Albert Edelfelts brev

En djupdykning i Albert Edelfelts liv och konstnärliga arbete genom hans brev till sin mor Alexandra Edelfelt 1867−1901

Breven på linjen kommer i kronologisk ordning, börjandes från övre vänster hörn och fortsätter neråt samt åt höger
  • Brev
  • Brev med finsk översättning
  • Det här brevet

äktenskap amerikaner ateljéer besök beställningar brev dagstidningar depression epos européer finländare finskhet frukost grannar gravyrer Kalevala konsthandel konstnärer kvinnor lärare lyrik melankoli nationalepos nationalism personlighet rekommendationer resor ryska ryskhet sällskapsliv spårvagnar språk svenskar tidskrifter transportmedel universitet utseende

Onsdag d. 10 hos 1800
Ällsade Mamma,
Jag är nu lika nyfiken som Man-
ma att "på Petersburgska vågar för
veta hvad mina regretterade gäster
skrifvit och sagt om min atelier
och om de sista dagarne i Paris.
från Paul hade jag en långt bref
från Nizza, likaså behedrade mig fru
Manzey med några rader, der i hon
alltför vänligt uttryckte sin tacksam
het öfver mitt tillmötesgående här samt
deras regret öfver min förlorade tid.
En visa reservation angående Mlle Fihille
tyckte jag mig spara i båda brefven.
Det var kanske för att ej inge mig
öfverdrifna förhoppningar – men allde-
les utmärkt vänliga äro de mot mig
skrift som i tal. Hvad fru Manzey
frågade mig om? Ja, det kunde ju
tolkas som oförskämdhet, men
jag tyckte mig märka ett stort tills
hisgående från hennes sida, jemte en

ständig suck öfver att min ställning
här i utlandet, min nationalitet
o.s.v. stälde hinder i vägen för all
tanke på framtiden. Då de emeller
tid så upprigtigt båda mig kommer
till Borovna nästa sommar, tycker
jag att de åter lemnade alla dubier
å sido. Ack, jag läser ryska, men
det går så dåligt. Det är ohyggligt
svårt, och jag är kanske redan för
gammal att läsa. Jag ser dock att
jag aldrig i lifvet blir någon nasche
brat, utan de få nöjas med en finnes
lika som alla de andra, kanske litet mera
europé. Denna tanke på olika språk
och de nationalitet synes för mig vara
det värsta hindret. Olyckan har nu
velat att t.ex. Etter och Carl Armfelt
som äro de enda finnar de känna ej
ärt några ljus, att de fästa sig vid deras
ccent och oryska uttal, och ändå att
ju de tusen gånger mera hemmastadda
i Moskovitiska förhållanden än jag ha
gousin kommer att bli. Fröken Sophie

är mycket ryskt sinnad, ja hon lär
o.m, enl. Paul, som är mera kosan
d.
bolit haft ett skof af rigtig russomani
och har till allt utländskt, som dock
närmast lär ha varit föranledt af
hennes utländska gouvernanter
Bra långt blir det att vänta till
nästa sommar, och mycket och mänga
kan hända innan dess.
l'ait contemporain har min tafla
kommit ut i fotogravyr jemte en
kort biografi och en historie om
Kalevala – smörja som ej har något att
göra med våra nyländska fiskare
hvilka beskrifvas såsom väldiga inno
sångare. Och tillfälle skall jag skicka
häftet, ty jag har fått ett skildt haft
mig. Jag håller f.n. på att lägga
sista handen vid den å Hacka på-
började doktaflan, som i öfvermorgon
skall afsändas till Amerika. Olyckligt
är att jag fått pengarna redan för mig
nader sedan. En konsthandlare plågar
nes med att jag skall måla en hans
idé – en ung pianist som i toner
gör en kärleksförklaring – innerligt dum.
så mycket mera som han vill ha det
i Louis XIII kostym. Jag tror dock

jag kan jenka om ämnet och måla
något annat, allt med begagnande
af kostymerna och min lilla salong
med den mycket belysningen som
fond. Ack om universitetet ville
beställa den stora väggmålningen af
mig. Jag känner mig så lifvad för
att måla något stort och jag är
öfvertygad om att detta kunde
göras intressant och bra. – Jag åt
mycket förtjust i min atelier,
grannar, läger allt behagar mig och
vi ha det mycket bra med att vi få
frukost hemma. Så klad man sig kl.
6, var framsag till la Madelein och
hubringar aftonen på boulevarden eller
på bjudningar, och kan med samma
Framway komma hem ändå till kl.
1 för 15 cent. Nog har jag det husen går
ger bättre har nu i fe Montparnasses
Courtois kommer ofta upp till mig.
Jag börjar mera tycka om honom nu. Det
är en litet trög, tysk natur (såsom hans
utseende, lång, grof och blond), men han
har tänkt öfver rätt mycket, och hans
utmärkt vackera vänskap för Dagnan
som nu i 10 år beställt profvet, adlar
honom i mina ögon. Vi sutto i går
länge och talade om giftermål o. d.

och kommo öfverens om att en konst-
när af flere skäl hade svårare att finna
en äkta hälft som passade honom än
andra dödliga. Dock påstod Courtois
sig vara så ensam nu sedan Dagnan
är gift, att han argt funderade på
att insegla i den äkta hamnen.
Vi resonnera för resten om allting konst
Wagner, som C. beundrar ofantligt. o.s.v.
Courtois är den ypperligaste lärare man
kan tänka sig. Han är nästan odräglig
med sitt fotografiska öga för fel i teckning
ehurudar detta kan vara mig till stor
nytta. Bredvid mig har jag en amer
rikanar, Reinhardt, en 30 års man, gift.
och en af de bästa tecknarne i Scribror
Monthly. Nu först har han slagit sig
på måleri, men är en fullständig antist
i "black and, white".
går afton satt jag hos Walter
Runeberg ändå till kl. 1. Jag börjar
hålla allt mera af honom, och frun
har varit mindre kritisk än vanligt.
Walter har en slags afgudadyrkan
för Ellan de la Ch. P. och de förändrade
sig alla öfver att jag var så kall

gentemot henne. Hon har på ett kort
hon gifvit Walter skrifvit ett citat från
Ibun om ledanden som endast döden kunde
lindra. Hvad för stora sorger har hon
Jag skojade med Walter och postad att hon
naturligtvis var olyckligt kär i honom.
Den lilla fröken Sterfbeck som är hos
dem är ytterst systlåda, men ser ovanligt
klok och bestämdt ut.
morgon eller öfvermorgon torde Manzeys
t
inträffa i Venedig. Jag har skickat till
Par ett rekommendationsbref till Sargeni,
får se om de begagna sig af det. Jag är
mycket nyfiken att höra om de träffat
S. som är den bästa guid i Venedig man
kan önska – frise, som ej var i staden då
jag började min atelier möblering har
varit här och gifvit sitt gillande ut-
låtande om mina funderingar och en
ventioner. I morgon komma troligen
Mlle och Mlle Chevalier hit. Den gamla
Mlle Claire har alls en viss cher tendre för
undertecknad. Hon är farlig att bli sams
med, ty hon är qvick och hänsynslös, och
arrangerar ganska mycket tilla vänner.
och bekanta. Om några dagar skall jag
introdjuera herrskapet Standertskjöld hos
Runebergs. – Det blir en ofantlig många
svenska målare här i vinter. De kommer
stora skaror från ostan och vestan. Och
Nu god natt, goda älskad mamma
Atte

Öppna faksimil Brevet är maskinellt transkriberat och kan innehålla små fel.

Innehåll

  • Edelfelt är lika nyfiken som Alexandra Edelfelt på att "Petersburgska vägen" få veta vad hans regretterade [saknade] gäster har skrivit om hans ateljé och de sista dagarna i Paris; Paul von Etter har sänt ett långt brev från Nizza; fru Alexandra Manzey hedrade honom också med några rader; en viss reservation angående Mademoiselle tycktes han sig spåra i båda breven; fru Manzeys fråga kunde tolkas som en oförskämdhet, men Edelfelt tyckte sig märka ett stort tillmötesgående, samt en suck över hans ställning i utlandet och hans nationalitet som ställde hinder i vägen för all tanke på framtiden; då de uppriktigt bad honom komma till Borovna nästa sommar tyckte Edelfelt att de åter lämnade alla dubier åt sidan.

    Paris Sankt Petersburg Nice Borovno Alexandra Edelfelt Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Paul von Etter
  • Edelfelt läser ryska, men det går dåligt; han kommer aldrig att bli någon naschi brat [nasj brat – vår broder]; de får nöja sig med en finne som alla andra, kanske lite mera europé; tanken på språk och nationlitet verkar vara det värsta hindret; Sebastian von Etter och Carl Armfelt som är de enda finnar de känner är inte några ljus och de fäster sig vid dessas accent och oryska uttal, och ändå är dessa mera hemmastadda i moskovitska förhållanden än Edelfelt någonsin kommer att bli; enligt Paul von Etter är fröken Sophie Manzey mycket ryskt sinnad och har haft ett skov av russomani och hat till allt utländskt; det lär närmast ha föranletts av hennes utländska guvernanter.

    Sophie Manzey Carl Alexander Armfelt Paul von Etter Sebastian von Etter
  • I l'Art contemporain har Edelfelts tavla kommit ut i fotogravyr med en kort biografi och en historia med Kalevala-smörja som inte har något med nyländska fiskare att göra; dessa beskrivs som runosångare; Edelfelt ska skicka hem häftet.

  • Edelfelt lägger sista handen vid doptavlan, som han påbörjade på Haiko; i övermorgon ska den sändas till Amerika; det är olyckligt att han redan fick pengarna för sex månader sedan.

    Amerika Haiko
  • En konsthandlare vill att Edelfelt ska måla en pianist som i toner gör sin kärleksförklaring, i Louis XIII-kostym; Edelfelt tycker det är innerligt dumt men tror att han kan ändra ämnet, men använda kostymerna och den mystiska belysningen i salongen.

    Ludvig XVIII
  • Edelfelt önskar att universitetet ville beställa den stora väggmålningen av honom; han känner för att måla något stort.

  • Edelfelt är förtjust i sin ateljé, hans grannar och läge; på frukosten de får hemma klarar han sig till klockan 6, då han tar tramway till la Madeleine och tillbringar kvällen på boulevarden eller på bjudningar; han kan ta samma tramway hem ända till klockan 1 för 15 cent.

    Madeleine / Église de la Madeleine
  • Gustave Courtois kommer ofta upp till Edelfelt, som tycker bättre om honom nu; det är en lite trög tysk natur (även hans utseende, lång, grov och blond), men att hans vänskap för Pascal Dagnan bestått provet i 10 år ädlar honom i Edelfelts ögon; de talade om giftermål och kom överens om att en konstnär hade svårare att hitta en passande äkta hälft än andra dödliga; Courtois kände sig ensam sedan Dagnan gift sig; de resonerade också kring konst och Richard Wagner som Courtois beundrar; Courtois är nästan odräglig med sitt fotografiska öga, men kan vara till stor nytta för att hitta fel i teckningen.

    Gustave Courtois Pascal Dagnan-Bouveret Richard Wagner
  • Bredvid Edelfelt bor en amerikan Charles Stanley Reinhardt; han är cirka 30 år, gift och en av de bästa tecknarna i Scribners Monthly; han har nu slagit sig in på måleri men är en fullständig artist i "black and white".

    Charles Stanley Reinhardt
  • Föregående kväll var Edelfelt hos Walter Runeberg; Edelfelt håller allt mera av honom och frun har varit mindre kritisk än vanligt.

    Lina Runeberg Walter Runeberg
  • Walter Runeberg har en slags avgudadyrkan för Ellan de la Chapelle; de förundrar sig över att Edelfelt var så kall mot henne; på ett kort som hon gett Walter har hon skrivit ett citat av Henrik Ibsen om lidanden som bara döden kan lindra; Edelfelt skojade med Walter och påstod att hennes sorg var att hon var olyckligt kär i denne.

    Lina Runeberg Henrik Ibsen Walter Runeberg Ellan de la Chapelle
  • Fröken Helena Sjerfbeck som är hos Walter Runebergs är tystlåten, men ser klok och bestämd ut.

    Lina Runeberg Walter Runeberg Helene Schjerfbeck
  • Manzeys torde snart komma till Venedig; Edelfelt har skickat Paul von Etter ett rekommendationsbrev till John Singer Sargent som är den bästa guide man kan tänka sig i Venedig.

    Venedig Alexandra Ivanovna Manzey Sophie Manzey Paul von Etter Alexandrine Manzey Konstantin Nikolajevitj Manzey John Singer Sargent
  • Frisé har besökt Edelfelt och gett sitt gillande utlåtande om Edelfelts funderingar och inventioner [påhitt] för möbleringen av ateljén.

    Frisé
  • Följande dag kommer Madame och Mademoiselle Chevalier på visit; Mademoiselle Claire har en chèr tendre [är svag] för Edelfelt; hon är farlig att bli osams med.

    Chevalier Claire Chevalier
  • Om några dagar ska Edelfelt introducera herrskapet Standertskjöld hos Runebergs.

    Lina Runeberg Johanna Standertskjöld-Nordenstam Walter Runeberg Herman Standertskjöld-Nordenstam
  • Det blir många svenska målare där i vinter; Edelfelt önskar Alexandra Edelfelt god natt.

    Alexandra Edelfelt
  • *Wille Wallgren lär ha anlänt, fet och skinande.

    Ville Vallgren
  • *Edelfelt har blivit ordentligare sedan han fått ett hyggligt logis; han torkar damm och ställer tillbaka sakerna på sina platser.