bildkonstläroinrättningar brev danstillställningar dialekter ekonomi fennomani flamländska fransmän frimärken illustration karnevaler khoikhoi kläder konstföreningar maskerader nationalitet nationalkaraktär opera (konstart) sånger sjukdom (tillstånd) språk studier (studieinnehåll) tävlingar i yrkesskicklighet turkar tyskar världsmedborgarskap

Beskrivning

Albert Edelfelts brev till Alexandra Edelfelt från Antwerpen den 14 januari 1874, 8 sidor. Illustrationerna "Fischer" och "Scriba" på sid 5.

[...] Egendomligt är att se huru i flamländskan flere ord begagnas, hvilka åter finnes i Svenskan, men ej i tyskan. Så t.ex. ”strax” ”struntprat” o.s.v. När någon nyser, säger man ”Wel bekomen” såsom man stundom utrycker sig också på svenska. – Få språk hafva väl så många munarter som ”Vlaamsche”. En Brugerois en Gandois och en Antwerpare förstå knappt hvarandra, ehuru några mil skiljer den enas hemort från den andras. – Då man talar långsamt, förstår jag ganska bra, men då man slabbrar på som vanligt, är det rakt af omöjligt att få något sammanhang. I klassen äro språktvisten ännu rätt ofta å bana. I dag sist en, som härledde sig deraf, att en flamländare (som icke talar alltför bra franska) berättade om två flandriska hjeltar från medeltiden: deux héros, och ej iakttog h aspirée, - hvaraf Dubois tog sig anledning att förstå det som ”deux zéros”, och gjorde sig lustig deröfver. – Sådana småsaker kunna ofta utgöra anledningar till dessa fejder, lika heta som onyttiga. Emellertid känner jag det så hemvarmt när jag hör dessa skäl och motskäl, dessa utläggningar om folk och nationalitet, detta tal om ett förtryckt språk, det vackraste på jorden, o.s.v. – . Emellertid hafva flämerna, likasom fennomanerna, rätt i många stycken men de gå för långt i ifvern för sitt språk. – Alla elever vid akademin, af flämiskt ursprung äro så durch und durch flamländare som möjligt, och kunna alls ej skyllas för att vara fransquillons. – Antwerpen är som bekant den mest vlämisk sinnade stad i hela Belgien. [...]

Innehåll

  • Edelfelts två senatse brev har kommit fram senare än beräknat och Alexandra Edelfelt har varit orolig för hans hälsa; han är säker på att Karel Scriba skulle sköta om honom om han blev sjuk; då Scriba bodde i München låg han sjuk i tyfus men redde sig ändå bra.

    München Alexandra Edelfelt Karel Scriba
  • Edelfelt är frisk, äter som en varg och sover som man gör då man arbetat en hel dag.

  • Vlämer [flamländare] uttalar Antwerpen som Ántwäräpä; flamländskan har flera ord som används i svenskan men inte i tyskan; få språk har så många munarter (dialekter) som flamländskan, personer från Brügge, Gent och Antwerpen förstår knappt varandra.

    Antwerpen Brygge Gent
  • I klassen märker man av språkstriden i Belgien; senast gjorde sig Jules Dubois lustig över en flamländares franska uttal; ”Emellertid känner jag det så hemvarmt när jag hör dessa skäl och motskäl, dessa utläggningar om folk och nationalitet, detta tal om ett förtryckt språk, det vackraste på jorden o.s.v. – Emellertid hafva flämerna, likasom fennomanerna, rätt i många stycken, men de gå för långt i ifvern för sitt språk”; Antwerpen är den mest flamländskt sinnade i hela Belgien.

    Belgien Antwerpen Jules Dubois
  • Butti (Berta) Edelfelt har skickat en egenhändigt illustrerad saga som intresserade Edelfelt mycket.

    Berta Edelfelt
  • Léon de Papes bror, 11 år gammal, samlar frimärken och Edelfelt hjälper honom; Henri Schneider, sonen till Karel Scribas hyresvärdinna har även fått finländska frimärken av Edelfelt; pojken erbjöd i utbyte ett frimärke från Godahoppsudden eller Canada, men Edelfelt avböjde.

    Kanada Godahoppsudden Karel Scriba Léon de Pape J. de Pape Henri Schneider
  • Man har tänkt ordna en ny bal masqué [maskeradbal] på konstakademien, i och med att den förra var så lyckad; Edelfelt är tillfrågad att måla inträdeskortet, Karel Scriba gör dansordningen.

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Karel Scriba
  • Alla anstränger sig för att inte bli sist i concoursen [tävlingen]; anatomin är stötestenen för Edelfelt; Jozef Geefs menar att han borde studera skelettet mera.

    Jozef Geefs
  • Jozef Geefs berättade att parisiska anatomisten Lemercier berömt hans ritningar; professor Geetz är skicklig, skada bara att hans föreläsningar är på flamländska, så de utländska eleverna har svårt att hänga med.

    Jozef Geefs Lemercier
  • Mot våren åker amerikanerna Robert Arthure och Sidney Adams till Paris, mot augusti åker även Émile Claus, Jules Dubois och Dewey Bates dit för att stanna.

    Paris Sidney Adams Robert Arthur Émile Claus Dewey Bates Jules Dubois
  • Edelfelt har ännu inte skrivit till Berndt Lindholm och Adolf von Becker; han väntar på att få höra domen i Finska konstföreningen innan han skriver.

    Adolf von Becker Berndt Lindholm
  • Edelfelt kommer fortsatt bra överens med sina tyska kamrater Karel Scriba, Schultz och Frédéric Matthæi; Edelfelt tycker att Schults vän Heinrich Fischer, som är affärsman till yrket, är hygglig och rolig men förefaller "kärringaktig".

    Karel Scriba Schultz Frédéric Matthæi Heinrich Fischer
  • Det sentimentala drag som utmärker tyskar finns inte hos Frédéric Matthæi, som är lika mycket fransk som tysk.

    Frédéric Matthæi
  • Morbror Gustaf Brandt undrar om Edelfelt blivit germaniserad; åtminstone har han inte ändrat åsikt om preussarna; det var naturligt att Edelfelt i början sökte sig till de få tyskarnas sällskap eftersom han talade tyska med större ledighet än franska; han är så till vida kosmopolit att han umgås med hyggliga människor oberoende av nationalitet, vore de än "turk eller hottentott".

    Gustaf Brandt
  • På konstakademien är allt som vanligt; ibland kan det falla "några ljushufvuden ibland dessa Rubens-ämnen" in att i timtal sjunga samma slagdänga; den som blir irriterad får till svar en melodi ur "Fille de Madame Angot" till ord av Gérard Portielje: "Si cette histoire vous embête :/: Nous allons la, la, la, la recommencer!" [Om ni förargas av denna historia:/: Tar vi den, den, den, den från början!]

    Kungliga konstakademien i Antwerpen Peter Paul Rubens Gérard Portielje Clairette Angot
  • Med holländaren Hinderikus Boss, som inte förstår franska, talar Edelfelt flamländska; flamländarna är så vana vid vallonernas ovilja och oförmåga att i Antwerpen bruka flamländska att de blir överraskade när någon tilltalar dem på det språket; tyska och svenska har många föreningspunkter med flamländskan.

    Antwerpen Hinderikus Boss
  • Edelfelt funderar på att låta tvätta sin ljusa sommarpeletå; den blåa från 1866 använder han när det är dåligt väder, d.v.s. dagligen i Antwerpen; han måste troligen köpa något nytt klädesplagg till våren.

    Antwerpen
  • På lördag hålls maskeradbalen; Edelfelt tänker endast maskera sig i lösnäsa, även om han kunde få kostym av Louis-Joseph Anthonies eller De la Montagne; senaste lördag var han med Karel Scriba och Schultz på maskerad på Théatre aux Variétés, som den lokala segelklubben arrangerade; först vid karnevalfirandet som föregår fastan blir maskeraddräkterna mera uttänkta och varierande; Sidney Adams har skaffat sig en vacker spansk kostym till lördagens akademibal.

    Karel Scriba Schultz Sidney Adams Louis-Joseph Anthonissen de la Montagne
  • Sedan början av brevet, som Alexandra Edelfelt får förlåta att är slarvigt skrivet, har Edelfelt varit på en charmant föreläsning i estetik av professor Jean Rousseau; Edelfelt är nu på bättre humör.

    Alexandra Edelfelt Jean Rousseau
  • Edelfelt ber Alexandra Edelfelt hälsa Lulle (Julian) Serlachius att han håller på med ett brev till honom, och ger småsystrarna och Ellen Edelfelt en kram.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt Julian Serlachius
  • Nästa gång skall han skriva om tavlor av Charles Verlat, Nicaise de Keyser, Tony Robert Fleury m.fl., som han sett de senaste dagarna.

    Nicaise de Keyser Charles Verlat Tony Robert-Fleury