Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

operor (verk) amerikkalaiset ammattitaitokilpailut ateljeet buddhalaisuus filosofia henkilökuvat hindulaisuus huutokauppa hylkäys juomat kaunokirjallisuus kirjailijat kuvataideoppilaitokset lyriikka museot musiikki naiset näyttelyt opinnot renessanssi seuraelämä taide taiteilijat taulut

Paris 18 juni 1891
Älskade Mamma
Då jag, sitt sagdt hade dugligt hufvudvärk sista gånger
jag skref, der jag alls ej klart för mig hvad jag ej tagen
berättat Mamma i det der brefvet, utom att jag förkunnade
den listanna underrättelsen att jag var refuserad.
salongen. Dörre oturer kan man dock har på hel. har ej
utmärkt framstående elev af Gérôme, Wencher, icke lyckats
bli ens en af de 10 som på deltaga i täflingen för denna
priset. Endast l'Gerome" är bland dem. De göra
äro 4 elever af Cabanel, 2 af Vils. Således har när
atelier ej bördat lagrar i år. Som jag sett utställa
af alla de taflandes räkna studier och skizze
(ämnet: Kristus sägande till lärjungarna som fisker
härefter skola i fallen menniskar), kan jag ej att
än gilla juryns dom. Lier, den enda Gudande
som lyckat är helt ung, blott 19 år, men rad
gjort en utmärkt vacker skizz, påminnande om
skippolyt Randrin. Man säger att Gerôme sjelf
skall vara mycket ledsen öfver resultakt.
Cabanel inne ha nu som vanligt öfvertagit
Det är märkvärdigt, att om de också sedan
framtiden ej bli stort bättre konstnärer än de andra
de dock nu sedan 10 år alltid varit de förstå
i alla täflingar vid Ecole des Beaux Arts
Jag har sett Wencher i dag, – han såg sorgsen

ut, och detta är alls ej att undra på. – Fastän
Lier är ung, så har han dock redan målat mycket
länge, och ställde redan i fjol ut en, stor historisk
tafla Cato. Courtois, en annan af Gs älska elever
har fått en stor tafla karn och Abel refusera
i Salongen. Det måtte heller icke vara trefligt
att nu arbetat i 6 månader, haft kostnader och
lefvat i oro och själspänning – och allt förgäfves.
Min Lindholmska pojke kostade mig icke
en son. Ramen har Lindholm beställt; den kostade 60
frs. Han tillåter äfven att jag utställa den i
Helsingfors., och så snart ångbåtsförbindelsen blir
öppen skickar jag derföre af såväl detta lilla
porträtt som några nakna studier, hvilka
Mamma, alldeles efter godfinnande får utställt
eller behålla hemma. – De sista dagarna har jag
arbetat dugtigt i Ecole de t. och alltid efter frukoste
varit på Louvren, der jag dock mera gått och
sin mig om än gjort något. "Schén ist hals
tionen, åtminstone då man ser med förstånd.
sen målare som jag på de sista tiderna ofant-
ligt börjat tycka om, är Andrea del Sarto.
Hvilken kraft och fyllighet, förenad med
mjukt behag och fin känsla hos honom. Det är
isynnerhet i handteckningssamlingen jag gått och
henn
ta si
tys
alla
d
h
ej
ar
har
sjun
fin
kärle
se
seb
da
lika
måla
den stå
fått e
och ha
8

lestan
lät mycket
isterisk
illa elever
refusera
igt
Er och
frcs
he
80
ostart
en
bler
ilka
i ukligt
har jag
frukosten
ett och
sak
stånd.
ofarit
ef
t och
beundrat honom. – Hvad jag ändå helt annorlun
då ser på de gamla nu än förr. Upprigtigt sagdt
tyckte jag, först då jag kom till Antwerpen, att
alla Kenaissansiers mästare tillskapa ej gaf mig
det som första bästa exposition af modernt må
leri. – Nu börjar jag kanske litet att förstå ingrar
bekanta vackra regel: Ine faut étudier
l'art qu'à Genoux! Det finnes så
mycket stort och gudomligt i konsten, att jag
så väl kan förstå huru så många stora sniller
egnat sitt lif, sin lycka, sitt allt åt densam
Par Robert har varit mig en god läromästare,
han har i många fall visat mig vägen och
öppnat ögonen på mig. Sjelf har han en
fin artistisk känsla, och en ovanligt stor konst-
närlig bildning, och är en idealist, en svärme
i ordets bästa bemärkelse
re af
sången och kan derjämta
sjelf teckna utmärkt bra, och målar ej illa.
Han har vistats i Florens några år och
likaledes i München; son till en arkitekter-
målare koket i Venedig, och sist brorson till
den store Leopold Robert. Han har således
fått en temmeligen värdad artistisk uppfostran,
och har ovanliga anlag dessutom. –
I sista söndags var jag hos Sargents som

Kamma vet. Herrskapet Austin var också der, och
ännu några amerikanska fruntimmer samt en ung studen
en droit, M. Lachaise, en god var till unga Sargent
från Lyon. – Richweth, Fawler, Wur o. undert.
Sedan jag halfva aftonen konverserat med hes
Sarah A., började man spela och sjunga. Unga
Sargent, hans Mamma, de hade misserna A. spelade
en massa, my och gammal musik. Till slut sjöng
Fawlers med Mandalin accompagnement af Bichweth
och gjorde det ganska bra. Han har en mycket vacker
tenor, men saknar skola. Till slut blef hela
sällskapet så lifvade, att gumman Sargents
(påminner om fin Zilliacus, glad och vänlig
satt sig till pianot och bad alla, gamla och un
ga sjunga några amerikanska folksånger och
redan en massa italienska och franska visor.
Santa Lucia, den på mel. af Velkommen för mig
att kylde" m.fl. af den som jag hört sjungas
hemma så många gånger. Stämningen blef som
Mamma ser, mycket lifvad och ledsamt var
det att skiljas då Kl. slog det fatalt 1/2 1.
Emellertid blef jag och Farler bjudna det
på middag nästa söndag (Weir och Bechwitz
ha varit der en gång förut, de påstå sig ha
så liten matsal att de helst se att vi komma

skildt – Mamma var att jag skulle göra ett lika
af fr. Anstin känsligtet middager. Hans porsäkra
att det är mycket rikt, så bra det någonsing
har vara. Han se om detta utseende behagade
Mamma. Hon är ej mjellande hvit, utan hela än
sigtet här en ping jamin, varm hon (målarspråk håret
brunt och ögonen blå. Att hon ännu är
nästan har förstår då man vet att hon endast är
18 år. Hennes har ungre syster är kanske vackrare
hog en prefik och en men som jag nästan aldrig
sett så vackra. – Unga M. Lachaise satt en lång stund
och tassonnerar med mig om sitter sig stor
beundran af Chand, ele crepusente, les orientelet
o. s. v. – I sanning hos leskor hejd finner man
de grannaste, ypperligaste saker man kan tänka
sig höra, gegantiska. Jag är specielt förtjust i en
dikt: le roi de som Veller karlakan i en Mande den
orikusinli. – Häromdagen skrif Pauline
till mig några radet och komma 12 på aftonen.
Hon var ensam hemma, de andra dels på

theater det bortret. Vi läste Ellan de Mme
ritet hvilka "Souvenir" den guddomliga sina
rikeran endien" samt de små massarken
Adien Luzon m. fl. förtjusar oss. ouvener
äro bland det vackraste man han läsa i något
tände litterater. Tankning har dock ett eget
sätt att läsa poesi. Den intresserar henne så en

ta den ger henne stoff till Philosophiska
betraktelser. Idyllen t.ex är helt främman
då för henne, likasom jag också misstänker
att formens förtrollande magt har litet in-
flytande på henne. I det fallet känner jag
mig af helt annan natur. Kanske jag behöfde
litet mera filosofi – Pauline har dock kanske
bar mycket. Hvad man än må tala om
så vänder hon dock rätt hastigt konversationer
in på det spekulativa området, der jag specielt
känner mig sväg. Det är en alldeles otrolig
beläsenhet hon här. Antkropologi, Fornhur-
Chrabergs
skåp, historie – allt detta är hon alldeles jag
dilig hemma. Nu studerar hon allt möjligt
änga den positivistiska filosofin, sist Littrés
digra la Science", vidare arbeten om Sedan
Brahmanerna och Buddhaismen o.s.v. –
Ännu ett ord om Sargents. Man träffar sällan
ildad
på en så helt artistisk familj. Fadren är
f.d. läkare men mycket rik och reser nu sedan
20 år (de ha bott mest i Venedig och florens modren
och barnen tänka ej på annat än musik
literater och måleri. Modren talar med
samma säkerhet i måleri med samma termer
och samma betraktelsesätt som en målare
och har mycket utpräglad smån. Weir

och hon komma vanligtvis i dispyt angå
enda Corot, hvilken hon Madames, under
ligt nog ej alls förstå eller vet uppskatta
de unga misserna tusen (vach, ett sådan
papper är mera inteskolan musikaliska
fitter på verkligen en utmärkt
musikalisk satt att spela. Missfaran-
berandra Wagner, och spelar med enthu-
sass Lohengång och annander och tyska
sig vara olycklig öfver att ej har en hel
orkester att betalta öfver, då det gäller
att återge der derfvaste ställen
jag vet ej huru det kommer sig vill, men
der i familjen har jag fått röra om mig
som en stora tecknare, vigt och får satt ofta
höra komplimenter. Unga S. har beskrifvit
att jag är den Ett i Gérômes atelier och detta
har gjort sin verkan. Hvad betyda dessa
hvatter i skolande tingenting. Tant der hela
troligen alla att jag är refuserar och det
gör mig olycklig. – Af diskration tala efter
fråga naturligter tantiska derom. –
en lustig historie. Jag möter en vacker
dag furst Ramsay. Jag vet ej hvarföre jag
älskar att kalla honom såg på gatan, "natt
min snälla goda Edelfelt vill de vara så hjerter
nerliga god och stiga upp till mig för att se på

en tafla som jag köpt och som i mitt tycket
är magnifik. Nåväl jag styra upp till
R. – I stort landskap, hvars färg och
målningssätt samskanska medelmåttig
unde antydde att min vän Cartier i går
atelier varit dess utschaft man. Ser efter
nämnet – ganska rigtigt, signerade Charles
Cartier-B. Ramsan hinner jag så långt
i sitt loftat att han säger – en sådan
Jarg har endanst en utmärkt målare
jag förmodar att roligtig Carliga än
en af Frankrikes kända paysagretter
och jag svarar jag som hittils tigade jag känner
honom ypperligt – han är 20 år och led
af Gérôme, sitter denna vecka bredvid mig
atelier och d. v. – Mamma skulle ha sitt
dt desillisionnerade min. Jag skynda
de mig till Cartier för att berätta att
hans tafla var såld på Hôtel Drouor,
konst-arektionskammaren) – han får det
Får sina 500 frcs och bjöd mig still
på melercassis hos restauratören
midt emot Ecole och A. – Och nu slutar
jag älskade Mamma – helsa alla
stora och små hjertligt från
lotter.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • På grund av huvudvärken senast Edelfelt skrev kommer han inte klart ihåg vad han berättade, förutom att han refuserats i Salongen; större otur kan man ha: Jean-Léon Gérômes framstående elev, Joseph Wencker, har inte lyckats komma bland de 10 bästa som får tävla om romarpriset [prix de Rome]; av de tävlande är 7 elever till Alexandre Cabanel, 2 till Isidore Pils, Édouard Zier är den ende från Gérômes ateljé; den 19-årige Zier har gjort en vacker skiss på ämnet: Kristus säger till de fiskande lärjungarna att de därefter skall vara människofiskare; skissen för tankarna till Hippolyte Flandrin.

    lukumuistit Jean-Léon Gérôme Alexandre Cabanel Hippolyte Flandrin Isidore Pils Édouard Zier Joseph Wencker Kristus
  • Det är märkvärdigt hur Alexandre Cabanels elever som, även om de i framtiden inte blir bättre konstnärer än andra, alltid är de första i alla tävlingar vid Ecole des Beaux Arts.

    École des Beaux-Arts Alexandre Cabanel
  • Edelfelt har samma dag sett Joseph Wencker som såg sorgsen ut; även om Édouard Zier är ung ställde han redan i fjol ut en stor historisk tavla "Cato"; en annan av Jean-Léon Gérômes äldsta elever, Gustave Courtois fick en stor tavla "Kain och Abel" refuserad i Salongen.

    Gustave Courtois Jean-Léon Gérôme Édouard Zier Joseph Wencker Kain Abel Marcus Procius Cato
  • Den Lindholmska pojken kostade inget att måla; Berndt Lindholm har bekostat ramen och tillåter att tavlan ställs ut i Helsingfors; Edelfelt sänder även några nakenstudier som Alexandra Edelfelt får avgöra om de ställs ut eller inte.

    Helsinki Alexandra Edelfelt Berndt Lindholm Ragnar Lindholm
  • Edelfelt har arbetat duktigt i Ecole des Beaux Arts; efter frukosten [lunchen] har han varit på Louvren för att lära genom att se på andras konstverk; på senare tid har han börjat uppskatta Andrea del Sarto.

    Louvren École des Beaux-Arts Andrea del Sarto
  • Då Edelfelt först kom till Antwerpen tyckte han att mästarna från renässansen inte gav mer än första bästa utställning av modern konst; nu ser han annorlunda på de gamla mästarna och börjar förstå J.A.D Ingres bevingade regel: Il ne faut étudier l'art qu'à genoux!" [man ska inte studera konst annat än på knä (i böneställning)]; det finns så mycket stort och gudomligt i konsten.

    Antwerpen J. A. D. Ingres
  • Paul Robert har varit en god läromästare år Edelfelt; Robert har vistats några år i Florens och München, och är son till arkitekturmålaren Aurèle Robert i Venedig, och därtill brorson till den store Leopold Robert.

    München Firenze Venetsia Paul Robert Léopold Robert Aurèle Robert
  • Som Alexandra Edelfelt vet var Edelfelt hos Sargents senaste söndag; herrskapet Austin var också där och ännu några amerikanska "fruntimmer", samt jur.stud. Eugène Lachaise från Lyon, Carroll Beckwith, Frank Fowler och Julian Alden Weir; Edelfelt hade konverserat halva kvällen med Miss Sarah Austin; unge John Singer Sargent, hans mor Mary Sargent och de båda misserna Sarah och Mary Austin sjöng och spelade; Fowler sjöng till mandolinaccompagnemang av Beckwith; till slut satte sig "gumman" Sargent (påminner om fru Zilliacus) vid pianot och bad alla sjunga amerikanska folksånger och italienska och franska visor, bl.a. Santa Lucia; Edelfelt och Fowler bjöds på middag följande söndag.

    Alexandra Edelfelt Ida Charlotta Zilliacus John Singer Sargent Julian Alden Weir Carroll Beckwith FitzWilliam Sargent Sarah Austin Elizabeth Austin Mary Austin Frank Fowler Eugène Lachaise Mary Sargent Ivers James Austin Lucia
  • Alexandra Edelfelt har bett om ett utkast av fröken Sarah Austin, vilken Edelfelt bifogar i brevet; Julian Alden Weir försäkrar att bilden är lik; ansiktet har en fin, jämn, varm ton, håret är brunt och ögonen blå; hon är 18 år; hennes ett år yngre syster är kanske vackrare och har en mun som han nästan aldrig sett så vacker.

    Alexandra Edelfelt Julian Alden Weir Sarah Austin Mary Austin
  • Unga Monsieur Eugène Lachaise satt en lång stund och resonerade med Edelfelt om Victor Hugo; de beundrade Hugos Chants des crépuscule, Les orientales; Edelfelt är speciellt förtjust i dikten "le roi de Rome" i Chants des crépuscule.

    Victor Hugo Eugène Lachaise
  • Edelfelt besökte Pauline Ahlberg, som var ensam hemma; de läste Alfred de Musset; de förtjusades av "Souvenir", "Louison", "Espérance en Dieu" [L'Espoire en Dieu] och "Adieu Suzon" [Adieux à Suzon].

    Pauline Ahlberg Alfred de Musset
  • Pauline Ahlberg har ett säreget sätt att läsa poesi; poesin intresserar henne såvida den ger stoff till filosofiska betraktelser; idyllen är främmande för henne, medan Edelfelt är av en helt annan natur; hennes beläsenhet i antropologi, fornkunskap, historia och teologi är otrolig; för närvarande studerar hon allt möjligt som rör positivistisk filosofi, Émile Littrés "la Science", samt arbeten om Veda, Brahmanerna och buddhismen.

    Pauline Ahlberg Émile Littré
  • Ännu några ord om Sargents, som är en helt artistisk familj; fadern är f.d. läkare och mycket rik; de reser nu sedan 20 år tillbaka, mest har de bott i Venedig och Florens, modern och barnen tänker inte på annat än musik, litteratur och måleri; modern Mary Sargent har mycket utpräglad smak och kommer vanligtvis i dispyt med Julian Alden Weir om Camille Corot, som Madame Sargent inte vet att uppskatta; misserna Austin är mera uteslutande musikaliska; Miss Sarah Austin beundrar Richard Wagner och spelar med entusiasm ur Lohengrin och Tannhäusen; unge John Singer Sargent har sagt att Edelfelt är femte i Jean-Léon Gérômes ateljé och alla tror därför att han är en stor tecknare.

    Firenze Venetsia Jean-Léon Gérôme John Singer Sargent Richard Wagner Julian Alden Weir FitzWilliam Sargent Sarah Austin Mary Austin Camille Corot Mary Sargent Lohengrin Tannhäuser
  • "Furst" (Anders) Ramsay har bett Edelfelt se på en tavla han köpt; Ramsay menar att endast en utmärkt målare har en sådan färg och förmodar att konstnären är en av Frankrikes kända landskapsmålare; Edelfelt upplyser honom om att tavlan målats av den 20-årige Charles Cartier, som studerar tillsammans med honom i Jean-Léon Gérômes ateljé; Edelfelt skyndade till Cartier för att berätta att hans tavla har blivit såld på Hôtel Drouot, konstauktionskammaren; Cartier hämtade sina pengar och bjöd Edelfelt på melée-cassis på restaurangen mittemot Ecole des Beaux Arts.

    Ranska École des Beaux-Arts Hôtel Drouot Jean-Léon Gérôme Anders Ramsay Karl Cartier
  • Edelfelt slutar med att be Alexandra Edelfelt hälsa alla; *han hoppas att syskonen är fullständigt återställda; han ska snart skriva till Ellen Edelfelt.

    Alexandra Edelfelt Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt Ellen Edelfelt
  • *Kvittot från Joseph Caventou medföljer.

    Joseph Caventou