Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

apurahat huviretket hyvästely Jumala kielet kirjeenvaihtajat kirjeet matkat musiikki näyttelyt osakunnat palkinnot politiikka ranskan kieli sanomalehdet seuraelämä sodat syntymäpäivät taulut tilaukset valokuvaus ylioppilaat ystävät

Paris 21 Mari 1897.


M

jag Mammas
amma i Helsing
del se

kisinn
ärda
Gresan hade till Kiela

epin
Guld man der det
och den fler svarter de sjunde i baka.
gliga söndagen der han detta har, så
hade jag för om tänkt göra en fiska med
med en tokiga mig som jag friska antag
dan C. fin. S. De senare de är lyktslag
mraden i den af en fören ung flicka
och de dag, men som mig der i Alines
beställningen, som öfvelaktigt kommer
att säga mycket vid som en ellan vet
jag ej den så han föra med taflan
Den finnerligen skulle det ett månades
osberg. – Likaså med jag alldeles besketen
att mig i juni bo på med en kopia
åt Eklef och till följd af att detta var
på fatta dag litet att stanna har
till skolai Isaga dog att jag då
s verk kunde än de svart från
e Viginella estningen, som sälla mig
i tillfälle att återvända. – Jag skall

försöka att vara så flitig som möjligt
och så snart jag får illustrationerna nu
dan, börja på med det andra. Nu
vill jag söka göra bilderna till Julqvälle
så bra som möjligt 1° emedan man
på illustrationerna till ett af de största
mästerstycken ett lands poesi frambragt
bör ställa mycket höga pretentioner, 2°
em, boken kommer att spridas i hundra
konstälska
tals exemplar och 3/4 af Finlands be-
folkning visst aldrig få se något annat
af mig än dessa illustrationer. Emellertid
förstår Mamma lätt, att hvarje af
dessa teckningar bör vara en fulländad
är
3, komp- betraffer
genre bild, och således lär lika mycket
arbete som en vanlig tafla, endast
med den skilnad att här intet vulgäst
intet småaktigt eller hjuskigt får kom
ma ifråga, på det ej illustrationen
ma svara mot den gudomligt vackra
hexten. Uppgiften är alltså svår.
Jag har gjort 4 skizzer till Scenen
der gamla histol berättad i stugan
3 till fr. Aug. och Kaphenskan uppe
i vindskammaren, 2 till Gamla Ristol
B
Ed
eller
Anses

möjligt
ha-
se
ulqvälle
man
största
mbragt
e
hure
t detta
ellan

e
och kaptenen. – Den första bilden, fr.
Aug. i städen och gamla kistal på väger
blå, sonom Mamma förutsåg, mycket
svår. En kusk, en släde och en häst
går genast åt bilden ett marknads tycke,
något i den svensk-düsseldorfska genren,
och handlingen blir bra svar åts fram-
ställa. – Scenen der fr. Ang. Kusser lilla
gossen och säger. Sof då den moderströst, om
hägnad af henne tills tårar, – fylla dess blickar
igen; då vackera och efter din kunga, saknar ett
språk såg ömt med dett omotsländliga öga.
o. s. v. – har jag ännu ej gjort lika-
så litet som den der Majonn för infitagen
i salen der kaptenen, nyss hemkommen utgör
födemakt för allas blickar och kärlek – Dock-
nu först äro skizzerna färdiga till 4. Bur-
hand, som är en utmärkt illustratsor –
rådde mig att göra så mycket som möjligt
efter naturen, skaffa modell och icke hus-
hålla med pengar för att få illustrationer
bra. Utan att tragit och samvetsgrannt
rådfråga naturen kan man ej så stil
eller känsla i något. Dessa tillningar
anser alldeles ej som en penningen

fråga man helt och hållet som
hederssan, såsom det ypperliga
d. Att

oenden
bar det. Han särdeles så lika göra helt
dena för denna del men det gör
si elleterad inge utfara en hon
skifterska, det mandidat nu så göra
dgig skall jag skicka sidan tydliga känna
teckning att den Mamma i en af de
f laste att jag gafresig
att. Jag reda sanninga för att
koff ang. Då jag på kupeleti.
men med det om mig som det sligt
r förlora lika saker
kona. Kl. 1 kl. är alla senter
i dagen af till Paris de de enig, der
sdag trefors. Hvad göra det för en nog om
peran firade antill att passera.
skrifva studier vore et le
våra verkligen anlända till kel.
Engfors. Jag harerade var och flan
dag på att före af den icke gena
såg jag folket slägtiga gosse de
f. Kexenpet. Också är blef blott för

att visa Mamma hvad jag gjort
som jag skickat dem med. Forserna
den lilla pojken som spelar flöjt
och hufvudena kan ju hvem som
helst se. Jag tänkte nog minsann
på det opassande i att låta sådana
nakna gubbar resa af öfver land och
haf, jag tänkte på systrarne och fruarna
som
ej genna kunna se sådan nakenhet,
och jag hade gerna velat måla draperi
men då var det för sent, och mål-
ningen for har ju ej på en dag.
Lindholms pojke vore det bra roligt
att få exponerad om också icke mera
än en dag. Vill Mamma så kan man
ma dessutom utställa pojken som
spelar en karl med Pantherleur (en studie
som Boulanger i orden berömt) samt
en qvinno tors med hitt draperi, som
Gérôme fann bra, dertill allt om
Mamma anser det nödigt en gubbe
som sitter något hufvud o. s. v. –
en studie som jag målade i Beckers
Atelier, strax jag kom hit i fjol. efter
hans en modell medföljer äfven.

Ett flickhufvud-koifferadt à l'alsacienne.
Sen den tiden har jag ändå gjort fram-
steg. Min sista studie en karl som lutar
sig mot knäet är kanske den säkrast.
gjorda, ehuru jag ej hade tid att slut
föra den och genom Paulin förlorade
en dag den veckan. – I hört skall jag
måla draperier åt alla och hänga
upp dem i min atelier. Jag ber Mam
ma vara god och tvätta af dessa studier
som troligen äro fulla af dem (men för
all del ej med tvåligt vatten utan en
å
gång med svanp blott och derefter
fernissa dem – Hvad säger Mama
fernissa dem. "Ja det är ju alls
ej svårt och går på ett ögonblick –
att med en bred pensel stryka öfver
taflan dock ej för mycket. – Det vigtigaste
är att intet dam må komma
i fernissan. Detta gäller nu på-
turligtvis blott de saker Mam-
ma möjligen anser värda att
utställas, framför allt lilla Lind-
holms porträtt. Möjligtvis kom-
ma sakerna hem alldeles för-
i
ej
der
i

2

ie
ain-
talar
Mam
a stride
en för
en en
Ette
det
öfver
dägting
pa-
Mam
att
– Änd
Kom-
ör
sent och då kommer ju detta ej
i fråga. – Ännu en sak. Det vore bra
i fall något utställes att låta
Heemberger sanna upp duken
på lös ramar. Dessa behöfva ej va-
rå kilramar utan helt simpla
s.k. "chassis" hufvudsaken att det
blir billigt. Ju mera tänker på sa-
ken desto mer finner jag min dumhet
i att be Mamma fernissa Heinberg
kan ju göra det – vet jag. Ja det är
väl bäst han gör det icke så.
Vidare ber jag Mamma någa föra
räkenskap öfver de utgifter Mamma
får i anl. af detta bestyr (trakt m.m.)
och sedan föra upp det på min konto-
Sanningen att säga här
jag rätt dugtigt hemlängtan nu.
Att få vara med Eder sedan nå-
gra veckor på Johannes berg vore
bra roligt. Också vore jag då mera
uteslutande i sällskap med Eder än
sidan i Hfors der jag måste se kamrater
krild och pleti. Jag talar nu naturliga
e om mina närmaste vänner som det

alltid blir roligt att råka. Jag gratulerar mår
m den falla skolinga hygglighet att låta hyrer
säga. De och detta var ju i det hela bra natur
L. S. der dagarborg med Ansla que
mig på kyrkin före en makalös taflan
det jag en lånar såg jag ha 2 eller
I arrannt nog mig. – I går var jag
desta ången hade Lustiga som i
afson resa först till Genergille i Bleter
de lender det något kan vid lusten.
nslaget mycket sedan man sig.
Af verser anstriskt ingens une sig
ffligt då de menning men sett
ag Konning med mina den sofelt – die
momens gillet der plågade und evir
Bonnan Alla man kall den ung
vift våld gå nederseken – reskt
nas de det sista den vackera miss
alla mera mig är se ungen fot går med
återseendet dock talter samma de på
såder derför tid har så resa till
Brande med de än då jag i Finland.
. i denna geste
Bik, emedan jag har på red des Bient
arts kl. 4 e.m., och ändå skulle jag

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Alexandra Edelfelts brev kom tidigare än väntat; Edelfelt hoppas hans brev hinner fram till Helsingfors innan Mamma reser till Kiala.

    Helsinki Kiala Alexandra Edelfelt
  • För Brummers beställning har Edelfelt tänkt sig ett ämne ur 30-åriga krigets historia; en sårad finsk krigare berättar på ett tyskt slott om sina äventyr för en ung flicka och en pojke; Gustaf Wilhelm Edlunds beställning kommer att ta mycket tid så han vet inte när han skall ha tid att börja med tavlan.

    Alexander Wilhelm Brummer Gustaf Wilhelm Edlund
  • Edelfelt hade också tänkt börja på en kopia för August Eklöf i juni, vilket var anledningen till beslutet att stanna till hösten.

    August Eklöf
  • Då Edelfelt fattade beslutet om resdagen visste han inte om de 800 marken från Nyländska avdelningen, som gör det möjligt för honom att återvända.

  • Edelfelt vill göra bilderna till Julqvällen så bra som möjligt, eftersom det är illustrationer till ett av de största mästerstycken ett lands poesi har bringat fram, och boken kommer att spridas i hundratals exemplar, samt att 3/4 av Finlands befolkning aldrig kommer att se något annat av honom än dessa illustrationer; han har gjort 4 skisser till scenen där gamle Pistol berättar i stugan, 3 till fröken Augusta och kaptenskan upp i vindskammaren, 2 till Gamle Pistol och kaptenen; den första bilden, fröken Augusta i släden och gamle Pistol på vägen blev, som Alexandra Edelfelt utsåg, mycket svår; scenen där fröken Augusta kysser lilla gossen har han ännu inte gjort, inte heller den där Majoren för in fröken Augusta i salen där kaptenen utgör föremålet för allas blickar och kärlek; den utmärkte illustratören Eugène Burnand rådde honom att göra så mycket som möjligt efter naturen, skaffa modell och inte hushålla med pengar för att få illustrationen bra; teckningarna är inte en penningfråga utan en hederssak, det är det hittills ypperligaste medlet Edelfelt fått att göra sitt namn känt i det kära hemlandet; han skall visa skisserna till deras interimslärare [vikarie] Gustave Boulanger och sända hem några flyktiga pennteckningar till Mamma, en av de förnuftigaste arte es thetici [konstestetiker] han någonsin sett.

    Suomi Alexandra Edelfelt Gustaf Wilhelm Edlund Gustave Boulanger Eugène Burnand Augusta Pistol
  • Edelfelt önskar komma hem i augusti, "men Gud vet", om han kan det för den förargerliga Eklöfska tavlans skull; det är ledsamt att vintervägen till Paris är så lång, det vore väl om man alltid kunde passera Lübeck.

    Pariisi Lyypekki August Eklöf
  • Edelfelts studier borde lyckligen ha anlänt till Helsingfors; han borde ha förvarnat Alexandra Edelfelt på att flera av dem inte är ägnade för folks, systrarnas och fruarnas, blickar på grund av sin nakenhet; torserna, den lilla pojken som spelar flöjt och huvudena kan ju vem som helst se; han hade gärna velat måla draperier på de nakna gubbarna men då var det för sent, och målningen torkar ju inte på en dag.

    Helsinki Alexandra Edelfelt
  • Berndt Lindholms pojke vore det roligt att få exponerad, om också inte mer än en dag; Alexanda Edelfelt kan om hon vill också ställa ut pojken som spelar, en karl med pantherhud som Gustave Boulanger i tiden berömt, en kvinnotors med vitt draperi som Jean-Léon Gérôme tyckte var bra, därtill om Mamma anser det nödvändigt en gubbe som sitter, något huvud o.s.v.; han sänder också en studie som han målade strax han kom hit i fjol i Adolf von Beckers ateljé efter en av hans modeller, ett flickhuvud koafferat [friserat] à l'alsacienne; en karl som lutar sig mot knäet är hans senaste och säkraste studie även om han inte hade tid att slutföra den och p.g.a. Pauline Ahlberg förlorade en dag den veckan; om någon av tavlorna ställs ut vore det bra om Heimberger spänner upp duken på lösramar, Mamma kan också be honom fernissa tavlorna och hon skall skriva upp alla utgifter på Edelfelts konto.

    Alexandra Edelfelt Pauline Ahlberg Adolf von Becker Jean-Léon Gérôme Berndt Lindholm Ragnar Lindholm Gustave Boulanger Richard Heimberger
  • Edelfelt har hemlängtan och tycker det vore roligt att vara några veckor på Johannisberg med familjen; i Helsingfors måste han se kamrater, kreti och pleti; han gratulerar Alexandra Edelfelt till att Calle Holm var hygglig och inte tog någon hyra.

    Helsinki Johannisberg Alexandra Edelfelt Carl Holm
  • En vy av Borgå med Askolagummor på kyrkväg vore en makalös tavla, men Edelfelt skulle behöva två eller tre månader på sig för att måla en sådan.

    Porvoo Askola
  • Föregående dag var Edelfelt sista gången hos Austins, som reser till Grandville i Bretagne och sedan till något bad vid kusten; Miss Sally (Sarah) Austin hoppades får se honom igen; i oktober passerar de Paris på vägen till Florens, men då är Edelfelt i Finland.

    Suomi Pariisi Firenze Bretagne Granville Sarah Austin Elizabeth Austin Ivers James Austin
  • Pappret tar slut så Edelfelt måste sluta även om han ännu har mycket att säga; *han har ännu inte skrivit om Salongen som han har besökt alla dagar.

  • *Edelfelt håller på med en korrespondens till Helsingfors Dagblad.

  • *Misserna Sarah och Mary Austin var förtvivlade över att en utflykt till Fontainebleau inte blivit av, vilket gjorde att deras mamma reste ensam dit med döttrarna; dit gick planen på att fotografera dem alla tillsammans upp i rök.

    Fontainebleau Sarah Austin Elizabeth Austin Mary Austin
  • *Studenttåget till Sverige sysselsätter Edelfelts tankar; han ser fram emot att läsa berättelserna därifrån i tidningarna.

    Ruotsi
  • *Hur mår Axel Antell?; varför reser han inte med till studentmötet?

    Axel Antell
  • *Fru Augusta Berndtson kommer att få besvär med att hålla fram Hulda Berndtson i Sverige; hur kommer det sig att det bara är 85 studenter som reser?

    Ruotsi Hulda von Born Augusta Berndtson
  • *Medaljerna på Salongen är utdelade; bara två utlänningar belönades, belgaren Emile Wauters för tavlan Målaren Van der Goes galenskap (scen från 1400 i Flandern) och ungraren Weisz, som visserligen bott i Frankrike sedan späd ålder; ingen medaille d'honneur [hedersmedalj] delades ut till någon målare i år, däremot till bildhuggaren Henri Chapu för hans staty Ungdomen som ristar Hemri Regnaults minnesruna.

    Ranska Flanderi Henri Chapu Henri Regnault Emile Wauters Adolphe Weisz Hugo van der Goes