Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

personlighet telefoner opera (konstart) promenader aateli keisarinnat keisarit kenraalit kirjeet konsertit kuninkaalliset kuninkaat naiset nationalismi näyttelyt opettajat puolalaiset romanit sähkö taidenäyttelyt ulkonäkö vaatteet valokuvat venäläiset venäläisyys ystävät

Gatschina Måndag afton d. 31 Jan
82
Älskade Mamma,
Här har jag suttit och skrifvit och
skrifvit så länge till Bos, från hvilken
jag haft en epistel som förbrår mig min
långa tystnad, att jag ej kan bli alltför
vidlyftig nu, ifall klockan ej skall gå
alltför mycket öfver 1 på natten. –
Om fredag afton var jag hos general
Danilowitch, och drack the med tron
följaren och furst Georg, Åt den förre
gaf jag mina fotografier, förkla-
rade vidt och bredt såväl Drottning
Blanka som Fleming, och den unge
mannen tycktes mycket intresserad,
bockade och tackade. Han förefaller
rigtigt treflig och fix, pojken – talar
mycket men utan affektation eller
blyghet. Danilowitsch är polack tror
jag – har en ynklig röst och är mycket
didaktisk, upplysande och lärorik –
för resten en lärd general som har
Jag gjorde i dag med Wesander en promenad på 2 ½ timme i skymningen.
Vi mötte Kejsarinnan och barnen, som viftade åt mig. Wesander gjorde honnör, jag helsade
elegant och värdigt.

litet reda på historia o.d. –
Lördag kl. 2 återvände jag till Pburg.
Fåfängt väntande bref från Mamma,
fann jag en underlig epistel från
Bos, der han bad mig säga rent
ut ifall jag hade något emot
honom – Jag – hvad i all verlden
skulle jag ha mot Bos?
På aftonen gick jag med Koki
till elektriska expositionen, der vi
hörde en bit ur operan roi de Lahore
5 verst derifrån genom telefon,
så tydligt som om vi varit der,
ja ännu bättre eftersom rasslandet
af ridån, frasandet af sidenklädningar
o. d hördes bättre än från salongen.
Om söndag var jag hos Grigorovitsch –
mina taflor ofantligt illa exponerade,
och så råka de komma samtidigt
som några af Kuindji, dessa ut-
basunerade i hela Petersburg.
Jag var arg, arg, arg, så mycket
mera som Grigarowitsch ej visat
den minsta goda vilja då det
gällt att låta mig komma till

min fulla rätt. De äro ej vänligt
stämda mot mig. Det qvittar mig
lika, och jag betalar dem med samma
mynt. Om ryssarne genom sin falska
patriotism tro sig vinna mera sympathier
så misstaga de sig högeligen. Fru
Etter var mankerad å mina vägnar.
Vänta, vänta bara i Paris, ifall de ej
helt och hållet ha glömt mig der nu redan.
– Grigarowitsch en bland de värsta
blagueurer jag träffat på – ljuger allt
hvad han säger – lofvade emellertid
skaffa mig bättre platser till i morgon –
De foderfäna ha placerat Bertha högt
upp, så att det är rakt omöjligt
att se henne – och så ha de ännu aplomben
att säga: Mais ce sont des places que
vous avez choisies vous même….–
Quand, où, comment, moi, ?!!!!
Gubben Manzey hade bjudit mig
på en andra Zigenarkonsert på
aftonen. Den var fullkomligt det-
samma som den första, hvarföre in-
trycket ej heller var så lifligt. Min
sköna Zigenerska var denna gång
fasligt illa klädd – en modern

sammetsklädning, som alls ej
passade till hennes vilda utseende,
och som gaf henne en uppsträckt
och derigenom simpel prägel.
Buistroff var på concerten, i frack
och med en rund filthatt i hand –
fint skall det vara. Fröken såg
jag blott ett ögonblick.
På aftonen hade Schura främmande
hos Etters – två kamrater af samma
ålder och samma kön, två små grefvar
Titschkevitsch, högst komiska der de
sutto och konverserade som små
kavaljerer med fru Etter. Sliezien och
Hfors Titschk. tycktes de ej vilja kän
nas vid – det var allt en ”branche
cadette” mycket simplare, af den fina
slägten.
Och nu god natt. Ack om den Michail
Alexandrovitsch ville bli bra – jag är
alldeles förtviflad öfver honom, och
ser ej mera sjelf hvad jag gör – Total
effekten blir bra, färgen bra, men
han, han, pojken!
Tusen helsningar till flickorna och
alla
från
Atte

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Här har jag suttit och skrifvit och skrifvit så länge till Bos, från hvilken jag haft en epistel som förbrår mig min långa tystnad, att jag ej kan bli alltför vidlyftig nu, ifall klockan ej skall gå alltför mycket öfver 1 på natten.

    Berndt Otto Schauman
  • Om fredag afton var jag hos general Danilowitch, och drack the med tronföljaren och furst Georg, Åt den förre gaf jag mina fotografier, förklarade vidt och bredt såväl Drottning Blanka som Fleming, och den unge mannen tycktes mycket intresserad, bockade och tackade. Han förefaller rigtigt treflig och fix, pojken – talar mycket men utan affektation eller blyghet. Danilowitsch är polack tror jag – har en ynklig röst och är mycket didaktisk, upplysande och lärorik – för resten en lärd general som har litet reda på historia o.d.

    Danilovskij (Danilovitj) Georg Alexandrovitj Nikolaj II Klas Fleming Blanka
  • Lördag kl. 2 återvände jag till Pburg. Fåfängt väntande bref från Mamma, fann jag en underlig epistel från Bos, der han bad mig säga rent ut ifall jag hade något emot honom – Jag – hvad i all verlden skulle jag ha mot Bos?

    Pietari Alexandra Edelfelt Berndt Otto Schauman
  • På aftonen gick jag med Koki till elektriska expositionen, der vi hörde en bit ur operan roi de Lahore 5 verst derifrån genom telefon, så tydligt som om vi varit der, ja ännu bättre eftersom rasslandet af ridån, frasandet af sidenklädningar o. d hördes bättre än från salongen.

    Lahore Nikolaj von Etter
  • Om söndag var jag hos Grigorovitsch – mina taflor ofantligt illa exponerade, och så råka de komma samtidigt som några af Kuindji, dessa utbasunerade i hela Petersburg. Jag var arg, arg, arg, så mycket mera som Grigarowitsch ej visat den minsta goda vilja då det gällt att låta mig komma till min fulla rätt. De äro ej vänligt stämda mot mig. Det qvittar mig lika, och jag betalar dem med samma mynt. Om ryssarne genom sin falska patriotism tro sig vinna mera sympathier så misstaga de sig högeligen. Fru Etter var mankerad å mina vägnar. Vänta, vänta bara i Paris, ifall de ej helt och hållet ha glömt mig der nu redan. – Grigarowitsch en bland de värsta blagueurer jag träffat på – ljuger allt hvad han säger – lofvade emellertid skaffa mig bättre platser till i morgon – De foderfäna ha placerat Bertha högt upp, så att det är rakt omöjligt att se henne – och så ha de ännu aplomben att säga: Mais ce sont des places que vous avez choisies vous même….– Quand, où comment, moi, ?!!!!

    Pariisi Pietari Berta Edelfelt Emilie von Etter Dmitrij Vasiljevitj Grigorovitj Archip Kuindzji
  • Gubben Manzey hade bjudit mig på en andra Zigenarkonsert på aftonen. Den var fullkomligt detsamma som den första, hvarföre intrycket ej heller var så lifligt. Min sköna Zigenerska var denna gång fasligt illa klädd – en modern sammetsklädning, som alls ej passade till hennes vilda utseende, och som gaf henne en uppsträckt och derigenom simpel prägel. Buistroff var på concerten, i frack och med en rund filthatt i hand – fint skall det vara. Fröken såg jag blott ett ögonblick.

    Sophie Manzey Nikolaj Ivanovitj Bystrov Nikolaj Nikolajevitj Manzey Natalia Alexejevna
  • På aftonen hade Schura främmande hos Etters – två kamrater af samma ålder och samma kön, två små grefvar Titschkevitsch, högst komiska der de sutto och konverserade som små kavaljerer med fru Etter. Sliezien och Hfors Titschk. tycktes de ej vilja kännas vid – det var allt en ”branche cadette” mycket simplare, af den fina slägten.

    Helsinki Emilie von Etter Alexander von Etter Sliezin [?] Titjkevitj Titjkevitj
  • Och nu god natt.

  • Ack om den Michail Alexandrovitsch ville bli bra – jag är alldeles förtviflad öfver honom, och ser ej mera sjelf hvad jag gör – Totaleffekten blir bra, färgen bra, men han, han, pojken!

    Michail Alexandrovitj
  • Tusen helsningar till flickorna och alla från Atte

    Berta Edelfelt Alexandra Edelfelt
  • *Jag gjorde i dag med Wesander en promenad på 2 ½ timme i skymningen. Vi mötte Kejsarinnan och barnen, som viftade åt mig. Wesander gjorde honnör, jag helsade elegant och värdigt.

    Maria Fjodorovna Michail Alexandrovitj Oskar August Wesander Xenia Alexandrovna