Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

religion (fenomen) ateljeet fennomania joulu jumalanpalvelus kirjat linja-autot liput myymälät naiset osoitteet politiikka protestantismi ruoka sää siivous talous täysihoitolat vaatteet

Fortsättning juldagen om aftonen.
orsaken till att jag icke förekommit mig att skrifva slutat på
mitt bref har varit helt enkelt den, att jag med bästa vilja
i verlden ej hunnit. På école des Beaux Arts hela
onsdagen och thorsdagen och så på onsdagsaftonen ett trä-
kigt arbete, två svenska och norska flaggor för svenskor-
Jaquinot. – Denna afton var en
nas julgrann
blatid de sorgsnart jag haft på länge. Jag frös som en
hund och så och weir, båda tänkte vi på hemmet, och
de många böckerna jag samma afton fick (sål, en dag
cenare än brefvet kom mig att tänka på huru roligt
det vore att för några dagar flytta sig hem bland alla dem
som jag så innerligt älskar, och som alla hålla af mig.
Weir satt och siserade i trasan. Snön yrde mot vinde
fönstret och jag grämde mig öfver den komplikerade
skandinaviska qvädreten. Brödrafolkens loge
ell slut somnade W. i sin stor, med sin långa ler
nika i munnen, och jag fick flaggorna färdiga första
kl.
ar
då jag krop i min skalla fadd. Det
under hela sista vintern ej en enda gång så håll
som det varit nu under sista tiden här. Hon hvila
öfver allt sin en vecka, och kölden (som dock ej är var
re än 1 grad under fryspunkten, alföljes af den otäckaste
kalla isande vind. Vi bränna kolsför frcs i veckan
således 3 frcs ser man. – I går vara julafton. Jag köpte
mig till julklapp en paletå för 50 frcs, i Maison
du Pouis Neux, den är af göra, mörk doffel och gjord
à la taille, med lif, såsom modet nu är. Jag är i all
nöjd med min handel. Visserligen funnos der öfverrockar
för 30, och 40 frcs men de se så snart sluskiga ut
På aftonen begåfvo vi oss Hertzberg och jag till Rue
Pellifier och köpte på vägen en massa skrap till
julklapper åt de andra, bl. annat en trumpet, för
mily, emedan han har ett så pappant cherubs tycke
. författade under vägen verser på med. Knappt jeppe han
geligen gå in o.s.v. hvarvid refrainen var
salla öden. S. I med om motgång, arm eller rik
förbelf dock Filip ständigt dig lik.
I alla öden, så glad och trind och fet
stöt din trumpet!
Middagen var ganska rolig, och kostade med supplement
kaffe och en half but. Vin för hvar och en d. 50
I alla fall var det alls ej jul likt och jag behöfde rigtig
anstränga mig för att få det, med hufvud att det der
jul i min älskade nord, och jul i hvart hjerta) och så ofta
tänkte jag på Er på julgret och skinka och hembrygdt i
saker som jag allt fick blott drömma om, och hvilka skull
ha smakat tusen gånger bättre än prognons à la brocheelp.
poulet au cresson, salade de l'escergot, nu, en som vi trakterades
med. Efter maten begåfvo vi oss kl. 9 vid lag till
Ramsag, som aftalade vår. Här tandes julgrän

dracks svensk punsch, och julklapparne började smälla.
fick äfven några småsaker såsom ett ländskreksförol
at härdag en gubbe som åker Velocipedo. d. hem
utan egentig mening, Philip var lenfant gate.
Utom flere värdefulla saker han fick af L. såsom
en mycket vacker notställare, en boskyllar o.d. nog
hvar och en dessutom ansträngt sitt genie för att
tänka ut något skoj och några verser, Hernberg
fabriceran ännu under aftonens lopp viser
vi massa, Ramsag var mycket icke af glad värd
men stämningen fallades. Eneberg blef lifvad, och
han, smärtornas sorgsne som begynt skalla patrio
tiska tal med sammanslanding af fennomani
och skogsåverkning, ett rödd, som kom mig att
rätta i fråga hans intelligens som jag aldrig för
betviflat. Cavien var naturbarn som vanligt.
dumma anmärkningar och mycken beskedlighet.
Sedan alla hållit tal hit och det, tog jag mig friheter
att proponera en skäl för Finland, i så enkla
ordalar jag kunde. I alla fall gingo Herryben och
i bort med medvetandet, att om också vi till
dringat en icke oangenäm afton, vi dock ej haft
den minsta julfröjd utifrån åtminstone
Då jag i dag på julmorgon vaknade berättade
W. som sin ledsamma pelafton. Han hade suttit
här ensam med en annan amerikanar Beck
vita, och beslutit sig för att på juldagen, i brist
på bättre resa af till Holland. Jag skref så-
kades i näst mina rekommendationsbref för
honom till Claus i Antwerpen och Steffelaar
Amsterdam, tog afsked af honom på en
vecka och kilade sedan af med blixtens snabbla
till omnibusleden vid
et neuf, emedan jag
hade ofvat af hemtat Pauline A. hos henne
för att sedan gå i kyrkan och höra Pressens
kl. 11.
omöjligt att få plats på omnibus och jag bästa
de mig derföre förtviflad i en vagn, uppma
nände kusken att köra på af alla skrafter, då
jag vet att Pauline är mycket nogräknad ang
rendez-vous. Efter 24 timmes åkning kom jag
Ändtligen till Rue miromeni, som liksom med
flit är placerad rakt i andra hörnet af Paris.
och fröken Pauline stod fullt praktadt och väntade
mig i tamburen. Vi gingo i det rysligaste snöglopp
en nu tvär det men blåser lika fullt) till Rue Cait-
bout der en protestantisk kyska finnes.
fingo utmärkte platser och hörde hvart ord, fastän
ressence talar något otydligt och sagt ibland.
Det är en talare. Jag slukade hvart ord. Han
talade om Augusti tidehvarf, om den antika
verldens förfall, om den längtan efter något
bo
bättre
valde
enlig
fram
som

de
för
ocke
Men
Att
sk
en
de

bättre som förspordes öfverallt i det romerska verlds
valdet. Talte om de grekiska mysterierna, hvilka,
enligt de nyaste förskningar voro just en gudstjenst,
framkallad af behofvet af en frälsare, en kult,
som väntade på en förlossar och icke mera trodde
på Jupeter, fano och mars och kom så till barna
i Betlehem, till denna stora händelse, som
för evigt skulle stadfästa den nya läran, som
skulle för evigt borttaga förbännelsen, som åtföl-
menniskorna från det förlorade paradiset. Han talte
om den fattiga tristus, och frälsaren i en tjenans
skepelse, just sådan han måste vara för att vara
en hjelpare för alla, äfven de mest föraktade,
de ringaste på jorden. Han slutade med en
varm och brinnande bör för Kristi kyrka,
För det arma splittrade Frankrike och för hela
menskligheten. Jag har aldrig förut så hört
på predikningar som här i de protestantiska
kapellen. Men det är ju också inga predikningar
med 1sta 2dra och Stra afd., med tråkiga utläggningar om
orde salutis; det är varma inspirerade tal om
Kristendomens stora herrliga lära. Pressine
med paniener
är en gammal herre med gräll här och gräll skägg
under hakan (som Snellmar och Lonnrot) ser adel och varm
ut, och vår klädd i svart frack med hederslegions-
bund i knapphålet. Mamma vet att han är depa
té de la Seine" i Nationalförsamlingen och en
framstående politisk talare. – Helt för-
tjusta gingo Pauline och jag från denna guds-
tjenst. Jag hade ej ätit frukost, och sade derför
upprigtigt åt min följeslagarinna att jag måste
gå in i en bagarbad och äta några löstor, hvilket

P. fann så lustigt, att hon beslöt sig att göra mig fått
skap. Sedan gingo vi hem till henne, allt i sammas
förskräckliga väder (smörja till folkniform, regn
snö, blåst) och fortsätte der prat om ett och
datt; jag gaf henne Hertzbergs diktar af hvilket hon
tyckte rätt många infla. Hon har nu sagt sig
till 4 volumer af Caro alla af filosofiskt markaste
men mycket spirituelt och lättfattligt skrifna.
det ligger ej i fransmännens natur att hela in sig
obegripliga uttryck klart skall det vara och
det tycker jag om. Hon bad mig komma till sig.
i lördag om 8 dagar, ty i morgon är hon barbjuden, de
jag går det gerna. Nu skall Hertzberg komma med
Det är ändå en flicka med så mycket magt som
bra få andra, jag skulle blott villa kölitet mitt
ungdom till sinnet, ty godt och varmt hjerta har hon.
kl. 5 kom jag hem och sitter, efter intagen middag så
ensam och skrifva det är tomt efter mår. Jag gaf honom
min schal ty hans egen är mycket sämrage och får värda
tiden ta hans stoppade tacka i min säng. Mamma
skulle sett oss har om aftonen då vi hansade då
varma, klädda i våra fantastiska natt drägter. Men
röd ullskjorta, en gammal håll och till halt
utstyrd ung på samma sätt med en bretagnist
Bjömansmössa på hufvudet. Man måste ha några
Ni skaller under natten, ty annars blir det för kan
Weirs första fängs om morgonen om jag har min
näsa i behåll, hans är alltid helt denna
alla
kola. Emellertid må vi som kungar, då äro ej
sedan 11 vecka göra vi vårt menan skrifva det
går till en tid ganska bra, vi badda och styra och har
prå 6 frcs i månaden har man. W. kom näml. i grås med
portvakten och hörde ut honom här om säger hvar
han fann sig slott ganska naturligt och natan att göra
var städning. Berthan tycker att vi var och
ig bilda ett chic menage, en men ge muique
"c'est joli et demi" brukar han säga har han se
vara husliga omsorger. – Bland backerna och
jag en och Cygnæus med påskrift vänskaps
fullt från förf., är den sänd direkt från

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt har inte hunnit avsluta brevet för han har haft fullt upp på École des Beaux Arts och på onsdag kväll det tråkiga arbetet att tillverka två svenska och norska flaggor till svenskarnas julgran hos Madame Jaquinot.

    École des Beaux-Arts Jacquinot
  • Edelfelt och Julian Alden Weir tänkte på hemmet och julklappsböckerna som anlänt samma dag medan de i sitt kalla rum tillverkade flaggorna till Madame Jaquinot; under hela förra vintern var det inte så kallt som det har varit under den senaste tiden.

    Julian Alden Weir Jacquinot
  • Till julklapp köpte Edelfelt sig en paletå i Maison du Pont Neuf.

    Maison/Magasin du Pont Neuf
  • På julaftonen gick Edelfelt med Rafael Hertzberg till julmiddagen på Rue Pelletier; på vägen köpte de små julklappar åt de övriga; Philip Forsten fick en trumpet och Hertzberg rimmade verser; middagen var ganska rolig men inte jullik; Edelfelt fick anstränga sig för att få in i sitt huvud att det var ”jul i min älskade Nord, jul i hvart hjerta också”; traditionell finländsk julmat fick han bara drömma om.

    Filip Forstén Rafael Hertzberg
  • Efter middagen begav sig sällskapet till Anders Ramsay, där de tände julgran, drack svensk punsch och "smällde" julklappar; Philip Forsten var "l'enfant gaté" [det bortskämda barnet] och fick de mest värdefulla och eftertänkta julklapparna; Rafael Hertzberg fabricerade ännu under kvällens lopp verser i massor; Karl Eneberg höll patriotiska tal där han blandade fennomani med "skogsåverkning”; Karl Alfred Caveen var naturbarn som vanligt; Edelfelt föreslog en skål för Finland; även om aftonen inte hade varit oangenäm hade han inte haft den minsta julfröjd.

    Suomi Filip Forstén Karl Eneberg Anders Ramsay Rafael Hertzberg Karl Alfred Caveen
  • Julian Alden Weir hade på julaftonen suttit ensam med en annan amerikan, Carroll Beckwith; han hade beslutit att på juldagen resa till Holland; Edelfelt skrev rekommendationsbrev till Émile Claus i Antwerpen och Nicolaas Staffelaar i Amsterdam.

    Antwerpen Amsterdam Alankomaat Julian Alden Weir Émile Claus Nicolaas Steffelaar Carroll Beckwith
  • Edelfelt gick till omnibusleden vid Pont Neuf för att hämta Pauline Ahlberg; omnibussarna var fulla så han fick i hast ta en vagn till Rue Miromésnil som ligger på andra sidan Paris; i snöglopp skyndade de till den protestantiska kyrkan på Rue Taitbout; Edmond de Pressencé predikade fängslande om de grekiska mysterierna, som enligt den nyaste forskningen var en gudstjänst, kult, som väntade på en förlossare och inte mera trodde på Jupiter, Juno och Mars och kom på så sätt in på barnet i Betlehem; han talade om Kristus som frälsare i en tjänares gestalt för att kunna vara en hjälpare för även de mest föraktade och minsta på jorden; han avslutade med en brinnande bön för Kristi kyrka, det arma splittrade Frankrike och hela mänskligheten; Pressencé är en gammal herre med grått skägg under hakan, som Johan Villhelm Snellman och Elias Lönnrot; som Alexandra Edelfelt vet är han medlem i Nationalförsamlingen och en framstående politisk talare.

    Ranska Pariisi Pont Neuf Betlehem Elias Lönnrot Johan Vilhelm Snellman Alexandra Edelfelt Pauline Ahlberg Edmond de Pressencé Kristus Jupiter Juno Mars
  • Efter gudstjänsten gick Edelfelt och Pauline Ahlberg till en "bagarbod" för att stilla hans hunger, sedan gick de hem till henne i det förskräckliga vädret; han gav henne Rafael Hertzbergs dikter, som hon tyckte om; hon har införskaffat fyra filosofiska volymer av Elme Marie Caro; hon bjöd Edelfelt till sig följande lördag, då han skall ta med sig Hertzberg; Pauline är en flicka med mycket "snaju", vett, Edelfelt önskar bara att hon skulle ha mera ungdom i sinnet.

    Pauline Ahlberg Rafael Hertzberg Elme Marie Caro
  • Edelfelt sitter ensam hemma efter att Julian Alden Weir rest; det är kallt i lägenheten om kvällarna och de måste dansa i sina nattdräkter för att få upp värmen till natten; efter att Weir kommit i gräl med portvakten får de sköta sina hushållssysslor själva och sparar in 6 francs i månaden; Alfred Henri Berthoud tycker att de båda bildar ett "chic ménage, un ménage unique" [ett stiligt och unikt hushåll] då han ser deras husliga omsorger.

    Julian Alden Weir Alfred Henri Berthoud
  • Bland böckerna Edelfelt fick finns en av Fredrik Cygnaeus med en påskrift från författaren; *Edelfelt vill veta om den är sänd direkt från Cygnaeus eller genom Alexandra Edelfelt; han tackar för Anni och Butti (Berta) Edelfelts brev.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Fredrik Cygnaeus Alexandra Edelfelt
  • *Det är besynnerligt att Gustaf Idestam inte ännu passerat Helsingfors.

    Helsinki Gustaf Richard Idestam