tack – jag språng
fast dem – tabla – Tante L. kunde ej
begripa hur jag kommit. Att jag blef väl
emottagen behöfver jag ej säga. Tante L.
är sig fullkomligt lik, har ej blifvit äldre,
och är lika vänlig och lika tillgifven oss som
alltid. Tusen frågor om Mammas, om mig
om småsyskonen – Påerna senare gingo
vi med Brita och hemtade min nallrack
från Gastgifvaregården, der jag tagit ett
jag fick torra stäflar på mig och så
gingo vi ut på jon i det herrliga vädret
och det förfärliga föret. Jag hade aldrig

trött att Visngrö var så makalöst var
hert. On är så smål att man öfverallt sig
vattnet på båda sidan och i fonden ort – och
vertgöta landet, yppig vegetation, såsom
Mobeck sagt – t.o.m. faranerna voro
sanning ty orkar Dichson har i fjol in
rättat ett stort fasaneri på ore, hvilket
dock ej hindrat kråkorna att i år ta
200 fasanningar. De flesta skollararne
från fönköping bo derute, bl. a. lektor
Zetterstedt som var Leuhusens granne
på franbäck. Tante Adelaïde bad mig
specielt berätta åt Mamma, baronen och
mabelt att hon trifdes ypperligt, och
att prostfolket voro ytterst diskreta och
ej på minsta sätt generade henne. Hon har
hela nedre våningen, trefligt noblerade
lina jungfrur, hungerad m.m – alltnog hon
trifs utmärkt väl. Fröken Bern har jag
förr i verlden träffat hos Ekströmms, hon
är sig lik men har vunnit. Tante A.
är mycket nöjd med henne, hon läser med
gossarne och är ett trefligt sällskap.
Prosten är mycket gammal och en allvarlig
prestman. Han har i sin ungdom varit
adrunkt hos Tegner, och Tante L. tyckes det
är så roligt att höra honom tala derom
jag tyckte mig dock märka att bra mycket
måste ha gått hans nära förbi då han var
hos Tegner – de voro kanske icke rigtigt af

samma kaliber. Prosten och Tante
2 och fröken Berg tyckte, såsom så många,
förunderligt nog, att man gjort onätt
i att ge ut Tigners bref – jag tycker
tvärtom. Se små
Gossarne ha vuxit. Gustaf blir ofpi-
är i höst – jag skull ta reda på honom har
Reinhold är med ett erkäder i Spanien
och jag förde just ett bref från honom, dateradt
Barcelona till Tante från baronen.
Tante Leuhusen är ändå bra snäll
och söt, och jag tror verkligen att hon
också håller af mig litet om det också
mest är derför att jag är Mammas son,
(i mina ögon min största menit).
Följande dag öste det med. ångbåten
gick kl. 2 till Jönköping, och trots
regnet satte sig tante, pojkerna Fredrik
och Edvard fröken Bern, båda pengfrur
na och kyrkovärden på ett visingro-
åkdon ett s. K. remmalag ett enkelt
fortskiffningsmedel som ensattas sålunda
att en madrass lägger på ett fyrtynlig
flat kärra och sällskapet sitter med rygg
ne mot hvarandra och benen hängande
i rymden – således prototypen för den
sedermera utbildade rusten.
Vi besågo kyrkan, Pehr Brahes mångfaldiga
och stora gåfvor till densamma, Brahegrafven
Tan
mig
til

de
At
m

hang
rätt
aller
pe.
ne der
encen
dateradt
nalt
hon
också
10
All
gfrur
e
helt
ack
lägs
ende
den
faller
egrafier
o.s.v. och så göra vi till tätstygn
Tante tiden tyckte på allt rätt att få
mig att stanna till Onsdags afton, men
hörvare kunde jag ej låta beveka mig.
Hon lofvade skrifva till Mamma samma
dag. Många tusen helsningar, varma, hjertliga.
Kl. 4 var jag åter i Fönköping. Doktorn
och Baronen voro vid ångbåten och barna
med mig på visiter till hoputendenten
Killanden och presidenten Gegerfelt – Mam-
ma vet väl att den senare blifvit president.
så intogo vi punsel och the i Mobecks
trädgård. Leuhusen var hjertlig som
alltid. Jag håller i grunden af honom,
ty det är en ärans man, och han har
alltid visat sig så vänfart mot mig,
utan min förskyllan eller värdighet.
Bade han och Doktorn ville tvinga mig att
ge ett heligt löfte att komma till Lon-
höping i post på återren och då stannar
en vecka, något som jag dock ej ville
lofva bestämdt. Fru Mobelt serverade
seet och sexan, och så slog klockan 12
8 och jag begaf mig följd af mina två
vänliga vårdar till bangården. I går kl.
1/2 8 på morgonen var jag här rol 2 tim-
mar och väcktes af båda bröderna Bern
son, ty till min stora förvåning är Acku
också här. Så kom Sandberg, målaren

och efter intagen frukost begåfvo vi
oss alla till Haga, der jag skulle se
nognossera. Vi ströfvade omkring öfverallt
och jag har tre vyer på förslag. Under-
ligt är det att huvarande kungahus
så låtit parken författa, kanalerna gro
igen och grant skjuta upp som på en
höang. Andra tider. Fort, nästan
dystert, och dock så förtjusande vackert.
Inga siden frackar, inga svanor i dam
marne, intet snillrikt samspråk och enfin
vittert skämt – här och der en Pettersom
i gröngraret och framför parkens
post ett nykterhetsvärdshus.
I går afton voro vi bjudna på middag
af en slägtinga till Berndtsonerna, karlstig
upsala student, och derefter foro vi till
nasselbacken.
I dag har jag målat hela dagen – kallt
och blåsigt så att staffliet flere gånger
ramlat ikull, men studien har redan
skodet en god bit framåt. – I morgon
kl. ½ 10 är jag åter derute.
just nu fick jag ett bref från Paster Hermanine
som till min förvåning är här i staden. –
hade annars tänkt göra in utflykt till
Södertiljs om måndag. I morgon bittida
skall jag gå till henne. – Berndtson
reser i morgon – nu godnatt, älskade Mam-

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Edelfelt har arbetat hela dagen på Haga; han tror sig hinna med rätt mycket på en vecka om vädret blir vackert; hittills har vädret varit förskräckligt, värdigt polcirkeln.

    Haga
  • Edelfelt hoppas B.O.Schaumans expediering av tavlan går bra; adressen borde ha varit Luitpoldstrasse 3, till kommittén för internationella utställningen [i München]; i Köpenhamn fick Edelfelt brev från Pjotr Iseeff som sade att tavlan redan hade avsänts till Helsingfors.

    Helsingfors Köpenhamn Pjotr Feodorovitj Isejev Berndt Otto Schauman
  • Pietro Krohn lät dem åka från Köpenhamn senaste söndag då vädret var så dåligt att det inte gick att tänka på utflykter; Krohn hade tandvärk och var så förbi av sin tillställning att turen till Fredriksborg inte blev av.

    Köpenhamn Frederiksborgs slott Pietro Krohn
  • I Malmö telegraferade Edelfelt till Eljert Mobeck som tillsammans med farbror Alexander Leuhusen mötte honom på Jönköpings station; Mobeck gav honom en gammal paletå och en resemössa för den regniga färden med skjutshästar till Grenna; Edelfelt hade fått rekommendationsbrev till doktor Axel Ulrik Quennerstedt, som rådde honom åka med två Visingsöbor som kommit för att hämta djurläkare Florén; Florén har varit 7 år i Amerika och ett år i Finland; de kom på en timme till Visingsö, där det hällregnat som överallt i Svealand den dagen; Edelfelt hittade Edvard Leuhusen som meddelade att modern Adelaide Leuhusen var i skolhuset på en missionspredikan som hölls av en kolportör från Jönköping; tant Leuhusen kom med guvernaten, fröken Berg, som Edelfelt tidigare träffat hos Ekströms; tant Leuhusen är sig lik och hade tusen frågor om Alexandra Edelfelt och småsyskonen; Edelfelt hämtade med Brita sin nattsäck från gästgiverigården; Visingsö var makalöst vackert, ön är så smal att man ser vattnet på båda sidorna och Öst- och Västgötaland i fonden; Oskar Dickson har inrättat ett stort fasaneri på ön; de flesta skollärare från Jönköping bor därute, bland annat lektor Zellerstedt som var Leuhusens granne på Granbäck; tant Leuhusen trivs på prostgården; prosten är allvarlig och gammal och har i sin ungdom varit adjunkt hos Esaias Tegnér.

    Finland Malmö Amerika Granbäck Jönköping Visingsö Gränna Västergötland Svealand Östergötland Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Adelaide Leuhusen Alexandra Edelfelt Esaias Tegnér Eljert Edvard Mobeck Alexander Leuhusen Carl Ekström Hildegard Ekström Berg Edvard Leuhusen Florén Axel Ulrik Quennerstedt Oscar Dickson Johan Zetterstedt Adolf Bergvall Brita
  • Prosten, tante Leuhusen och fröken Berg tyckte det var orätt att ge ut Esaias Tegnérs brev, medan Edelfelt tycker tvärtom.

    Adelaide Leuhusen Esaias Tegnér Berg Adolf Bergvall
  • Gossarna Leuhusen har vuxit; Gustaf blir officer i höst; Reinhold är med en eskader i Spanien, Edelfelt förde ett brev från honom daterat i Barcelona från baron Alexander Leuhusen till tante Adelaide Leuhusen; tante Leuhusen håller av Edelfelt, även om det främst är för att han är Alexandra Edelfelts son.

    Spanien Barcelona Alexandra Edelfelt Adelaide Leuhusen Gustaf Leuhusen Alexander Leuhusen Fredrik Leuhusen Reinhold Leuhusen Edvard Leuhusen
  • Trots att regnet öste ner satte sig tante Adelaide Leuhusen, pojkarna Fredrik och Edvard Leuhusen, fröken Berg, jungfrurna och kyrkovärden på Visingsöfordonet remmalag (en madrass läggs på en fyrhjulig flat kärra och passagerarna sitter med ryggarna mot varandra och benen hängande i luften); de såg kyrkan, Pehr Brahes gåvor till kyrkan och Brahegraven; ångbåten till Jönköping gick klockan 2; tante Iden försökte förgäves få Edelfelt att stanna längre och lovade skriva till Alexandra Edelfelt.

    Jönköping Visingsö Brahekyrkan Alexandra Edelfelt Adelaide Leuhusen Per Brahe Fredrik Leuhusen Berg Edvard Leuhusen Adolf Bergvall Brahe
  • Doktor Eljert Mobeck och baron Alexander Leuhusen mötte Edelfelt vid ångbåten i Jönköping; de gick på visit till hovintendenten Johan Fredrik Killander och presidenten Herman von Gegerfelt (Alexandra Edelfelt vet väl att han blivit president?); Leuhusen är en ärans man och har alltid visat sig vänfast mot Edelfelt; Leuhusen och Mobeck försökte få Edelfelt att lova komma via Jönköping och stanna en hel vecka på återresan på hösten; fru Mobeck serverade te och sexan [lättare måltid] innan de följde Edelfelt till bangården.

    Jönköping Alexandra Edelfelt Johan Fredrik Killander Eljert Edvard Mobeck Alexander Leuhusen Emilie Augusta Mobeck Herman von Gegerfelt
  • Edelfelt anlände med tåget halv 8 på morgonen; han sov i två timmar och väcktes av bröderna Gunnar och Acku Berndtson.

    Gunnar Berndtson Axel Berndtson
  • Målaren Hjalmar Sandberg kom och efter frukosten begav de sig till Haga; Edelfelt har tre vyer på förslag; det är underligt att nuvarande kungahus låtit parken förfalla; framför parkens port finns ett nykterhetsvärdshus.

    Haga Hjalmar Sandberg
  • Föregående kväll bjöds de på middag av upsalastudenten Karlström, en släkting till Berndtsonerna; efteråt for de till Hasselbacken.

    Hasselbacken Gunnar Berndtson Axel Berndtson Gösta Karlström (osäker koppling)
  • Edelfelt har målat hela dagen; det var kallt och blåsigt, men han har redan kommit en god bit på studien; han skall på nytt dit ut följande dag.

  • Edelfelt fick brev från faster Hermanine som är i staden; Edelfelt hade annars tänkt göra en utflykt till Södertelje.

    Södertälje Hermania Edelfelt
  • Berndtsons reser följande dag.

    Gunnar Berndtson Axel Berndtson
  • Edelfelt önskar Alexandra Edelfelt god natt *och Guds välsignelse.

    Alexandra Edelfelt