Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sjukdom (tillstånd) slang (språk) vetenskap (fenomen) stadsnamn aikakauslehdet amerikkalaiset assyriologia assyriologit henkilökuvat kaiverrukset kielet kuninkaat kylpylät lääkärit lämpötila nuolenpääkirjoitus osoitteet presidentit ranskalaiset ranskan kieli sää silmätaudit silmätautioppi sivistys suomen kieli syntymäpäivät talous tanssi tanssipaikat taulut tilaukset vaatteet väitöskirjat

Paris, onsdag d. 18 Jagusti 1878.
Älskade Mamma
, Mammas bref med de om ge mig skulle der
sagt i anledning af de illustrationerna var mig icke
allenast till störst ligger de B. Jag stor tag nysten
Jag vet nu ungefär la muni men tenie" och
har det klart för mig har jag kan tillande
dem. – Men – men med Aund har, trots
mina 2 bref (härlig fordrande att hästet och
afrörande svar, hela fri telegraferan ej
låtit höra af sig. Han skall jag göra
Han boken i alla länge denna i förvåna
i nästan sommar, så skulle jag genast resa hen
ta klossarna med mig och är om allt går bra
ta dem tillbaka i salar var jag så fall
skulle jag ej ens behöfva fall ändå den sista
fr. Aug. på vägen som ännu återat och
gamla Ristol i dagar som jag råbyrat.
Då skulle jag vara hemma i slutet af
Som
månaden, genast börja mig det utmärkt
hedrande stora vacket att måla var
största skald. – Men med komma något
annat till. Det är det räkna herringska
pillet. Skall jag så klädt åt mig så vore
det mig nu omöjligt att reda. Jag fick som
Mamma mins 500 för de Antell i bör

jan af Juni. Vidare för omkr. en månad
sedan 340 mk hemifrån. Af dessa 840
frs återstå nu i min bort 200 och några
frs. Bland större utgifter äro följande
70
for
den svarta rocken
50
hyran (sista qvartalet,

50
smodell (ung 10 gg à 5 d.)
6 träklossar à 10 frcs
60
250 frcs
230 från 6 40 gör 4 10, som fördelade på
2 1/2 månad gör 164 frcs i månaden. – Då
in
resan hem kostar 250 frs och en originna
kläder med staflar 100 à 120, samt det
färg och penselförrad jag behöfver för vintern
kan uppskattas till 50 frs så ser Mamma
att det är mig omöjligt att resa utan
förstäckning i kassan. Älskade Mamma, var
säker på, att jag aldrig skulle begära pengar
af Mamma, om jag ej vore alldeles så
ker att kunna återbetala dem. Jag måste
väl få något af Edlund, och har ju dessa
tom några porträtter i perspektiv derhemma
Här anse mina kamrater mig böra begär
minst 150 frcs för hvar plansch. Så mycket
betalas för illustrationer i tidningar, och
de äro naturligtvis ej så omsorgsfullt gjor-
A

tion
end
tänk
tysk
er o
bets
Cer
de
rack
dar

nad
0
ågen
r
engar
! Jag
nästa
dessa
hemn
begär
mycket
gar, och
gjor
de som dessa mina teckningar. Jag hade
bestämdt skrifvit till Edlund om jag
till min stora ledsnad funnit att
9
han har den fula vanan att ej besvära
folks bref. Ger han också blott 100
frs planschen, så blir det ju i alla fall
600 frs och Mamma har ju således säkerhet
till och med 75 frcs stycket blir ju 300 frs
Meyssat, som tecknar för modejournaler får
för en plansk (1 figur, Mamma vet huru mod
Journabsdockor äro tecknad efter fotografi efter
naturen 70 frs. – Majoren och fr. Augusta
få väl bli som de äro. Jag har kommit att
ta omfamningsscenen, emedan Edlund just
angifvit den i programmet. Kanske vore det
vackrare att göra henne sittande, och om illuste
tionerna ej skall graveras nu, kan jag ju
ändra det derhemma. Majorin o. Gamla pistor
tänker jag naturligtvis andra. Majoren
tycker jag man kunde bibehålla så som han
år och ställa pistol vid dörren i fonden,
betraktande sin fornet chef med vördnad.
Eget att Bastien – Lepage, utan att känna
dlikten, ändå fann att pistol ej hade till
räckligt respekt. Je le ferais de bont, regar-
dant l'autre comme en oracle, un être

suchumain, ca donnerait plus de char
caractère à la composition" sade han.
Det heter visst: måtte soldaten" men i och
med detsamma i Finland stod för hans blick,
och som det vore fult att ha dem båda att
slå och se på hvarandra, tror jag mig ej synda
mot dikten om jag låter majoren som förr
se uppåt, helt och hållet hänförd af sina
minnen. Becker har kommit tillbaka
ifrån les bains de mer nära Dieppe der han varit
han tyckte att mina teckningar skulle göra episka
i Norden o. s. v. var med ett ord nöjd. I går
kom de Antell hit och såg dem och yttrade sig
fördelaktigt om dem. Han bjöd mig sedan på
middag i en fin restaurant Gaillon nära op.
comique, vid middagen råkade vi i samspråk
med en högst egendomligt amerikansk språk-
forskare, som Sinledde konversationen med fråga
om hvad språk vi talade. Snart inne i politik
började han gå åt Napoleon, men retade upp
sig sjelf få, att fastän vi hjelpte honom att
gå åt den kapationska dynastien och bonapartist
han ändå svarade som om vi velat försvarat
honom, hörde ej på hvad vi sade och bar sig
åt som en galning. Lyckligtvis voro inga allt
än vi tre i salongen (saton particeller) och

vi väckte således ingen uppmärksamhet. Antell
och dr Härda gå flitigt på Weckers ögonbli-
nik. Wecker och Mazerolle äro de utmärktaste
ögon läkar här och våra finska doktorer säga att
i ingen stad, ej ens i Wien finnes så mycket
att lära som här. – I Finland talar man ej om
vetenskapligt afs.
Paris, emedan våra finnar äro för låta
att lära sig franska, som naturligtvis är ett
hufvudvilkor. Så säger t.ex. Antell att man
här har ett fullkomligt nytt sätt att göra
dignoser förmedelst opktalmoscopet, ett in-
strument som alls ej är händt hemma, vidare
har man alldeles nya operationsinstrumenter
Om morgnarna gå våra doktorer (redan kl 6
på morgonqvister till Weckers klinik, och sedan
fortsätter Härda på l'anatomie Clamart.
För några veckor sedan hade Antell gått med
dr Marerolle, ännu en helt ung man, och då med
ens ett störtregn kom öfver, togo de sin tillflykt
till en postgång vid Rue de Rennes, och der af
en händelse sammanträffat med Bastien Lepar
Wencher m.fl. – De hade råkat i samtal och Bastien –
hade sagt om mig, att jag vore "un très-gentil gar-
con qui à tout à fait le coeur d'artiste etc. – An-
gesplaner
som dock, likasom alla nordbor äro en sorts tyckars
när allt går omkringa åtminstone vetenskans i e

till funderade litet på att köpa hans komnar
pris, men jag tror det dock blir för dyrt.
Efter diner i går på aftonen gingo vi och
haomenerade nous balader, säger man på
Pariser-argot) i Champs Elysées, och gingo
kl. 10 in på i Jardin Mabille, som är der
strax bredvid. Det är utmärkt vackert alla
geradt, de mest utsökta toiletter, och sedan
mest utländingar. Svenska hörde man på
alla håll och kanter, och ganska rigtigt fanns
der åtminstone i svenska familjer, gamla
småstadsfruar som tyckte att allt var så
lustigt, o.s.v. På theater français, på Louvre
på Hôtel Cluny o.s.v. hör man högst sällan svens
ska, men man kan svåra på att man får
höra åtminstone 10 som tala vårt kära mot
dermål om man går till Mabille, bal Bullier
eller något dylikt. Deraf kommer att man
i Norden tror att det ej finns annat i
Paris än cancan, att franska folket måste
gå under, att Paris är mera förderfvade än
andra stora städer; – men hör dem som arbeta
här: hör Eneberg, hör Antell o. Hårda hör
målarne! De skola tala om ett intelligent
folk, om flit och arbete, om stora man! –
A propos Eneberg så har jag nyligen hjelpt

lornar
och
lätt på
ingo
der
ellan
Janns
gamla
evien
Sven
no,
eer
läst
a
hett
legent
hjelpt
honom litet med franskan i en afhandling som
han skall ge ut. Han har lyckats tyda en hel
kil-skriftsinskription, ett historiskt dokument
Tiglat Pilizes's sjelfbiografi. Jag tog min vår
Chevreuil till hjelp och vi arbetade 2 aftnar
derpå. – I allmänhet fanns det högst få fel i
Enebergs öfversättning. Men tråkigt var det, ungefär
Moi, Tiglat-Piliser, le grand noi, le roi des
rois, qui n'ai pour martre que le très kant
dien Nukuminut, j'ai pris le pays de Shihab
de Sahn, de l'Assur dem. etc, j'ai chassé les
peuples comme un monceau de bli, et je les
emimerai comme des batons o. s. v. således
ej mycket trefligt. Bra roligt är det att en
finne slagit sig på detta svara men intressanta
studium. Eneberg kommer att ute trycka af hans
lingen först i fournal Ascatique, och sedan kanske
gå ut den skildt under Opperts anspicier.
Eneberg är rätta mannen för dylik forskning flitigt
i högsta grad. Tänk förrän man alls kan begynna
studiet måste man kunna perfekt de 600 tacka
stafvelserna, bokstäfver finnas i egentlig mening icke)
Enebergs hufvudmål är att se, huruvida, såsom
man länge trott det tredje helskiffspråket är
ett finskt språk (Senormant tror det), men dertill
färdens kanske ännu 20 års studier. Eget

är att man i helstafskickaren från ett och med
ord som påminner om finska. Så t.ex. tecknet 14, som
talas som kas (Kakvi). Blefve det bevisade
då skulle ju finskan ha varit ett kulturspråk
i Ninoch på Nimrods och Semiramis tider.
Förlåt mig, att jag alltid låter inleda mig på vidlyftigt
heter, som alls ej höra till saken. – Om Edlund svara
att gravurerna skola göras nu, så får jag väl gå
dem åt flere, antar vi 10 à 15 dagar för gravyr
så skulle jag ej bli färdig förrän d. 10 à 15 Septe
tar. – Så fått ser jag intet hinder för bokens
utkommande till jul, något som jag mycket skulle
önska. – Han måste äfven skicka pengar hon-
tant för att betala träsnidarne. – Kanske han
är ledsen öfver att jag ej skickat och visat teckningar
Ville Mamma vara god och sända till honom allt
hvad jag skickat hem. Det är minsann ej mycket
upplysande, men ger kanske dock en idé om huru
god tänkt mig saken. – Scriba bjuder mig
fortfarande till Metz. Han kommer kanske
tigt på några dagar. Gör han det så tar jag
bestämdt ej vägen öfver meter. Skulle jag öfver
göra denna krok och stanna i Mete en dag, så
skall jag i alla fall ställa så till att jag sedan
Han resa direkt till Lübeck – Helsingfors. d. v. s.
än jag ej behöfver vänta på ångbåt. Och

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Alexandra Edelfelts brev med Johan Ludvig Runebergs kommentarer om illustrationerna till Julqvällen var till stor nytta; nu vet han ungefär vad han ska hålla sig till.

    Johan Ludvig Runeberg
  • Edelfelt har ännu inte hört från Gustaf Wilhelm Edlund; om boken inte kommer ut förrän nästa sommar, kunde Edelfelt genast resa hem och ta träklossarna med sig och ta dem tillbaka nästa vår; han skulle inte behöva göra ändringen på "fröken Augusta på vägen", eller göra färdigt "gamla Pistol i stugan".

    Gustaf Wilhelm Edlund Augusta Pistol
  • I så fall kunde han vara hemma redan i slutet av månaden och genast börja med det hedrande uppdraget att måla Johan Ludvig Runebergs porträtt.

    Johan Ludvig Runeberg
  • Edelfelt redogör för ekonomin; har inte tillräckligt med pengar för hemresan och kläder med stövlar; Herman Frithiof Antells och de pengar Alexandra Edelfelt sände har gått åt till den svarta rocken, hyran, modell för Julqvällen och träklossar.

    Alexandra Edelfelt Herman Frithiof Antell
  • Edelfelt räknar med att kunna betala tillbaka pengarna han behöver; Gustaf Wilhelm Edlund måste väl betala någonting för hans illustrationer och så har han ju några porträttbeställningar i sikte där hemma; Albin Meyssat som tecknar för modejournaler får 70 francs för en plansch; Edelfelt håller fast vid Majoren och fröken Augustas omfamningsscen; Majoren och gamle Pistol tänker han ändra så att Pistol ställs vid dörren betraktande sin tidigare chef med vördnad.

    Gustaf Wilhelm Edlund Albin Meyssat Augusta Pistol
  • Utan att Jules Bastien-Lepage kände till dikten ansåg han att Pistol inte hade tillräckligt respekt, han skulle göra honom stående; det vore fult att ha dem båda stående, så Edelfelt låter Majoren förbli sittande med förklaringen att han i minnen tas tillbaka i tiden med hänvisning till raden "men i och med detsamma i Finland stod för hans blick"; Adolf von Becker, som återvänt från les bains de mer [havsbad] nära Dieppe, tyckte att Edelfelts teckningar skulle göra epok i Norden; doktor Herman Frithiof Antell yttrade sig också fördelaktigt om dem.

    Suomi Pohjoismaat Dieppe Jules Bastien-Lepage Adolf von Becker Herman Frithiof Antell Pistol
  • Herman Frithiof Antell bjöd Edelfelt på middag i en fin restaurang Gaillon nära Opéra Comique; vid middagen råkade de i samspråk med en egendomlig amerikansk språkforskare; amerikanen gick åt Napoleon III, den napoleonska dynastin och bonapartister och svarade som om Edelfelt och Antell försvarade dem; ingen annan var i salongen så hans utbrott väckte ingen uppmärksamhet.

    Gaillon Opéra-Comique Herman Frithiof Antell Napoleon III Bonaparte
  • Herman Frithiof Antell och doktor Axel August Hårdh går flitigt på Louis de Weckers ögonklinik; Wecker och Mazerolle är de mest utmärkta ögonläkare, inte ens i Wien finns så mycket att lära som här; i Finland talar man inte om Paris i vetenskapligt avseende; finländarna är som alla nordbor en sorts germaner och tyskar, åtminstone vetenskapmännen och de är för lata för att lära sig franska; Antell säger att läkarna i Paris har ett nytt sätt att göra diagnoser med instrumentet ophtalmoscop och de använder nya operationsinstrument; om morgonen går doktorerna redan klockan 6 till Weckers klinik, sedan fortsätter Hårdh på l'anatomie Clamart.

    Suomi Pariisi Wien Anatomie Clamart Herman Frithiof Antell Axel August Hårdh Louis de Wecker Mazerolle
  • För några veckor sedan hade Herman Frithiof Antell och doktor Mazerolle träffat på Jules Bastien-Lepage och Joseph Wencker i en portgång vid Rue de Rennes under ett störtregn; Bastien-Lepage hade sagt att Edelfelt är en mycket trevlig pojke, som har en konstnärs hjärta.

    Jules Bastien-Lepage Herman Frithiof Antell Joseph Wencker Mazerolle
  • Herman Frithiof Antell funderade på att köpa Jules Bastien-Lepages tavla för Romarpriset.

    lukumuistit Jules Bastien-Lepage Herman Frithiof Antell
  • Efter dinern [middagen] igår kväll gick de och promenerade ("se balader" säger man på parisslang) i Champs Elysees och gick in i Jardin Mabille; där var vackert arrangerat och mest utlänningar, svenska hörde man "på alla håll och kanter"; på théâtre français, Louvren eller Hôtel Cluny hör man sällan svenska, men man kan svära på att höra det talas om man går till Mabille, bal Bullier eller något dylikt; därför tror man i Norden att det inte finns annat än cancan i Paris, att Paris är fördärvat och franska folket måste gå under; men om man hör på dem som arbetar i Paris, Karl Eneberg, Herman Frithiof Antell och Axel August Hård, målarna, så skall de tala om ett intelligent folk, om flit och arbete, om stora män.

    Pariisi Louvren Pohjoismaat Théâtre-Français Champs-Élysées Bal Bullier / Closerie des Lilas Bal Mabille Musée de Cluny Herman Frithiof Antell Karl Eneberg Axel August Hårdh
  • Edelfelt och Léon Chevreuil har hjälpt Karl Eneberg med franskan i en avhandling som han skall ge ut; Eneberg har lyckats tyda en hel kilskriftsinskription, Tiglat-Pilezers självbiografi; i inskriften står att Tiglat-Pilezer är kungarnas kung, som inte har någon annan herre än den högsta guden Nukummut; han har erövrat Shihabs, Fakus och Assurs land o.s.v.; Eneberg kommer först att trycka avhandlingen i Journal Asiatique och sedan kanske ge ut den skilt under Julius Opperts auspicier; huvudmålet med Enebergs forskning är att se om det tredje kilskriftsspråket är ett finskt språk, som François Lenormant tror: om det går att bevisas så har finskan varit ett kulturspråk i Nineveh på Nimrods och Semiramis tider.

    Nineve Karl Eneberg Léon Chévreuil Tiglat-Pilesar III Nukummut Semiramis Nimrod Julius Oppert François Lenormant
  • Om Gustaf Wilhelm Edlund svarar att gravyrerna ska göras nu får Edelfelt ge dem åt flera träsnidare; i så fall är det inget hinder för att boken kommer ut före jul; han ber Alexandra Edelfelt sända de teckningar han skickat hem till Edlund.

    Alexandra Edelfelt Gustaf Wilhelm Edlund
  • Karel Scriba bjuder Edelfelt till Metz; han kanske kommer till Paris för några dagar; åker Edelfelt via Metz ser han till att direkt kunna resa till Lübeck-Helsingfors, utan att behöva vänta på ångbåt; *han önskar Alexandra Edelfelt och alla andra farväl.

    Helsinki Lyypekki Metz Alexandra Edelfelt Karel Scriba
  • *De har en förfärlig hetta, 36°C i skuggan och 48°C i solen; ateljén är het som en ugn, simhusen är överfulla; Edelfelt sitter och arbetar så "paradisiskt" som möjligt.

  • *Edelfelt skulle vilja vara hemma på Alexandra Edelfelts födelsedag; men han får framföra sina gratulationer muntligen senare.

    Alexandra Edelfelt
  • *Edelfelt har funderat att skicka ritningar och studier i förväg i en låda.