Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

personlighet staten (offentlig makt) faraoner ansiomerkit Jumala kirjailijat kunniamerkit luonteenpiirteet mitalit museot näyttelyt pohjoismaalaiset sanomalehdet seuraelämä taidekauppa taidenäyttelyt taiteilijat taiteilijuus talous valamiehet viikkolehdet

Paris, tisdag d. 23 maj
1882.
Älskade Mamma,
Att jag är rigtigt nöjd och glad
behöfver jag väl ej säga. Min
andra klassens medalj gör mig
så mycken större glädje som jag
ej tagit ett steg, ej sagt ett ord
för att få den. I söndags på
aftonen åt jag middag hos Baude
som vanligt, och jag hade minsann
ej tänkt en tanke på medaljen, då
Bastien L. kom från juryn och sade
att jag nästan enhälligt erhållit medalj
dock berodde utgången på de Definitiva
skrutinierna på måndagen. Cazin
Duez, Bastien lära isynnerhet ha hållit
på mig. – Ingen annan utländing
har tills vidare fått medalj i år – af
3dje klassens återstår ännu omkr.
12 att ge, och juryn sitter ännu
i dag. – Jag känner mig nu åter

ha en oförtjent framgång.
Jag har, apropos taflans in-
köp, lofvat Bogoluboff att
vänta till i morgon på svar från
Tretiakoff – visserligen vore det
ju till följd af ett löfte (och
8000 frcs) som jag skulle ge taflan
åt honom. Emellertid har jag mycket
tänkt på såväl Mammas som mina
finska vänners ord, och skall gå upp
till Statssekreteraren för att fråga om
det ännu ej är för sent. Dagnan
Bastien, Baude mena alla att det
är skamlöst litet och att jag nog
har tid att få något till Luxembourg
senare – I artisters ögon betyder detta
ej mycket, men det stora publikum,
strömmen af utländingar o.d. – och så
kommer jag 10 år efter min död i
Louvren.
Alltnog, det har gått mig ganska
väl i händerna, Gud vare tack
och lof. Vid ännu icke 28 års
ålder är jag hors concours, och
kan nu blott få hederslegionen –
som jag skall ha om 2 år – icke genom

några konster och smygvägar, utan
öppet, redligt genom att ställa
ut något som duger. Gud gifve
mig helsa och krafter. Det är
nu icke medaljens
skull
, utan det har
redan sedan några veckor legat i
luften ett outsägligt begär att
måla, idéerna ha, konfysa
och oklara som alltid. i början
strömmat på mig – jag tycker mig
allt klarare se hvartåt jag
skall, jag skall måla ungt, nytt
och friskt måleri, hålla mig
i främsta ledet med de unga
"endast de ha gjort något före
sin tid som förstått den” sade Snell-
man. Jag har hittat på ett citat
efter Froude i N.I.T. som mycket
slår an på mig. Kraftiga andar
som verkligen uträtta stora ting
här i verlden uppställa aldrig aflägsna
och dimmiga mål. De gripa in hvarhelst
ögonblicket kräfver och lemna framtiden
att gestalta sig bäst den gitter
à l'oeuvre! – Jag tänker på
Runeberg, Bastien, Dagnan – alla

kraftiga, friska naturer med ett
bestämdt, upphinneligt mål –
och tänker med fasa på t.ex den
stackars Emil Walléens roddiga
fantasier, deri ju många idéer
finnas, men utan form.
À propos Bastien, så var han
ytterst vänlig här om aftonen – i grun
den är det en egoist, och aldrig
att jemföra med Dagnan som
menniska och esprit, men det gör
en sådan "mollasson" som mig så
godt att få tag i rigtig Kraft att
jag känner mig helt styrkt deraf.
Bastien och jag åkte hem tillsam-
mans – och han gick då på med sitt
je sais que tu pourrais faire beau-
coup mieux – ce n'est pas assez
de faire bien ou très bien même
il faut que ça saigne. Förstår
Mamma detta halft vulgära, halft
poetiska uttryck? Jag har ännu
ej i hvad jag gjort och frambragt
svettats blod och derförinnan
är allt blott barnlek.

Jag tackar Gud som gett mig
ett varmt intresse som gett
mig hopp och kärlek – jag tror
det är Lamennais som säger:
Beaucoup posséder n'est pas être
heureux, c'est beaucoup ésperer
et beaucoup aimer.
Men jag skall och måste göra
mycket bättre än dessa taflor
tills dato. Hvad utförandet be-
träffar, så tror jag jag kan en hel
del, nu skall jag söka mera
koncentrera mig på idén, på
det jag vill framställa, och som
sagt blöda litet mera af mitt
hjertblod in i färgerna – jag vet
att man sliter ut sig på den
kommersen, men sliter man
ej tusengånger mera ut sig med
simpel tråkighet, småaktighet och
strunt. – Jag skulle vilja måla
så att det går kalla kårar genom
ryggbastet på den som ser – det stora
publikum gör jag en konst i, man må

lar ju alltid för ett litet fåtal
– Min Faraos dotter, är jag nu
redan led åt, det blir svårt att
komma någon hvart med henne.
Hvar gång jag ser ut åt himlen,
på landskapet, hvar gång jag
ser ett ansigte som intresserar
mig, en ställning som är bra –
tänker jag hvad angår mig Faraos
dotter och Polens affärer. Då
icke ämnet empoignerar en
i historiemålning, är kostymen
icke tillräcklig för att hålla intresset
uppe. – Dagnan som också må-
lat historiska saker i tiden talte
med mig häromdagen. Tiden är
dyrbar sade han, och vi ha
mycket att göra med allt det
vi ser omkring oss – och på sitt
halft satiriska sätt sade han:
et pour les grande hommes d'autre-
fois, il n'ont qu'à revenir, je
ne demande pas mieux que de les
peindre. –

Salmson har ej fått någon 2dra
klassens medalj, och måtte vara
arg på mig. Skandinaverna, alltid
vigtiga, talade ej om mig som
kandidat utan om Heyerdahl –
som dock ingenting fått. Jag vet nog
att dessa medaljer ej betyda så
mycket i grunden, men denna gån-
gen tror jag min medalj var ett
allmänt uttaladt erkännande från
de yngre artisternas sida, och derföre
gläder den mig.
Redan nu på morgonen ha flere
kort med lyckönskningar ankommit.
Medaljen ges i slutet af Juni
den är värd 700 frcs i guld och
jag ger den åt Mamma som den
förra.
I går afton såg jag underrättelsen
om medaljerna i "la france” jag
var med Berndtson, men han,
nedslagen och trist som vanligt,
var ej rätta mannen att dela
min glädje. Han har haft grym
otur i år – ingen har sett hans

tafla, han har ej sålt den och
får troligen ej sälja den, och den
är dessutom sämre än den förra.
Han har dock nu lofvat att
sluta med detta skoj-måleri med
lustiga motiver, som jag tycker
vara ovärdigt för konsten. Jag
sade åt honom: Ser du någon
komisk scen så skrattar du deråt
ett ögonblick, men betraktar ej –
ser du deremot något som anslår
ditt öga så stannar du länge
och ser – hvarföre då i månadtal
bråka med att återgifva något som
man i verkligheten ej bryr sig om
att se på – Jag tror att han förstår
detta sjelf och han har lofvat sig
sjelf att i sommar måla något
också för ögat, ej blott för skratt-
musklerna.
Och nu farväl. Jag gläds lika
mycket på Mammas vägnar
som på
mina
egna – Gud välsigne
er
Atte

None

None

None

None

None

None

None

None

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Att jag är rigtigt nöjd och glad behöfver jag väl ej säga. Min andra klassens medalj gör mig så mycken större glädje som jag ej tagit ett steg, ej sagt ett ord för att få den.

  • I söndags på aftonen åt jag middag hos Baude som vanligt, och jag hade minsann ej tänkt en tanke på medaljen, då Bastien L. kom från juryn och sade att jag nästan enhälligt erhållit medalj dock berodde utgången på de Definitiva skrutinierna på måndagen. Cazin Duez, Bastien lära isynnerhet ha hållit på mig.

    Jules Bastien-Lepage Charles Baude Jean Charles Cazin Ernest Ange Duez
  • Ingen annan utländing har tills vidare fått medalj i år – af 3dje klassens återstår ännu omkr. 12 att ge, och juryn sitter ännu i dag.

  • Jag känner mig nu åter ha en oförtjent framgång. Jag har, apropos taflans inköp, lofvat Bogoluboff att vänta till i morgon på svar från Tretiakoff – visserligen vore det ju till följd af ett löfte (och 8000 frcs) som jag skulle ge taflan åt honom. Emellertid har jag mycket tänkt på såväl Mammas som mina finska vänners ord, och skall gå upp till Statssekreteraren för att fråga om det ännu ej är för sent. Dagnan Bastien, Baude mena alla att det är skamlöst litet och att jag nog har tid att få något till Luxembourg senare – I artisters ögon betyder detta ej mycket, men det stora publikum, strömmen af utländingar o.d. – och så kommer jag 10 år efter min död i Louvren.

    Louvren Luxembourgpalatset Alexandra Edelfelt Jules Bastien-Lepage Charles Baude Aleksej Bogoljubov Pascal Dagnan-Bouveret Pavel Michailovitj Tretjakov
  • Alltnog, det har gått mig ganska väl i händerna, Gud vare tack och lof. Vid ännu icke 28 års ålder är jag hors concours, och kan nu blott få hederslegionen – som jag skall ha om 2 år – icke genom några konster och smygvägar, utan öppet, redligt genom att ställa ut något som duger. Gud gifve mig helsa och krafter.

  • Det är nu icke medaljens skull, utan det har redan sedan några veckor legat i luften ett outsägligt begär att måla, idéerna ha, konfysa och oklara som alltid. i början strömmat på mig – jag tycker mig allt klarare se hvartåt jag skall, jag skall måla ungt, nytt och friskt måleri, hålla mig i främsta ledet med de unga "endast de ha gjort något före sin tid som förstått den” sade Snellman.

    Johan Vilhelm Snellman
  • Jag har hittat på ett citat efter Froude i N.I.T. som mycket slår an på mig. Kraftiga andar som verkligen uträtta stora ting här i verlden uppställa aldrig aflägsna och dimmiga mål. De gripa in hvarhelst ögonblicket kräfver och lemna framtiden att gestalta sig bäst den gitter à l'oeuvre! ! – Jag tänker på Runeberg, Bastien, Dagnan – alla kraftiga, friska naturer med ett bestämdt, upphinneligt mål – och tänker med fasa på t.ex den stackars Emil Walléens roddiga fantasier, deri ju många idéer finnas, men utan form.

    Johan Ludvig Runeberg Jules Bastien-Lepage Pascal Dagnan-Bouveret Emil Walleen James Anthony Froude (epävarma yhteys)
  • À propos Bastien, så var han ytterst vänlig här om aftonen – i grunden är det en egoist, och aldrig att jemföra med Dagnan som menniska och esprit, men det gör en sådan "mollasson" som mig så godt att få tag i rigtig Kraft att jag känner mig helt styrkt deraf. Bastien och jag åkte hem tillsammans – och han gick då på med sitt je sais que tu pourrais faire beaucoup mieux – ce n'est pas assez de faire bien ou très bien même il faut que ça saigne. Förstår Mamma detta halft vulgära, halft poetiska uttryck? Jag har ännu ej i hvad jag gjort och frambragt svettats blod och derförinnan är allt blott barnlek.

    Alexandra Edelfelt Jules Bastien-Lepage Pascal Dagnan-Bouveret
  • Jag tackar Gud som gett mig ett varmt intresse som gett mig hopp och kärlek – jag tror det är Lamennais som säger: Beaucoup posséder n'est pas être heureux, c'est beaucoup ésperer et beaucoup aimer. Men jag skall och måste göra mycket bättre än dessa taflor tills dato. Hvad utförandet beträffar, så tror jag jag kan en hel del, nu skall jag söka mera koncentrera mig på idén, på det jag vill framställa, och som sagt blöda litet mera af mitt hjertblod in i färgerna – jag vet att man sliter ut sig på den kommersen, men sliter man ej tusengånger mera ut sig med simpel tråkighet, småaktighet och strunt. – Jag skulle vilja måla så att det går kalla kårar genom ryggbastet på den som ser – det stora publikum gör jag en konst i, man målar ju alltid för ett litet fåtal

    Félicité de Lamennais (epävarma yhteys)
  • Min Faraos dotter, är jag nu redan led åt, det blir svårt att komma någon hvart med henne. Hvar gång jag ser ut åt himlen, på landskapet, hvar gång jag ser ett ansigte som intresserar mig, en ställning som är bra – tänker jag hvad angår mig Faraos dotter och Polens affärer. Då icke ämnet empoignerar en i historiemålning, är kostymen icke tillräcklig för att hålla intresset uppe. – Dagnan som också målat historiska saker i tiden talte med mig häromdagen. Tiden är dyrbar sade han, och vi ha mycket att göra med allt det vi ser omkring oss – och på sitt halft satiriska sätt sade han: et pour les grande hommes d'autrefois, il n'ont qu'à revenir, je ne demande pas mieux que de les peindre.

    Puola Pascal Dagnan-Bouveret
  • Salmson har ej fått någon 2dra klassens medalj, och måtte vara arg på mig.

    Hugo Salmson
  • Skandinaverna, alltid vigtiga, talade ej om mig som kandidat utan om Heyerdahl – som dock ingenting fått.

    Hans Heyerdahl
  • Jag vet nog att dessa medaljer ej betyda så mycket i grunden, men denna gången tror jag min medalj var ett allmänt uttaladt erkännande från de yngre artisternas sida, och derföre gläder den mig. Redan nu på morgonen ha flere kort med lyckönskningar ankommit.

  • Medaljen ges i slutet af Juni den är värd 700 frcs i guld och jag ger den åt Mamma som den förra.

    Alexandra Edelfelt
  • I går afton såg jag underrättelsen om medaljerna i "la france” jag var med Berndtson, men han, nedslagen och trist som vanligt, var ej rätta mannen att dela min glädje. Han har haft grym otur i år – ingen har sett hans tafla, han har ej sålt den och får troligen ej sälja den, och den är dessutom sämre än den förra. Han har dock nu lofvat att sluta med detta skoj-måleri med lustiga motiver, som jag tycker vara ovärdigt för konsten. Jag sade åt honom: Ser du någon komisk scen så skrattar du deråt ett ögonblick, men betraktar ej – ser du deremot något som anslår ditt öga så stannar du länge och ser – hvarföre då i månadtal bråka med att återgifva något som man i verkligheten ej bryr sig om att se på – Jag tror att han förstår detta sjelf och han har lofvat sig sjelf att i sommar måla något också för ögat, ej blott för skrattmusklerna.

    Gunnar Berndtson
  • Och nu farväl. Jag gläds lika mycket på Mammas vägnar som på mina egna – Gud välsigne er Atte

    Alexandra Edelfelt