Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

religion (fenomen) opera (konstart) amerikkalaiset ammattitaitokilpailut kielet kirjailijat kirjallisuus konsertit kuvataideoppilaitokset lyriikka miehet musiikki naiset osoitteet ranskan kieli saksalaisuus saksan kieli sanomalehdet täysihoitolat vaatteet

Paris d. 29 Januari 18751.
mina rysligt.
ät
Älskade Mamma! (engång för alla.
larfviga bref!!!!
Se här den utlofvade fortsättningen på mitt förra i hast
tillrafsade bref. Romeo och Julia som jag såg med
Pauline, var förträffligt uppsatt och sjöngs utmärkt
bra ehuru väl icke Mme Carvalho, en af Frankrikes
bästa sångerskor, är det minsta aktris. Balkorna
scenen som man så ofta drömt sig, föreföll rigtigt
komisk med den korpulenta Mme C., men allt det
belaktiga i spelet öfverskyldes genom den utomor-
dentliga musiken och det vackra återgifvandet af säng
partierna. Gounods harmoniska, smekande toner
försätta en in i ett tillstånd af drömmeri, som ypper-
blåst handeröfverens med Romeo och Julias innehåll
som sagdt blef Pauline mera äppen och upprigtigt unde
promenaden hem till henne, än jag sett henne förr.
Roligt var det att se, hurusom det lärda, reflekterande
elementet totalt lemnade rum för de unga, qvinliga
känslorna, för den sorgliga poesin att vara ensam
i lifvet, utan något smål att lefva för. Det är en
sorg som jag aldrig känt, och som jag har svårt att
fullkomligt sätta mig in i. I allmänhet tycker jag
att hon under de sista tiderna gjort ett annat intrycka
än först, mera unde mera öppen, mera glada. Pår
söndagen gick jag till henne kl. 8 vid lag med Runeberg
ag
raste upp de vackraste styckena ur oljskyttare
Fänrik Stål. Hela Hanna, och snart sagdt hela Julqvällena,
och hvad som gladde mig, mest var, att jag fann P.
lika förtjust som jag öfver denna storartade enkla
skönhet. Häromdagen hade vi talat om A. de hus
set, som jag mycket läst under hösten, och kom jag
att tala om den gripande, rysliga dikten. Rollan.
såsom bland det hemskaste jag lätt. "Rekommenderar
du den att läsa?" frågade hon "Nej, för ett ungt fruntim
mer är den för hemsk, och den hemtar sitt ämne un
mostitutionens sljupaste elände" svarade jag. Trots resatt
råd hade hon dock läst kolla, men fått ett så
vidrigt intryck, att hon ännu kände sig helt uppska-
kar. Det var mig derföre ett nöje att nu, genom
Runebergs dikter fullkomligt förjaga mästet af kalla.

Säkert är också att den atmosfås i hvilken den
sjutionåriga Hanna, gamla Pistol, fröken Augusta
och de andra figurer vistas och lefva, är den friskaste
och bästa man kan mandas. Jag tycker mig ännu
ha läst ingenting så rent, så friskt, så ädelt i den
erotiska poesin som Hanna. Hvad kunna dessa tre enfants
du siècle: Lord Byron, Heine och A. de Musset gifva oss,
som skulle lemna ett så dens intryck?
Tiden led emellertid under läsningen, och vi voro båda
helt öfverraskade då bud kom att middagen var
serverad och att Mme Jacquinist bad mig stanna qvar. Jag
krusade visst emot och påstod att jag var bortbjuden
på aftonen (som jag också var, och att det skulle se oartig
ut att gå bort strax efter dingan, men Mme Jacquinot är
en fru som intet tycker om komplimenter, och med ett
Voile Mr Et votre place" tvangs jag att sitta ner vid
middagsbordet. Vid dinern har man, och detta med
rätta öfverenskommit att endast franska skall talas. Der
na bl. a. Mme Jacquinots mor en gammal 60 års gumma
från Dieppe och några andra gamla fruar, hvilka alla
förklarade att jag ej hade den minsta utländsk accent.
en kompliment som jag ofta får höra, men som jag vet
gifva sitta rätta värde. Hvad betyder det att tala le-
tigt och med godt uttal, då man ännu gör fel på
le och la, ibland bildar origtigt conjunctions och tar
fel på a och de i många fall. – Sedan vi ätit och pratat
en stund fick jag, kl. 1/2 7 lof att stiga upp och säga farväl
Der finnes en ung fransyska 16 år gammal, som mycket
ofta ger P. slängar för hennes länsom, men som hon
har mun på skaft och ett godt hufvud, har P. i hetta
ofta svårt att svara på hennes spikar. Nu gäll
de det att skaffa sig handskar för att uppträda hos
Sargents. Jag språng öfverallt ända till operan
men o vi som det var söndagsafton voro alla
handskbutiker stängda. Förgäfves bultade jag på dörren
till ett handskmagasin vid Rue de Provence, om jag
vet man får gamla, tvättade handskar för 1 frcs, och
fick fortsätta min färd. Ändtligen fick jag se
en butik öppen och fick der ro ut med 3. 50 för
ett har ljusgula. Åt Laban et filon orbas
sjanen! I ett nu hade jag sprungit till

et
ut
den
Rue Abbatucci 52, och befann mig efter på ögon
blick i Mr Sargents eleganta salong. Mr Sargent
är en f.d. amerikansk läkare, som är mycket rik
och sedan 20 år vistas i Europa mest i Nizza Jena:
dig och florens, hvarföre också hans 2 barn, min
vän målaren 19 år och en ficka något yngre, äro födda
i Italien och fullständiga Européer. Mr Sargent, pare
liknar Stjernschantz, och är mera allvarsam Mme S. är
röd och tring sett ytterst glad liflig och fiffig. Jag
har aldrig sett ett fruntimmer som resouverat så
i måleri, precis som en man af yrket. Också fick
höra att hon målat och ännu målar aqvareller
jag
mycket bra. Sonen är en utmärkt hygglig gosse,
med ovanliga anlag. Dock tror jag mera det är
hans fillandade sorgfälliga artistiska uppfostran
som gjort honom till skicklig, och vanan att se mycket
har betydligt utbildat hans smak. Han har en massa
skizzer, figurer och landskap från Italien, Spanien,
Bohmen Tyrolen, Ungern o. s. v. alla gjorde
med en förvånande färdighet. – Han spelar bra
piano, talar ledigt en massa språk och har
för resten ett lifligt intresser för allt möjligt
Dottren (en ful illaväxt flicka är också mycket
intelligent och språksam. Men nu till gästerna
alt
Rummet var fullt af amerikaner och skor.
Ungherrar voro Weir, Beckweth (en mycket
hygglig vår till S., elev af Carolus Duran), och
man satt och bristade vid en hopp the,
Jag.
två och två. Hvilken tur hade jag ej d
blef presenterad för S. en utmärkt, vacker
jag
18 årig kusin, Missekussin, ville satt
och pratade med henne hela aftonen. –
Weir underhöll den yngre syster. 16 år, och såg
strålande ut. – Hvad hon var söt hvad hon
var förtjusande; liflig och glad. Vi talade tyska
hela tiden och det gick småningom likså bra som
då jag, med den Pifylz un som Matthei,
extatlifkan trån
Togs bar slar
Hon liknade till hälften Hulda Berndtson till

hälften – hvem skall jag säga. Sätt till Hulda Bs drag
ett tycke af liflighet, skalkaktighet, och sätt i
hennes mun den vackraste röst, lät henne
tala om musik med hänförelse, om poesi om
konst lät svärja hennes gest vara full af grace,
till hälften barnslig till hälften verldsvan – så har
Mamma henne för sig. Hon spelade genare på afto-
en några stycken af Chopin och Schumann – utmärkt
bra. De båda unga flickorna ha ej är bott i Dresden
och äro derföre tyckt sinnade, samt förtjusta att
få tala tyska igen. Ännu då jag tänker på
detta fina vackra hufvud med de lifliga blå
ögonen, det i pannan kommade håret, den smärta
växten i sin omköljna af perlstickad sammet, så
tjuses jag af denna bild. Aftonen slog bort
och innan vi visste ordet af var klockan 11
och vi togo vår hattar för att gå. Vid afskedet
gat mig min vackra amerikanska sitt album för
att rita något ute. Hvad skall jag göra. Jag bra.
har alltjemnt mitt hufvud dermed. På hemvägen
Vår Beckweth förargad att ha fått sitta med ett trötten
och Weir och jag talade om våra vackra vånin
med enthusiasm. Weir påstår, att han tyckes
så mycket om den ungre, emedan hon
liknar hans fästmo i Amerika. Sanningen
att säga kan jag ej finna den ringaste likhet
att döma efter porträttet. Kärleken är blind.
Sargent, fils reser i morgon med sin la-
re Carolus Duran till Nizza på en vecka
– I går skickade till Mam-
för att göra studier –
ma en packe tidningar med illustrationer öfver
nya operan. – I dag kl. 6 var jag på 1/2 till
hos Boker Gyldén, och var det mig mycket kast
att få direkte personliga helsningar från Mamas
Istredag skall jag gå med henne och arra Pressence, och
edag på Pasdéloupphonsers, och hoppas då få höra
nära om hemmet. Jag har verkligen haft så mycket
att göra under sista veckan att jag ej kunnat gå

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt ber om förlåtelse för sina slarviga brev; Romeo och Julia, som Edelfelt såg med Pauline Ahlberg, var förträffligt uppsatt; Madame Caroline Carvalho, är en av Frankrikes bästa sångerskor, men inte aktris; Charles Gounods musik var harmonisk.

    Ranska Pauline Ahlberg Charles Gounod Caroline Miolan-Carvalho Julia Romeo
  • Pauline Ahlberg har under den senaste tiden gjort ett mera ungt, öppet och glatt intryck än tidigare; Edelfelt har läst Johan Ludvig Runebergs Elgskyttarne, Fänrik Stål, Hanna och Julqvällen och Pauline har varit förtjust; de hade tidigare diskuterat Alfred de Mussets dikt "Rolla", som med sitt prostitutionstema Edelfelt inte rekommenderade för ett ungt fruntimmer; det vidriga intrycket från "Rolla" jagades bort av renheten och ädelheten i Runebergs sjuttonåriga Hanna, gamla Pistol och fröken Augusta.

    Johan Ludvig Runeberg Pauline Ahlberg Alfred de Musset Augusta Stål Hanna Pistol
  • Edelfelt har inte läst något så rent, friskt och ädelt i den erotiska poesin som Johan Ludvig Runebergs Hanna; vad kan Alfred de Musset, lord Byron och Heinrich Heine, dessa tre "enfant du siècle" [barn av seklet] ge, som skulle lämna ett motsvarande intryck?

    Johan Ludvig Runeberg Heinrich Heine Alfred de Musset George Gordon Byron Hanna
  • Edelfelt stannade så länge hos Pauline Ahlberg att Madame Jacquinot bad honom stanna på middag; vid "dinern" har de som regel att endast tala franska; Madame Jacquinots mor gav Edelfelt en komplimang för hans goda franska; Edelfelt i sin tur är medveten om sina grammatikfel.

    Pauline Ahlberg Jacquinot
  • Före Edelfelt begav sig till familjen Sargent vid Champs Elysées måste han införskaffa handskar; Herr FitzWilliam Sargent liknar Stjernchantz och är läkare; han är mycket rik och har de senaste 20 åren vistats i Europa, mest i Nizza, Venedig och Florens; båda barnen är födda i Italien; Madame Mary Sargent är röd och trind, ytterst glad, livlig och "fiffig"; sonen John Singer Sargents uppfostran har gjort honom till en skicklig målare, han har en massa skisser, figurer och landskap från Italien, Spanien, Böhmen, Tyrolen och Ungern; dottern Emily Sargent är ful och illaväxt, men intelligent.

    Italia Eurooppa Firenze Nizza Venetsia Espanja Böömi Unkari Champs-Élysées Tiroli John Singer Sargent FitzWilliam Sargent Emily Sargent Johan Wilhelm Stjernschantz Mary Sargent
  • Rummet var fullt av amerikaner och amerikanskor; "ungherrarna" var förutom Edelfelt, Julian Alden Weir och Carroll Beckwith som är elev till Carolus Duran och vän till John Singer Sargent.

    John Singer Sargent Julian Alden Weir Carolus-Duran Carroll Beckwith
  • Edelfelt talade hela kvällen med John Singer Sargents vackra kusin, Miss Sarah Austin; Julian Alden Weir talade med hennes yngre syster, Mary Austin, som påstods likna Weirs fästmö i Amerika; Alexandra Edelfelt får en uppfattning om Miss Austin om hon tänker på Hulda Berndtson; Miss Austin har bott två år i Dresden och är därför tyskt sinnad; hon och Edelfelt talade tyska, och språket flöt efter en stund lika bra som när han brukade tala med Schulz och Frédéric Matthæi; hon spelade några stycken av Frédéric Chopin och Robert Schumann på piano under kvällen; hon bad Edelfelt rita i hennes album; på hemvägen var James Carroll Beckwith förargad över att ha fått sitta med en gammal fröken.

    Amerikka Dresden Frédéric Chopin Alexandra Edelfelt John Singer Sargent Robert Schumann Julian Alden Weir Schultz Frédéric Matthæi Hulda von Born Carroll Beckwith Sarah Austin Mary Austin
  • Följande dag reser John Singer Sargent med sin lärare Carolus Duran en vecka till Nizza för att göra studier.

    Nizza John Singer Sargent Carolus-Duran
  • Edelfelt har skickat tidningar med artiklar om nya operan till Alexandra Edelfelt.

    Parisoperan Alexandra Edelfelt
  • Edelfelt har träffat fröken Gyldén och fått direkta hälsningar från Alexandra Edelfelt; på söndag ska han gå med henne och höra Edmond de Pressénce och sedan på Jules Pasdeloups konsert.

    Alexandra Edelfelt Edmond de Pressencé Sofia Gustava Gyldén Jules Pasdeloup
  • *Denna vecka har Edelfelt långa dagar, han gör en concours [tävling] i teckningsskolan vid Rue de l'Ecole de Médécine.

    skolan vid Rue de l'École de Médicine
  • Brevet saknar slut.