Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

negrider asiater militärer (personer) hov (samhälleliga system) personlighet henkilökuvat islam junat kansat keisarinnat kenraalit kielet kuninkaalliset linnat näyttelijät palatsit palvelusväki ranskan kieli rautatiet ruotsin kieli sähkeet tilaukset ulkonäkö vaatteet

Onsdag afton. 4 dag jul
1881.
Älskade Mamma,
Storf. W. har ännu
ej skickat något.
Kanske vänta han
på ramarna
Nå, ändtligen har jag blifvit presen-
terad för hennes Majestät och i
morgon börjar arbetet på Gatchina.
I går på aftonen var jag bjuden
på Sarah Bernhardt af fru Linder
och hemkommen kl. 12 hade jag
ett bref från Iseeff med inneliggande
telegram från Storfursten Wladimir
emot mig. Telegrammet sade endast
att Kejsarinnan önskade träffa
akad. Edelfelt i morgon kl. 11. första
tåget till Gatschina gick kl. 9, och
för att hinna till bangården måste
jag i väg redan kl. 8. Emellertid
hade jag fått lof att skrifva återbud
till fru Miatleff, som jag just skulle
börja måla, och be henne urskulda
mig hos prinsessan Leuchtenberg, som bedt
mig komma upp till sig kl. 1.
Kl. närmare 11 kom jag till Gatschina –
Det liknar Escorial, stort, stelt,
dystert. Mitt telegram från Storfursten
Sarah Bernhardt spelade temmeligen bra i går, men
ej så bra som jag sett henne någon gång i Paris, truppen usel

hjelpte mig igenom de många
skildtvakterna, och jag fördes af en
officer genom många korridorer
upp till ett rum der jag kunde ajuste-
ra mig. Derefter uppskrefs af en annan
officer namn, syfte med uppvaktningen
o.d. och om en qvart timme kom
en lakej och bad mig följa sig. Jag
fördes nu till furst Galitzin, öfvercere-
monimästare, som mycket vänligt tog
emot mig, och af honom i en stor
sal der alla de audiens-sökande
sutto – Döm om min förvåning då
jag bland de många genralerna upptäckte
två fullkomliga asiater i stora turbaner
en pojke och en äldre man. det var
emiren från Bokhara och hans son.
Snart satte sig alla i rörelse – först
en löpare med stora fjäderbuskar
och lång prestav, hvarmed han knacka-
de i golfvet vid hvarje af de långsam
ma stegen, så en general, så Emiren
med son så de öfriga, jag i bredd med
en genral som kom direkt från teke-
turkmenerna, och sist Galitzin. Sal
in och sal ut, de äro hundrade –
alla rikt möblerade i Louis XVI smak

och så korridorer,
trappor
upp och trappor ned
det tog aldrig en ända, allt i
samma långsamma takt – tills
vi kommo till en dörr der två soldater
och två korpsvarta negrer höllo vakt.
– En ny sal, igen två negrer,
och så Kejsarinnans salong – En
om en ropades vi in i det allra
heligaste. Då min tur kom slogs dörren
upp och furst Galitzin sade mitt
namn – Jag steg in och Dagmar
stod der och såg ytterst fin och behaglig
om
också alls ej Kejsarinnelik ut. hennes
enkla väsen och snälla, goda blick
hennes lilla växt och något blyga upp-
trädande kontrasterade med ståten
och ceremonierna förut. Hon var
klädd i svart atlas. – Tilltalade mig
genast på franska – om att hon
var förtjust i mina porträtt, taflor-
na hade ännu ej kommit från
Zarskoje, samt önskade att jag skulle
göra hennes barn – I morgon skall jag
börja och installera mig. Hon frågade
om jag talade svenska, hvarpå jag
svarade att det var naturligt eftersom
det var mitt modersmål; men hon
fortsatte icke destomindre på franska.
– Det var litet krångligt för mig att
passa in Votre Majesté – veut-Elle o.s.v.

Hon sade sig ha ett alldeles utmärkt
minne från Helsingfors – j'aime tant
la Finlande, et je serais très heureuse
de voir votre tableau – Derpå sade
hon att ännu ingenting kunde be-
stämmas om porträtternas storlek
och hvilka af barnen skulle målas –
i morgon får jag se dem.
Kejsarinnan har något i sin blick som
påminner om fru Leuhusen. Detta egen-
domligt fixerande och drömmande på en-
gång – en utmärkt vacker blick. Hon
står hela tiden – det gjorde hon med de
andra med såg jag. Slutligen sade hon
att hon var "charmée d'avoir fait
min bekantskap. – Jag fördes derefter
till frukostrummet, der jag åt friskt
och molteg med ett 10 tal genraler som
skroderade. Derefter träffade jag en
genral som såg ut att ha något att
beställa der, och som såg hygglig ut –
nu först senare fick jag veta att det
var Tcherevin, densamma som
de skjutit på! Han gaf mig ett
af sina kort som lassier passer och
sade att jag skulle ha hofvagn emot
mig i morgon. –
Och nu god natt, mera härnäst
Atte
I dag senare, visit hos Madame Miatleff som fick finna sig i uppskofvet

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • *Storf. W. har ännu ej skickat något. Kanske vänta han på ramarna

    Vladimir Alexandrovitj
  • Nå, ändtligen har jag blifvit presenterad för hennes Majestät och i morgon börjar arbetet på Gatchina. I går på aftonen var jag bjuden på Sarah Bernhardt af fru Linder och hemkommen kl. 12 hade jag ett bref från Iseeff med inneliggande telegram från Storfursten Wladimir emot mig. Telegrammet sade endast att Kejsarinnan önskade träffa akad. Edelfelt i morgon kl. 11. första tåget till Gatschina gick kl. 9, och för att hinna till bangården måste jag i väg redan kl. 8.

    Gattjina Maria Fjodorovna Sarah Bernhardt Pjotr Feodorovitj Isejev Vladimir Alexandrovitj Helène Linder
  • Emellertid hade jag fått lof att skrifva återbud till fru Miatleff, som jag just skulle börja måla, och be henne urskulda mig hos prinsessan Leuchtenberg, som bedt mig komma upp till sig kl. 1.

    Varvara Iljinitjna Mjatleva Therese Petrovna von Leuchtenberg
  • Kl. närmare 11 kom jag till Gatschina – Det liknar Escorial, stort, stelt, dystert. Mitt telegram från Storfursten hjelpte mig igenom de många skildtvakterna, och jag fördes af en officer genom många korridorer upp till ett rum der jag kunde ajustera mig. Derefter uppskrefs af en annan officer namn, syfte med uppvaktningen o.d. och om en qvart timme kom en lakej och bad mig följa sig. Jag fördes nu till furst Galitzin, öfverceremonimästare, som mycket vänligt tog emot mig, och af honom i en stor sal der alla de audienssökande sutto – Döm om min förvåning då jag bland de många genralerna upptäckte två fullkomliga asiater i stora turbaner en pojke och en äldre man. det var emiren från Bokhara och hans son. Snart satte sig alla i rörelse – först en löpare med stora fjäderbuskar och lång prestav, hvarmed han knackade i golfvet vid hvarje af de långsamma stegen, så en general, så Emiren med son så de öfriga, jag i bredd med en genral som kom direkt från teketurkmenerna, och sist Galitzin. Sal in och sal ut, de äro hundrade – alla rikt möblerade i Louis XVI smak och så korridorer, trappor upp och trappor ned det tog aldrig en ända, allt i samma långsamma takt – tills vi kommo till en dörr der två soldater och två korpsvarta negrer höllo vakt. – En ny sal, igen två negrer, och så Kejsarinnans salong – En om en ropades vi in i det allra heligaste. Då min tur kom slogs dörren upp och furst Galitzin sade mitt namn

    Gattjina El Escorial Maria Fjodorovna Golitsyn Vladimir Alexandrovitj Ludvig XVI Muzaffar al-Din bin Nasr-Allah Abdul-Ahad bin Muzaffar al-Din
  • Jag steg in och Dagmar stod der och såg ytterst fin och behaglig om också alls ej Kejsarinnelik ut. hennes enkla väsen och snälla, goda blick hennes lilla växt och något blyga uppträdande kontrasterade med ståten och ceremonierna förut. Hon var klädd i svart atlas. – Tilltalade mig genast på franska – om att hon var förtjust i mina porträtt, taflorna hade ännu ej kommit från Zarskoje, samt önskade att jag skulle göra hennes barn – I morgon skall jag börja och installera mig. Hon frågade om jag talade svenska, hvarpå jag svarade att det var naturligt eftersom det var mitt modersmål; men hon fortsatte icke destomindre på franska. – Det var litet krångligt för mig att passa in Votre Majesté – veut-Elle o.s.v. Hon sade sig ha ett alldeles utmärkt minne från Helsingfors – j'aime tant la Finlande, et je serais très heureuse de voir votre tableau – Derpå sade hon att ännu ingenting kunde bestämmas om porträtternas storlek och hvilka af barnen skulle målas – i morgon får jag se dem. Kejsarinnan har något i sin blick som påminner om fru Leuhusen. Detta egendomligt fixerande och drömmande på engång – en utmärkt vacker blick. Hon står hela tiden – det gjorde hon med de andra med såg jag. Slutligen sade hon att hon var "charmée d'avoir fait min bekantskap.

    Helsinki Suomi Tsarskoje Selo Maria Fjodorovna Adelaide Leuhusen Georg Alexandrovitj Michail Alexandrovitj Nikolaj II Xenia Alexandrovna
  • Jag fördes derefter till frukostrummet, der jag åt friskt och molteg med ett 10 tal genraler som skroderade. Derefter träffade jag en genral som såg ut att ha något att beställa der, och som såg hygglig ut – först senare fick jag veta att det var Tcherevin, densamma som de skjutit på! Han gaf mig ett af sina kort som lassier passer och sade att jag skulle ha hofvagn emot mig i morgon.

    Pjotr Alexandrovitj Tjerevin
  • Och nu god natt, mera härnäst Atte

  • *I dag senare, visit hos Madame Miatleff som fick finna sig i uppskofvet

    Varvara Iljinitjna Mjatleva
  • *Sarah Bernhardt spelade temmeligen bra i går, men ej så bra som jag sett henne någon gång i Paris, truppen usel

    Pariisi Sarah Bernhardt