Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sjukdom (tillstånd) opera (konstart) akatemiat ammattitaitokilpailut apurahat ateljeet hautaus henkilökuvat hotellit Jumala kertomukset kirjallisuus kirjeenvaihtajat kirjeet kummitustarinat legendat näyttelyt osoitteet sanomalehdet taidepalkinnot taideyhdistykset talous vaatteet

Paris d. 2 mars 1873
Älskade Mamma. (Fortsatt d. 3).
Jag tänkte just sätta mig ned att svara på Mam-
mas bref med vexeln på 500 frcs (kom jag fick
sista söndags, då jag hade det stora och oväntade
nöje att få ett andra bref af Mamma. Estlander
har också skrifvit till mig, att jag borde expe
niga den Chsta taflan: han tyckes ta det för
en afgjord sak att jag skall bli pristagaren. Roligt
är det att se med hvilket odeladt intresser han
följer mina framskig på den artistiska banan.
Tusen tack för pengarna. Jag var visserliga
ännu ej i någon knipa, som Mamma tyckes
förutsätta, men det är ju i alla fall bra än
ta vexeln, och mycket bättre att få den för
tidigt än för sent. Alltså tusen tack. Chydemin
pengar skall jag med det första föra till M. C (hemnat
kommer jag nu ej ihog) på Wustz' laboratorien.
alldeles utomordentligt bra tyckes mina
affärer restalla sig för framtiden, och jag tacka
na gud derför. Många mycket bättre, tala
fuline och arbetsammare karlar ha haft
det svart, då jag alltid haft fullt opp. Detta
skulle kanske synas som en orättvisa, och
man ej trodde på att så är var Herres vilja

koppet att efter min vintersejour i hemma
få stipendrum gör mig mycket glad. Mål
jag blott i en framtid kunna återgälde
genom min talent och mitt rykte, det
som finska staten gifvit och gifver
mig. – Eklöf har varit här sedan
senaste ohorsdag, och reste i dag tisdag
härifrån. Jag har följt honom på
Museer och i butiker och så mycket
jag kunnat varit honom till hjelp.
som vi haft Concours på förmiddag
har det varit efter kl. 12 på dagen som jag varit
med honom. Rigtigt roligt var att se huru grand
laga han var, och huru han tycktes vara
tacksam för det att jag var med honom.
Det kom aldrig i fråga att jag skulle få ba
tala en tysk då han var med. Fina
frukoster middagar bjöd han mig på
och äfven på en opera biljett i söndags
afton. Vi sutto på pasterren (9 frcs) och sågo
Gudinnan. Visserligen var Will. Till annonum
och vi väntade Lal. att få se och höra den, men
som operans nu direktör Halanzier, icke
generar sig för publiken, gaf hans stället perdinnan
som han, till Spansarnes grämelse bupphörligen gått

hemmet
Måtte
gälda
det
n
em
en
ille
judinnan
i gått
pe med sedan februari månadsbörjan. Det är gång
ska fiffigt af honom. I börjar, tänker han, går man
på operan för att se och då är det en ej så höga
med det man får höra; Mlle Frauss är billi-
gare än Mr Faure, derföre ger jag judinnan
der Krans han debutera! Krauss sjunger ut
märkt bra, men går och står odrägligt ställning
och
är illa växt. Med anl. af hennes ryska ursprung
har man gjort vissen: A. Comment trouvez
vous la suive än Nouvel. Ofera. B Oh, pas måla
mais elle est un peu trop krauss (grosse)!
Mlle är verkligen stadig och ser alls inte så
utmerglad ut efter alla sina lidanden, då
hon släpas till bålet. – Ballet, dekorationer och
kostymen äro det grannaste man kan tänka sig.
Sjelfva oheran har jag förut beskrifvit måtte
jag nu blott tillägga att den vid eldsljus tar
sig ändå mera praktfull ut. – Man har gjort
en calembourg a propos grannlåten och ornamenterna
(som mest framställa hyror och instrumenter:
De l'or, partout de l'or, des lyres, partout des lyres,
C'est undélire de l'or, c'est de lor en des lyres!
Eklöf fann den hela utmärkt, men menar
att sjelfva theatersalongen var mindre
än den i Petersburg. – Hvad jag i mitt bref

till Dagbladet talte om beqvämligheten, skulle jag nu vilja
åtminstone i visse fall) återtaga. Så är t.ex. uppgång
till parterren
genom blott en dörr, hvarigenom alltid en ohan
lig trängsel uppstår, så äro stolraderna kanske
nog tåtar och sist är vestiairen instängd
i ett litet rum, som blott har en liten dörr, så
att man får vänta ring 1/2 timme för att få sina
öfverplagg. Detta allt gäller pasterren, det öfriga känner
jag ej. Foyern är ändå det allra präktigaste man
kan se. Baudrys målningar äro alldeles öfverträffade
men inte tror jag att en som icke känner måleri och
specielt den italienska skolan, finner sig anslagen af
dem i första ögonblicket. Dock beundrade Sklaf de
alldeles förtjusande vackra sänggudinnorna i
målningen: Parnassen. Förrän vi gingo på
operan hade Eklöf bjudit Eneberg (hvars bror
han naturligtvis känner nära på middag i en
fin restaurant nära börsen. Man åter här i
en vinterträdgård med springbrunn i midten. Denna
middag hostade honom 35 francs. – Måndagen vara
jag med honom hos photographin, följde ho-
nom till några affärslins, sedan till Panorama
i Champs Elysses hvilken förtjusade honom
alldeles ofantligt. Det är verkligen förvåna
de naturligt. Man befinner sig ss. Mamma

vet i en öppen pavillon i fort Issy under
Paris berägring. Närmast ser man sårade och
stridande soldater i sjelfva forten, så runskom-
kring de förstörda husen och byarnes – St Cloud
Mr Valerien och Paris. Det är verkligen
så lefvande och bra gjordt arbetet är ledt af
de förtjens skulle betaljmålaren Philippoteaux
som målat flere slag i Versailles) och ljus
effekten är så bra arrangerad, att ett varit öga
t.o.m. bedrages. Den närmaste förgrunden är
verklig. d. v. s består af rigtiga bastioner,
slenmurar, sandhagar, kanoner och soldat mannes
gniner. Men skarfven, der natten slutar och
konsten tar vid, är så väl undandold att det
är rakt omöjligt att få reda på den. – På afton
nen dinerade vi på ett elaktissement Deval (det
finnes ju 33 sådana gingo så till Palais Royal, der
Eklöf köpte en massa guldsmedsarbeten, och så
hem till min atelier, der Weir gjorde Es bekant-
skap. Härefter kl. var redan 2 11 på qvällen bjöd
han oss båda på Souper, men som Weir hade
ett bref att skrifva gick jag ensam. Sedan vi
åkit en stekt kyrkling och druckit vin, tog
Jag afsked af min konsul vi tackade hvaran
dra lomsesidigt, och Eklöf var utmärkt vänlig en

sade att han vore lika nöjd med en kopia efter Titian
som med ett origanalarbete, att han alls ej hade någon
tröddlig, och att jag när helst jag komme i penning
gefslagenhet, ogeneradt skulle vända mig
till honom. Man ser att Eklöf är vara att
har
plaga såg
resa och att han vet sätta värde på andras
tid med ett ord, jag var ej ledsen att förränga
mid Borgå bekantskap. Han sade bl. a. af
de jag en gång skulle börja på med några scen
ue finska kriget, han skulle bli bland der
förstå som gjorde beställningar.
Förts, onsdagsaftonen. – Min brefskrifning
blef afbruten i går afton af Wein som hem-
kom med en samling af bretagniska leger
der, som han köpt, och hvaraf han läste en
massa för mig. Vi pratade länge om spöken
historier, mystiska romaner o.d. Jag berättade
så godt jag kunde fältskarens berättelser.
och historien om ringen för honom – tiden
flor bort, och då vi sågo på Klockan var det
da således ingenting annat att göra än att
krygg till kojs, så då skulle vara vakna dagar
I morgon kl. 7. Då jag vaknade i dag morgon
fann jag till min glädje att den ögonvärk
som jag fått häromaftonen på operan,
och ha
nen.
isk
heff

eller
na
dig
80
Mme
vanlig
så till
Lin en
hålla
ma o
blden
skrif
grafe
till Le
lutet
tack
gossa
mede
kan
har m

Petter
någon
en
de
fnin
hem
det
te en
öken
erättade
alsen
de
de
att

morde
värk
n,
och hvarar jag i det dagarne efter af, aldrig kongen.
ren. Jag stor L. som daglig den ha det
sista redagen då jag har med det litet och
haft tandvart men nu är allt detta batar
Alla menniskor har sådande igen olycka.
ller han sagdt särden har ligger haft der jag att
man i den hade skänka dagen leken här en stor
sig sundra, så litet var det samma.
I dag sedag har fransande kom herre alla
mognar till denna vighet slut (till Mille, mitt
vanlig grefverigen förgås med vänlig, och en frågor
se än Paris definning. I dag perligt han
lin semister har emedan han icke hans
hålla nästa föralafräng som skulle beträffa ser
na dag redag anlags de strängtan skademin
bland de radikligen i Paristing och jag skola
skrapa till allertimigen estreturne för gått en
qualite detsar der som att tillrälatet
till Kesten. Jag slå min lakondring är ett
dylikt stor att först. – Kanska grade mig ett sagt från
tart. Iden der ska vänligt. heder der mig kan
gret äro så dag har ju en saker jag
me ett porträng af en glad af denna
han normande det borde Bergiska mig. Broligen)
har Mamma jag ett nummer af signer der der

lefnadsteckning fanns. Hvem skulle väl tro att
der att jag
Crof skulle så en bestämning som gaf en ledsen
till sig korgard. Det åt sorg. – Tusen persom
härdlämlef är der deras sång man
isningande gesta sina till sinsk menans till
en damerikaner ankoligen ser i en skall
dt framhåller det såsom den sedan skickar, sig
alla tidningen stora sorg trots heller R. var
upp, alla sina sätt som jag fatalet och mig
källdanligare saker en riker. Förhandra dag i
ligen saden de lika den hade så
hördag seger med det tydliga min skall
predikaten mig gen artist, om jag hade jag
tatade derade sin skelet ej bra annan
en ser del talar o. d. Seillet se och
lidt och Kanska sidan hvilket det i en minst
aag resa dag blef lastiga kräsligtan af för
sett och jag icke slagen just annat det
gången, så att varanning i den fötte
frång sin egeni stad unga talens bröt
del afrestin och skref. Den finnan
u dig för att i dans perlig, som
gfrände Cornein hel hans ej sagt men att
nom? Nu det spektaklet faller t. att ser

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Edelfelt tänkte just sätta sig ner för att svara på Alexandra Edelfelts brev med växel på 500 franc, när ett andra brev av Mamma anlände.

    Alexandra Edelfelt
  • Carl Gustaf Estlander har också skrivit till Edelfelt och uppmanat honom att ställa ut Calle Holms tavla; Estlander verkar ta för givet att Edelfelt blir pristagaren [i Finska konstföreningens dukattävling].

    Carl Gustaf Estlander Carl Holm
  • Edelfelt tackar Alexandra Edelfelt för växeln, även om han ännu inte var i någon knipa; Johan Jakob Chydenius pengar ska han med det snaraste föra till Monsieur C (namnet kommer han nu inte ihåg) på Adolphe Wurtz laboratorium.

    Alexandra Edelfelt Johan Jakob Chydenius Joseph Caventou Adolphe Wurtz
  • Edelfelts affärer gestaltar sig bra för framtiden och han tackar Gud för detta.

  • Hoppet om att få stipendium efter hans vintersejour i hemlandet gör Edelfelt glad; han hoppas bara att han i framtiden med sin talang och sitt rykte ska kunna återgälda vad finska staten gett och ger honom.

  • Edelfelt har varit August Eklöfs guide den senaste veckan; på förmiddagarna har han haft concours [tävling], men efter klockan 12 på dagen har han följt med Eklöf; Eklöf har stått för alla utgifter och bjudit Edelfelt på frukostar, middagar och på en operabiljett i söndags; de såg Judinnan, även om det var Wilhelm Tell som var utannonserad; operans nuvarande direktör Olivier Halanzier generas inte av att bjuda den billigare Madmoiselle Gabrielle Krauss i Judinnan, i stället för Monsieur Jean-Baptiste Faure som är dyrare; Krauss sjunger utmärkt, men agerar dåligt och är "illa växt", hennes tyska ursprung har också gett upphov till vitsar; operan, som han redan tidigare beskrivit, ser ännu mera praktfull ut i eldsljus; Eklöf menade att den utmärkta teatersalongen var mindre än den i Petersburg.

    Pietari Parisoperan August Eklöf Olivier Halanzier Jean-Baptiste Faure Gabrielle Krauss Wilhelm Tell
  • I Edelfelts korrespondens till Helsingfors Dagblad skrev han om bekvämligheten på Operan, vilket han nu vill ta tillbaka, på en del ställen blev det snabbt trängsel; foyén är ändå det allra präktigaste och Paul Baudrys målningar oöverträffade, fastän de inte genast anslår en som inte känner till måleri; August Eklöf beundrade sånggudinnorna i målningen "Parnassen".

    Parisoperan August Eklöf Paul Baudry
  • Före de gick på operan hade August Eklöf bjudit Karl Eneberg på middag, vars bror han känner väl; på måndagen följde Edelfelt honom till bl.a. Panorama vid Champs-Elysées; som Alexandra Edelfelt vet är Panorama uppgjord som om man befinner sig i en öppen paviljong i Fort Issy under Paris belägring, närmast ser man sårade och soldater, runtomkring syns de förstörda husen och byarna St Cloud, Mont Valerien och Paris; arbetet har letts av bataljmålaren Philippoteaux (som målat flera slag i Versailles) och ljuseffekten är så bra arrangerad att t.o.m. ett vant öga bedras; på kvällen åt de middag på ett av de 38 etablissement Duval och gick sedan till Palais Royal och Edelfelts ateljé där Julian Alden Weir presenterades för Eklöf, som ännu därefter bjöd på supé.

    Pariisi Versailles Saint-Cloud Palais-Royal Champs-Élysées Mont-Valérien Établissement Duval Fort d'Issy Alexandra Edelfelt August Eklöf Julian Alden Weir Karl Eneberg Waldemar Eneberg Henri F. Philippoteaux
  • August Eklöf har varit utmärkt vänlig; beträffande beställningen sade han sig vara lika nöjd med en kopia efter Titian som med ett originalarbet och det var ingen brådska; Edelfelt var inte ledsen över att förnya sin Borgåbekantskap.

    Porvoo August Eklöf Tizian
  • Brevet fortsatt onsdagsaftonen.

  • Igår på kvällen avbröts Edelfelts brevskrivande av Julian Alden Weir som kom hem med en samling bretonska legender, som han läste för Edelfelt; de diskuterade spökhistorier, mystiska romaner och Edelfelt berättade så gott han kunde fältskärns berättelser och historien om ringen för Weir.

    Julian Alden Weir
  • Då Edelfelt vaknade idag fann han att den ögonvärk han fått på operan hade försvunnit, han har troligen varit ordentligt förkyld sista tiden; alla har varit förkylda eller haft "la grippe", som man säger här.

  • I dag gick Edelfelt efter förmiddagens concours [tävling] till St Sulpice där han vanligen träffar Pauline Ahlberg; de gick på Elme Marie Caros sista föreläsning för terminen; de skall skriva till Franska akademiens sekreterare för att "en qualité d'étranger" [i egenskap av utlänning] få delta i festen då Caro intas bland "de 40 odödliga" i Franska akademien.

    Saint-Sulpice Pauline Ahlberg Elme Marie Caro
  • Pauline Ahlberg visade ett brev från tante Iden (Adelaide) Leuhusen, där hon talar vänligt om Edelfelt; hennes två pojkar är nu i Stockholm.

    Tukholma Adelaide Leuhusen Pauline Ahlberg Gustaf Leuhusen Alexander Leuhusen
  • Julian Alden Weir håller på med ett porträtt av en elev vid École des Beaux-Arts, Ernest Normand.

    École des Beaux-Arts Julian Alden Weir Ernest Normand (epävarma yhteys)
  • Alexandra Edelfelt har troligen fått numret av Figaro med Camille Corots levnadsteckning; vem hade kunnat tro att en så godhjärtad och präktig person som Corots begravning skulle bli en sådan skandal; prästen hade klagat på att tidningarna hade talat om Corots talang, men inte om att han dött som god katolik, vilket hade väckt protester av en kvinna som påstod sig vara Corot's kusin bland de 4 000 personer som samlats för att närvara vid begravningen; *Pauline Ahlberg som också varit på plats ansåg att predikan var riktad mot den konstnärs- och litteraturelit som var samlad.

    Alexandra Edelfelt Pauline Ahlberg Camille Corot
  • *En kväll när Edelfelt hade ärende till Montmartre stack han sig på hemvägen in till Hôtel du Monde, på Rue Lafayette, för att träffa Filip Forsten; där var också Anders Ramsay, Jakob (Jac.) Ahrenberg, Oscar Kleineh och lilla Kalle Bäck.

    Montmartre Hôtel du Monde Johan Jacob Ahrenberg Filip Forstén Anders Ramsay Oscar Kleineh Karl Bäck
  • *Förutom en ny hatt funderar Edelfelt på att köpa ett par nya ateljébyxor, de gamla är redan genomskinliga.

  • *Om Alexandra Edelfelt vill ge Edelfelt faster Hermanine Edelfelts adress, så ska han skriva till henne; Pauline Ahlberg ber att få hälsa.

    Alexandra Edelfelt Pauline Ahlberg Hermania Edelfelt