Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

segling (bondeseglation) sjukdom (tillstånd) porträtt (konstverk) militärer (personer) aateli aikakauslehdet asunnot hevonen Jumala kartanot kihlaus kuvitus luutnantit matkat mellakat murteet musiikki näköalapaikat näyttelyt puutarhanhoito sää sade sanomalehdet seuraelämä tilaukset tulevaisuus vaatteet varallisuus vuoret ylioppilaat

Thorsdagen d. 8 Augusti 1872.
Älskade Mamma,
De ha till regnat redligt i dag. Och det är troligen
följa deraf som alla de som voro bjudna hit ej der
på aftonen med undantag af baron Walléens och
lördant Axelsson icke kommo, utan låta afskräcka sig
i reguel. Den stora societen hade sålunda krupet i hop
till 3 fremmande, och dessa fingo nu fröjda sig är den missa
ansättningar, som i och för bjudningen blifvit tillagade. Baron
Wallen var mycket vänlig mot mig och post intresse.
rad af allt, som rörde Finland. Han frågade mig om all
möjligt, om alla menniskor i Helsingfors, och var synbar
glad öfver att jag kunde gifva honom besked om en hel
hop saker. Det enda jag ej kunde svara på, var hans
förfrågan huru det gaf med Brakel, som var vid flottan,
och med G. Federles bror, ty jag har såvidt jag minnes ej
n jag icke saknar att jag
röst – något om dessa personer
hört den förstes namn i något imprometer såsom ring till
spektakel. – Friherrinnan S. frågade efter Mamma, och bad
mig snart komma till Eriksberg – Att emellertid aftonen
med sina svikna förhoppningar, och den missräkning som
vädret vället, alls ej var tråkig, utan tvärtom måste helt
och hållet räknas baronens och Friherinnan Leuhusens
värdskap till förtjenst, och löjtnant, Axelssons närvaro lefva
de också samqvämet. Han löjter. A. är ändå bra glad och
trefligt kall berättade en hel hopa historier från sin student
tid i Lunds hussledes han hade regat 2 veckor i Köpen
svann med några kamrater, för att der varit någotslags gicke
kravall, och det unga herrarna väntack på att får ser en le
vulation, hvilket naturligt vid skulle skafvat varit af största
Idag på morgonen var jag upp
utresse o.s.v. –
dan kl. 6. för att med mjölkbudet kunna få fara till sta-
den, och derifrån vandra till hr. G. Pauli, som icke skulle
kunna komma i dag, då vi ju på aftonen väntade stort
främmande. Han och jag hade neml. kommit öfverans är
att thorsdag är en sammanträffa à Granbach, för att fortsätta
våra studier). – Emellertid ulbröt det välsignade regnet.
som sådan piskat på hela dagen, just under det att
jag med min mjölkmadan skumpade på vägen mellan
darranbäck och staden resonnerande om jordabruk och
fedugårdskötsel, och derhös öfvande mig i smålandska byn
mälet. Att villa in till Pauli var hasligt gjorde
på mig att tror mig i
och jag hade alla tre tim-
staden, tills dess mjölkbulel åter skulle fara ut. –

Att begagna denna tid till att bese stadens märkvärdig
heter, dertill hade jag ingen lust, enär jag redan har temligen
väl reda på J. höpingsladmiranda, och jag klef derföre
in i Leuhusens förktorna våning, der jag i freg och ro har
de studera "Illustriste Zeitung", den lektyr som för till fallet
låg framme
Lördagen d. 10. – Att jag ej kommit mig att skrifv
fortsättning jag brefvet förut har sin förklaring deri att
jag hela fredagen var borta på en utfärd till Taben
som i dag ni lördagen så njutet af det vackra vädret
som nuförtiden tyckes vara något mycket sällsynt,
stund till stund uppskjukt skrifningen!
att jag får
och att jag till först (kl. 10 på aftonen) kommit mig der.
till. I som sagdt, jag var med om en den allra
kostligaste utfärd till det beryktad i Taberg, kostlig just
derföre att den företogs under hållande regnet
unge hr. Pauli, artisten hade näml. genom bref på
torsdagen underrättet mig om att han och en
artist Storling, som tecknar för Illussieret Tidendes och
V. S. Ts räkning skulle förstaga en resa till saken
och nu ville fråga om jag nack lust att solja med
huru vädret var allt annat än det vackraste
hoppades vi dock alltjemnt att det skulle klarna,
men detta hopp blef hvarje gång totalt besviket. En
händelse gjorde att jag kunde få åka med farbror
Lauhusen som lånat med sin präktiga regnkappa
ändå fram till Paulis, och sedan jag der blifvit be
hörigen presenterad för hr Sorlin och undfägnad
med kafffe, passade vi på en qvarttinnes upp
rättsväder sätta oss i tvillan och så bar det af.
Vi hade dock knappt hunnit till Jungarums skor
en halffjerdings väg från staden) då det mest osande
riges begynte hederkomma. Som vi alla voro väl
kladde och försedda för regnet med regnkappor, kapus
är fotsackar och mattor, blefven ingen af oss
det minsta väl under sjelfva färden, och vi falla
de hela historien mera från den lustiga sidan. –
Trots det kalla och våta slamentet valnets ymniga
hederkomst, som gjorde, att det tjusande landskapet om-
kring var omkringdt af tocken i större o. mindre grad, sköna
i dock, efter 2 timmars släpande i halfalnshög dy, det
imponelande Saberg, som reser sina lödanta väg
högt öfver slogarna omkring. – Tramkomna till beslutat
fet, vår vårt första göra att taga in hos första bästa böra
de, och duka upp det munförråd som Pauli haft
med sig. Middagen var naturligtvis mycket rolig skulle
väl fr. Förring ej just var särdeles förtjust öfver att
timtal få vänta på litet dräglig af växter, för att
kunna taga en vela af berget. – Då juppitel Phuvius
t
ing
ti
med
emeller
togo vi
Capuss
ppföre
ofta att
ället
Paris
utsigt
der der
mirrar
ynes
mark
till de
huru

son
oss
om de
Kl.
Pari
quis
som
el
de


basta
haft
lig ehuru
att i
att
cuvius
ej
gen
emellertid tycktes hafva föresatt sig att vara envis den dagen,
togo vi mod på oss och klefvo af, utstyrda i regnkappor,
kapuschonger och parapluer (att rita under och började klattring
uppföre. Som det emellertid var väl i gräsets kände det rätt
ofta att den ena eller den andra rasade ett stycke, nedåt,
tallet snärlek en flodhäst, svårt, klumpig och obaklig. –
från spetsen af detta malmberg har man den slåtligaste
utsigt öfver omkringliggande socknar. – Trettan sjöar kunna
ser der öppe, och en hel hop kyrkor resa sina hvita
mirrar mot den lummiga ek, furu – eller björkskogen som
synes under ens fatten. – Till minnes af denna färd, ut-
märkt i åminnelser skickar jag nu en fotografi af saber
till Eder, den återgifver dock ej det storartade på något sal
ehuru man der kan se den byggning der vi logo in och lika
taket af masumen. – Det låter majestatiskt då de
föra malmblocken, som arbetarne på sina repstegor han
loss deruppe, samla ned längs den branta maljnvägger
och då framkalla den grannaste melallklans i berge
kl. 7 vid lag voro vi åter välbehållna på skuggunna
Paulis, ha. Zorling medhemtande endast den hastigaste tro
quis af berget. – Både han o. Pauli hafva vistade hela
sommaren i Khamn, och hafva berättat mycket från en
der. Skulle jag hafva mera pajaningar, så skulle jag be
stämdt styck, kokan dit, erkännerligen för att få St Gudes
Rosens och Tidemans taflor och Thorvaliens museum. –
Tänk man kommer på en dag härifrån dit. – Farbror!
Leuhusen har nu skrifvit och talt godt för mig hos inter
tenten på Gripsholm, och jag väntar med otålighet på
svar, emedan detta mycket kommer att bestämma husar
planer. –
– Här i Sverige träffar man samma sökande
efter anställningar hos undgomen som hos oss öfverflöd på
studenter, och brist på platser. – I Danmark lärer äfven
samma full hafva inträffat, och Farbr. L. falle just och
att det väckt stor uppmärksamhet, att tvenna juris stude-
rande som ej tyckets erhålla plats i dagarne slagit tjenst
som bandaktade vid en bana på Secland. – Någon klackel
om hvad jag engång skall bli, har jag ej kunnat vinna här.
Att jag skall et brinnande list åt ett bestämdt håll, det är
jag säkert skulle vända mig om jag vore rentier, det vet
jag
och att jag rätt snart måste bestämma mig, det har
jag också tydligt för mig. – Vore det under svenska tiden
å ginge jag bestämdt än vid militären; då hade man le
disket, halfva året att syssla med det som intresserade
en hades allmänt anseende och tillfälle att, om så behöfdes
varma ras om fosterland. – Nu är det annorlunda –
(Forts) Söndagen den de Ang.
– Tack, tusen tack
Mammas och Ellens bref till mig i dag. Ett så längt
bref till på karet, som andades slägtighet och hopp
med underrättelser om att Ellen var bättre, och Tajta likaså

Projektel om, att jag skulle måla fantes porträtt slog
det an, och jag blefvrar blott, att det blir svårt att bref
för likheten. Tante sjelf är vänlig att sitta. – De mena har
att jag skulle måla det för Mammas räkning, och då vet
jag verkligen ej hvad jag skulle lemna här. – Tänk
i dag är det tre veckor sedan jag kom hit och nära
en månad sedan jag lemnade mala, och ändå tyska
jag det är helt ryss. – Mamma talar om en resa
till Köpenhamn så brefvet! Tänk om det blefve en
verklighet. Om jag för tillåtelse att måla så ljups
holm så tror sig att jag anser mig förmogen nog
dlag
att resa dit när på några dagar. –
t. 11. är ju kappseglingen ute vid kaxalö. Jag tyck
hvilken epok-detta skall vara i Borgå och Mala
lifvet! Det är bra ledsamt att jag ej skall få veta
uner det gått till der, ty jag har ej sett till en halft
finsk tid ång här i Sverige, och de underrättelser från
Finland som enrymma i de svenska tidningarne får
klena, aftenbladet gör dock har ett undantag, men
det finnes ej här). – Om jag kommer att föra till
Khamn och Gripsholm, så racka dock icke de 70
riksdaler ju nu har, till, utan måste jag i det
fallet upptaga ett lång som får liguiden med hen-
– – Jag har, såsom jag
ningarna för porträttet. –
blifvit befalld, begynt rita en vie af utsigten från
net fönster. Detta är dock rysligt tråkigt göra att
sitta och rita af tragardsträn, så vackra de än äro
Lycka att fondens vildas af vettern och skärstasida
som alltid äro storartade och vackra. – Lille Edels
den yngste, här krasslad, och tante, som varit –
mycket orolig, har fruktal för brord – inflammation.
aamman
en är dock läckligtvis nu bättre,
här i dess ställe sjuknat häftigt in. Ej unders
då, att en slags förstämning hvilat öfver det hela
under de sista dagarne. Doktorn Mobeck, kom
mer i afton hit mig sin fru, som ändtligen åter
kommit från sin helsobrunnskur. Hon bådade
sig i dag på f.m. genom ett, såsom han sjelf
säger missliskt bref, och det var det också
det mest etteriskt aruriska språk skildrar han
en hel hop mer och mindre vidunderliga saker bl.
annat insenerar han en viss inklination hos en
mycket poetisk och svårmisk fru Ramsay för den rike
Stadsblagden Moberger. Molierger har jag varit
i tillfälle att hade se och höra, då han hans
slå skar af arrendatorna. Den senare svar att detta
slutar led vore de redigaste i smeln, för att inte
tala om Sascheryds socken allenast, och den förre
svor, att de dock ej vore vända mer än 380 rdd tills första

arvendation begärt 400. för att herrskapet skall få
någon sorts bild af miraberörde moberger vill jag
återgifva hans yttre i få den –
söka
Nyheten om denna nya ömse-
igighet hos Schemannen och
mkefrun var alldeles oför-
klarlig, och är derföre all-
manera uppfattningen här
den, att hela historien i
det mystiska brefvet ej
är annat än ett nytt prof
på doktorns spektakel.
som emellertid hela betat
om förlofningen är hållen
i viss försigtig stil, och om
gifven af en viss hemlig-
hetsfull slöja, låter den myc
kat Sannolik, så otänkbar
den än är, och utan före-
faller hela pakettet dubbel
mera komiskt
Just nu kom emellertid fru Mobeck, och
Doktorn kommer väl strax efter. Fru M. frågade
huru Mamma befann cis, och tyckte att jag mycket
liknade Mamma. – Det skall bli rätt roligt
att få höra meningen med doktorns, för-
middagsbref. Jag tyckte Tante Iden talte
om att hon i afton skulle skrifva. Der
Mamma, får se huru det går. – Jag har
amvetsqval öfver, att jag der första två
veckorna skref endast ett bref i veckan,
då jag besinnar, huru ledsamt det måste
var att få anta 8 à 7 dagar mellan sin

brefs ankomst. Nu har jag beslutat
att göra bot och bättring, och att skrifva
oftare, om också mina skrifvelser då blifva
kostare. – I morgon hafva vi tänkt
att resa till Limugnen och höra ha nu
siken. Tänk Mamma, jag har ännu ej
en enda afton varit sinne på Linique
de Hofelträdgården, då musiken spa-
taf. – Mamsellerna Johansson äro
tiqvar i Marstrand nu, och jag kan så
ledes ej göra deras bekantskap. – En an-
han celeleritet har jag deremot sett: spjes
Han är utmärkt typ för en uttjenad
knekt, och hans Gud bevarrière öfversten,
har den mest militanska ton man kan tänka
sig. – Att jag i staden sett en och annan om-
tålad persedel, såsom det s.k. Godståget (assessor
och artisten Udden, m. fl. förstås af sig
sjelf, då jag ändå rätt ofta varit stå
den. – Nu ber jag att få säga ett
hjertligt farväl för denna gång och inner
slutande många helsningar tecknar jag
mig
Mån
Atte

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • "De' ha' lell regnat redigt idåg!" Till följd av ihållande regn uteblev alla gäster utom friherre och friherrinnan Walleen och löjtnant Axelsson från bjudningen hos Leuhusens.

    Adelaide Leuhusen Alexander Leuhusen Theodor Walleen Axelsson Anna Walleen
  • Friherre Theodor Walleen var vänlig och intresserad av allt som rörde Finland; Edelfelt kunde förse honom med upplysningar om de flesta personer i Helsingfors, med undantag för Carl Brakel och Georg Federleys bror Carl Federley; friherrinnan Anna Walleen frågade efter Alexandra Edelfelt och bad Edelfelt komma till Eriksberg.

    Helsinki Suomi Eriksberg Alexandra Edelfelt Theodor Walleen Carl Gustaf Brakel Georg Gottfrid Federley Carl Berndt Federley Anna Walleen
  • Friherre Alexander och friherrinnan Adelaide Leuhusens värdskap och löjtnant Axelssons närvaro bidrog till att kvällen trots de svikna förhoppningarna inte alls blev tråkig; löjtnant Axelsson var glad och trevlig; han berättade om sin studenttid i Lund och om en resa till Köpenhamn under vilken kravaller uppstått.

    Kööpenhamina Lund Adelaide Leuhusen Alexander Leuhusen Axelsson
  • Edelfelt skulle hälsa på Georg Pauli, för att tillsammans fortsätta måla studier; från Granbäck fick Edelfelt skjuts med mjölkbudet; medan han tillsammans med "mjölkmadamen" skumpade fram på vägen och "räsonnerade" om jordbruk och trädgårdsskötsel och övade på det småländska bygdemålet utbröt "det välsignade regnet" som piskade på hela dagen; efter en kort visit hos Pauli hade han sedan tre timmar att tillbringa i Jönköping innan mjölkbudet på nytt åkte ut.

    Granbäck Jönköping Georg Pauli
  • I Jönköping hade Edelfelt inte lust att bese stadens "märkverdigheter", sevärdheter, utan klev in i Leuhusens folktomma våning, där han i ro kunde läsa Illustrierte Zeitung som låg framme.

    Jönköping Alexander Leuhusen
  • Brevet fortsatt lördagen den 10 augusti 1872.

  • Edelfelt har gjort en utfärd till Taberg tillsammans med Georg Pauli och dennes vän artisten Olof Sörling som tecknar för Illustreret Tidende och N. I. T. [Ny Illustrerad Tidning]; farbror Alexander Leuhusen gav honom skjuts till Paulis; de hade knappt kommit till Jungarums skog förrän regnet började ösa ner; regnguden Jupiter Pluvius tycktes ha föresatt sig att vara envis den dagen; utrustade med regnkläder klättrade sällskapet ändå upp till toppen av malmberget, varifrån man kunde se tretton sjöar och en hel hop med kyrkor.

    Taberg Ljungarum Georg Pauli Alexander Leuhusen Olof Sörling Jupiter
  • Georg Pauli och Olof Sörling har vistats hela sommaren i Köpenhamn och har mycket att berätta om expositionen [nordiska konst- och industriexpositionen]; om Edelfelt hade mer pengar skulle även han bege sig dit för att se Hans Gudes, Georg von Rosens och Adolfph Tidemans tavlor, samt Thorvaldsens museum.

    Kööpenhamina Georg Pauli Georg von Rosen Bertel Thorvaldsen Olof Sörling Hans Gude Adolph Tidemand
  • Farbror Alexander Leuhusen har skrivit till intendent Fredrik Ekenstierna på Gripsholm.

    Gripsholm Alexander Leuhusen Fredrik Ekenstierna
  • I Sverige finns ett överflöd av studenter och brist på platser, samma sak i Finland och Danmark; farbror Alexander Leuhusen har berättat om två juris studerande som tagit tjänst som banvaktare vid en bana på Seeland.

    Suomi Ruotsi Tanska Själland Alexander Leuhusen
  • ”Någon klarhet om hvad jag engång skall bli, har jag ej kunnat vinna här"; Edelfelt har en brinnande lust åt ett bestämt håll, dit han med säkerhet skulle vända sig om han vore rentier och kunde leva på avkastningen från en förmögenhet; om det vore på svenska tiden skulle han ha gå in vid militären; då skulle han varit fri att andra halvan av året ägna sig åt det som intresserar honom och samtidigt ha allmänt anseende och tillfälle att, om det behövdes, "värna rätt och fosterland".

  • Brevet fortsatt söndagen den 11 augusti 1872.

  • Edelfelt har fått brev från Alexandra och Ellen Edelfelt och gläder sig över att Ellen mår bättre, Tajta (Fredrika Snygg) likaså.

    Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt Fredrika Snygg
  • Planen att måla tante Adelaide Leuhusens porträtt "slog mycket an"; Edelfelt befarar endast att det blir svårt "att träffa likheten"; Leuhusens menar att han skulle måla det för Alexandra Edelfelt.

    Alexandra Edelfelt Adelaide Leuhusen Alexander Leuhusen
  • Det är redan nästan en månad sedan Edelfelt lämnade Kiala.

    Kiala
  • Alexandra Edelfelt föreslår en resa till Köpenhamn i sitt brev; Edelfelt är entusiastisk och menar att han kunde ha råd med en sådan resa om han får tillåtelse att måla på Gripsholm.

    Kööpenhamina Gripsholm Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt kommer ihåg att det samma dag är kappsegling vid Haxalö, vilket han föreställer sig är en epok, något att se fram emot, för dem som är kvar i Borgå och på Kiala.

    Porvoo Kiala Haxalö
  • Han är ledsen över att inte kunna läsa om kappseglingen i tidningarna i Sverige; finska nyheter förekommer sparsamt i svenska tidningar, med undantag av Aftonbladet.

    Ruotsi
  • Om Edelfelt kommer sig i väg till Köpenhamn och Gripsholm måste han ta ett lån från Finland, vilket får likvideras [betalas tillbaka] med pengarna för porträttet.

    Suomi Kööpenhamina Gripsholm
  • Edelfelt har gjort teckningar av utsikten från sitt fönster för morbror Gustaf Brandt; det är en tråkig uppgift som lättas upp av att fonden utgörs av Vättern och Skärstasidan.

    Vättern Skärstad Gustaf Brandt
  • Den yngste, Edvard Leuhusen, har varit sjuk; tante Adelaide Leuhusen har fruktat för bröstinflammation; amman har också insjuknat; en slags förstämning har vilat över huset de sista dagarna.

    Adelaide Leuhusen Edvard Leuhusen
  • Doktor Eljert Mobeck kommer på kvällen på besök med sin fru Emilie Mobeck, som har återvänt från sin hälsobrunnskur.

    Eljert Edvard Mobeck Emilie Augusta Mobeck
  • Doktor Eljert Mobeck har sänt ett "mystiskt" brev där han insinuerar att en mycket poetisk och svärmisk fru Ebba Ramsay har en viss "inklination" för den rike stadsfogden Enoch Moberger; Edelfelt har sett Moberger köpslå om oxar med arrendatorn, som påstått att hans stutar var de redigaste i Småland, för att inte tala om Bankeryds socken; uppgifterna om förlovningen verkar så oförklarliga att man tar det som ett nytt prov på doktorns "spektakel", [skämtlynne]; Edelfelt infogar en teckning av Moberger i brevet.

    Uppland Bankeryd Småland Eljert Edvard Mobeck Ebba Ramsay Enoch Gottfrid Moberger
  • Fru Emilie Mobeck har anlänt och frågade efter Alexandra Edelfelt; Edelfelt väntar på att få höra doktor Eljert Mobeck förklara förmiddagens brev; tante Iden (Adelaide) Leuhusen har talat om att skriva brev till Alexandra Edelfelt.

    Alexandra Edelfelt Adelaide Leuhusen Eljert Edvard Mobeck Emilie Augusta Mobeck
  • Edelfelt lovar skriva hem oftare.

  • Följande dag har de tänkt åka till Limugnen för att lyssna på musik; Edelfelt har ännu inte besökt varken Limugnen eller Hotelträdgården då de haft musikuppträdanden.

    Limugnen
  • Mamsellerna Johansson är i Marstrand och Edelfelt kan således inte göra deras bekantskap.

    Marstrand Johansson
  • Edelfelt har däremot sett en annan celebritet, Spjut; han är en "utmärkt typ för en uttjänad knekt" och hans "Gud' bevarrrrre öfversten" har den mest militäriska ton man kan tänka sig.

    Spjut
  • Edelfelt har rätt ofta varit i staden och därmed är det förståeligt att han sett en och annan omtalad "persedel" [person] bland annat artisten Harald Uddén.

    Jönköping Harald Theodor Uddén