Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

porträtt (konstverk) sjukdom (tillstånd) aateli Jumala junat kartanot koti kukat lahjat linnat puutarhat puutarhaviljely ruotsalaiset seuraelämä sukulaiset suomalaiset talous vaatteet venäläiset

Granbach, d. 11 September 1872.
Älskade Mamma!
"Granbach" hör jag Mamma utropa, har han ännu
ej hunnit gifva sig af fait Granbach!. Dock är jag öfvertygad
som, att då detta bref hinner fram till Helsingfors, den
om
skrifver detta befinner sig i godan ro på Gripsholms
slott, ty han har redan skrifvit till Ekenstjerna att han
kommer söndagen den 15 till ort och ställe. I
har nämligen ännu
ej kunnat komma loss från Granbach, emedan största delen af
mina finne kläder varit i trätten, och Britz först i der fått
dem färdigstrukna. I öfvermorgon, fredag, bittida, skall jag med
snälltåget resa af härifrån, stannar om aftonen i Stelge, der jag
enligt uttryckligt löfter till Paster Hermanine måste dröja beger
mig lördag morgon till Stockholm, der jag köper duk och något får
ger, och befinner mig söndagsefter middag på det gamla Gripsholm –
I Mammas sista bref såg det ut som om Mamma men, att
lag dröst här något för länge, men då Leuhusen så mycket
bedt mig stanna ännu några dagar efter hemkomsten från
Köpenhamn, kunde jag ej neka, helst som nu kommer min stora
crivat-nyhet, Baron Leuhusen, hvilken, då jag före resan ej hade
alexlade svenskt mynt, lånade åt mig 60 Rikdaler, tvingat mig
att behålla dessa penningar, då han sade, att han redan från bör-
att tänkt bjuda mig på en dylik resa i sällskap med tante
Iden. Att jag, som blef alldeles perplex vid denna i
mnig
akerna, sökte prata emot så mycket jag kunde, bör Mamma en
se, men detta halp dock ej, ty farbror L. besvär mig att hålla
till godt med färden och respengarne, så vida jag ville behålla hans var
kap. – Älskade Mamma! all vänlighet, all hjertlighet mot mig, måste
jag
dock tacka Mamma för, ty det är väl egentligen intresset för
amma som gifvit anledning till att man här, på främmande är
bland främmande menniskor intresserat sig så mycket öfver för
mig. – – De dagar jag haft sedan senaste söndag, då jag ficka
Mammas bref, har jag användt till att måla Tante dessa
porträtt färdigt. Enligt doktorns ordination har såväl tante
som jag stigt upp tidigt om morgnarna, för att få konter-
fejet färdigt till fredag morgon. Man är naturligt vis sjelf
låfvig att bedöma sina egna verk, men jag anser för närvarade
färgår ganska bra och likheten temmeligen väl träffad. – Fräkna
är emellertid att ingen främmande sett porträttet, ty det kan
ej nekas, att detanas omdöme om likheten måste sälla mera
än deras, som sitt porträttet ända från teckningen. Formatet är

detsamma som vid Hulla Berndtsons porträtt.
har tänkt lemna det här hos Baronen såsom ett mindre,
ty annars vet jag verkligen ej hvarigenom jag skulle han
visa någonslags gård af tacksaenhet för den tid jag vistats från
Mamma säger att Morbror mustaf misstänker att jag ej taget
roligt har såg honom då, att rotat intrycket af huru sommar än
mycket roligt, hufvudsakligen till följd af känslan att vara
dergifven af menniskor som väljden väl, och jag kan ej
annat än att ett vistade på främmande ort, som också
Att
besitter fördelen af vacker natur och hyggliga menniskor
skulle kunna vara annat än behagligt. A propos Morbror
så sänder jag nu med detta bref några blomsterrecepter, som
Farbror Leuhusen skrifvit. Isynnerhet hvad bladvexterna än
äro växterna väl valda. (Mäskas bör, att med Ks 1 menar
går,
den innersta växten i gruppen. – I går och i förrgår har
jag gjort undan mina afskedsvisiter. Så har jag valet for: Wallée
Odekoranls'es, Petersens, öfverste Muncks, koträttsrådet Gegerfelt,
Fröken Hedenstjerna ej hemma), och ämnar mig i morgon till
Ekströms. – Då jag nu så länge med ens varit på en och samma
ort, har jag naturligtvis blifvit rätt mycket bekant med alla
möjliga förhållanden här, och hört och hel hop saker om
den ena eller den andra personen inom societen. Likvisst har
enat få ser denna fönköpingssociete församlade någon
ej
lning i sin hellet, såsom jag hade tillfälle att göra hvilken vinterafton
Dem helst, ty rystet förmåler, att fonköpingskverna rätt ofta
äro tillsammans. – Sedan Mammas sista bref kom, hafva
mina tankar alltjemnt fört sig kring eder derhemma: Man
mas sjukdom, Taflas skilsmessa Mille Cedercreutz, allt har
röst är tillsammans för mig alltjemnt och just härigenom mig
ber jag med än väl, att det skall blifva roligt, att om några
veckor komma hem, och få se huru ni har det derhemma.
Hvad de omtalade fröknarna intell Knorring V. Granlund angår
så fruktar jag att jag, just vid den tid der komma till Stockholm
befinner mig ute på Gripsholm i fullt arbete, dock hoppas jag
at åtminstone på de finska ångbåtarna på någonslags reda
på de unga damernas göra och läta, emedan det vore
rätt roligt att få sammanträffa med dem efter återkomsten
från Gripsholm, och sedan möjligen få bilde ressällskap
– – Dock, pligten framför allt, och Mamma må ej tro
der
att jag det ringaste låter hindra mig i min målning genom
der ena eller andra tillstötande omständigheten. –
h
Att
ha
är
vi
ha


dan
till
and
t

e
lär
ock
istor
Morbror
er, som
untar
2 1 mena
har
.
Wallée
regerfelt,
dning
agor
ter afton
att deta
hafva
et har
enom
en några
hemma
ättelse
öppas jag
s reda
et vore
nkomsten
skap
må ej tro
genom
Stockholm. d. 15. Otter
dag hafva ångbåtarna
han
haller, och jag i
at om tisdag. Förlåt
spektakel af mindre, min
kall jag ligga här i 2 dagar
skall taga mig en
hvar
mig föranska rigtigt i 19 så
lacken fröknarna i Knorrig och
till, att jag tyckte det var rest,
ett få mig till ciceron i Nati
på Djurgarden (det här får natur.
Adèle Ekna ovilig är också i at
v. K. vid Bruinkebergstor,
skrifvit till Gripsholm och de
holer (lika lång färd som få
följa dem på vågar och stigade
ställt så till, att jag måste
dag, söndag, passar det ju
till Plationalmuseum, men
tänker jag, om möjligt
hellre till skura, till Ahlber
genom tant A. blifvit bjuden.
mig i Stockholm har jag alla
ar bra från Granbäck. Vid
veder finsar och tant. tyckte att det det offra
mif, och då bantaget passerade faubock, stod hela är
personalen och tviflade med nästickarna åt mig. Nino
vid stationer voro utom Leuhusens, Doktor m. med Doktorinna,
Hofrattsradet Gegerfelt, Carl Hultander, magister säre och
gossarna, allt för att säga mig farväl. – Nu efterst då
Jag kan tala som min granbacksvistelse såsom något
förflutet, finner jag väl, huru bra jag trifts der der vid
vetterns stränder huru menniskorna varit vänliga och bju-
ligen mot mig der, och huru jag i allmycket tyckt och
den atmospher, som omgifvit mig. Verkligt fint folk
är ändå bra roligt att helsa att göra med, och mer att se
in har jag nu kommit under fund med, att den sanna atelier
alls ej beror ni ett namn eller en plats i samhället, utan har
sin röt i salen. Granslagenhet och hjertlighet, dessa så sällan
funna dygder, gifva alltid en lyftning åt personer, som ej
dem, hvilken fullt uppväger hela möjliga andra fördela.
Jag tror att man ej i mitt kära fortjolar, såsom har i Sveri
skall kunna påträffa ett enda förmanthem, der man
villa skulle kunna påträffa Gudsfruktan, fosterlands-
redan förut sagt,
kärlek och varm hjertlighet, och
som jag
äro de utmärkta ryssarna skulden fastig. – –
var, på min afskepaitit hos Ekström, få hopp att också kan
na träffar fröken, ett hopp som blef besviket, då hersona quartig

guenna) sökte fru S. att öfvertala
vå officer och gå in vid
sådan fortsätta mina artistisk
såsom sista gånger vara rädd
se röster, som för resten mött
onen vid J. köping blef jag
blifvande restamigt, en person,
se, en man som i mitt eget
elat en och obetydlig rôle, och
en af nordens mest framståen
Nordström. – Han var under
af mig, bombarderade mig med
6 auckra i Finloud, och talade
den tid han var i Hfors
Snellman, som gjorde att han
nerna, ryssarne o.s.v. med
skarpa talade han om fenn
träfvan att undanträgt den
och Snellman, såsom deras
i skyddskilgon. – Han sade
fors jemedan kan möjligen de
emdt skulle göra honom sjuk
höra detaljer om Runeberg, och
ressan i Stilge bor har mig
i Sthel.
on hadel mot
tait förmasten utomlande, och sist
stats – Trouville, ditt Thiers f.n. dragit allt hvad
Frankrike har fashionabelt. I Solekilja, dit jag lofvat
komma på resan hem, dröjde sig en afton och för
morgon d. v. s. i går morgse till Stockholm. Jag kom till sade
mina just då hela huset var upp och nedvändt tillfölja
af Pros ärdmans annalhande fädelsedag. Uppe på vinder
var en theater uppförd, alla ungdomarna i pensionen
buro papiljotter, alla golf voro under skurning och
som med ett ord olämpligt. – I alla fall hade jag tillfälla
att prata en stund med parter Hermanine, med Barryska
guvernölden, och fick höra musiklararinnan
Hng
ger och snarmist mamsell spela en eller Chapsföre
Hongroise, och aftonen gick! –
Så gerna jag än hade
relat datern detta bref af Gripsholm, der nu
ma nu
att
sig med bästa vilja
i verlden, hunnit så långt, och
slutar derföre, inneslutande de vanliga helsningarna
grefvet man att bedja
Mamma intet vara ledsen för
detta dröjsmål mot min vilja. Att viljare varit god
det har jag försäkra. – Farväl älskade Mamma, hels
norbror till gif honom blomster receptet, farväl, vi råkar
snart.
Mammas Atte.

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Då Alexandra Edelfelt i Helsingfors läser brevet är Edelfelt troligen inte längre på Granbäck; han har skrivit till Fredrik Ekenstierna på Gripsholm, vilken han skall träffa den 15 september; på grund av att hans linnekläder varit i tvätten och Brita inte hunnit stryka dem förrän idag, har avfärden från Granbäck skjutits upp.

    Helsinki Granbäck Gripsholm Alexandra Edelfelt Fredrik Ekenstierna Brita
  • Edelfelt ska på vägen träffa faster Hermanine Edelfelt i Södertälje.

    Södertälje Hermania Edelfelt
  • I Stockholm köper Edelfelt duk och färger och åker sedan ut till Gripsholm.

    Tukholma Gripsholm
  • Alexandra Edelfelt har menat att Edelfelt dröjt för länge hos Leuhusens efter att han återvände från Köpenhamn; Edelfelt har känt att han inte kunnat göra annat, i synnerhet sedan friherre Alexander Leuhusen skänkt honom 60 riksdaler som gåva.

    Kööpenhamina Alexandra Edelfelt Adelaide Leuhusen Alexander Leuhusen
  • Edelfelt har med hjälp av doktor Eljert Mobecks tidsschema målat Adelaide Leuhusens porträtt färdigt och anser tavlan ganska bra och likheten ”temmeligen väl träffad”; han har tänkt lämna porträttet kvar som gåva; formatet är det samma som Hulda Berndtsons porträtt.

    Adelaide Leuhusen Hulda von Born Eljert Edvard Mobeck
  • Alexandra Edelfelt har meddelat att morbror Gustaf Brandt misstänker att Edelfelt inte haft roligt, vilket Edelfelt dementerar; morbror Gustaf får ”blomsterrecepter”, som farbror Alexander Leuhusen skrivit.

    Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt Alexander Leuhusen
  • Edelfelt har gjort avskedsvisiter hos: Walléens, Odencrantzes, Petersens, överste Muncks, hovrättsrådet Herman Gegerfelt, och fröken Agda Hedenstjerna; följande dag ämnar han sig till Ekströms; han har aldrig sett Jönköpingssocieteten samlad på ett ställe.

    Jönköping Hartvig Odencrantz Carl Ekström Hildegard Ekström Jakobina Odencrantz Theodor Walleen Anna Walleen Herman von Gegerfelt Lars Gustaf af Petersens Agda Hedenstierna (epävarma yhteys) Bror Munck af Fulkila
  • Edelfelts tankar har gått till Alexandra Edelfelts sjukdom, (Fredrika Snyggs) Tajtas skilsmessa [?], och Mille (Emil) Cedercreutz där hemma.

    Alexandra Edelfelt Emil Cedercreutz Fredrika Snygg
  • Fröknarna von Knorring, Antell och Granlund är på kommande till Stockholm; Edelfelt hoppas träffa dem, men befarar att han kommer att vara på Gripsholm; Alexandra Edelfelt behöver inte oroa sig för att någon omständighet får störa hans målning.

    Tukholma Gripsholm Alexandra Edelfelt von Knorring Antell Granlund
  • Brevet fortsatt i Stockholm den 15.9.1872. [Här är ett stycke av brevet bortklippt, endast halva meningar återstår.]

    Tukholma
  • Vid Edelfelts avresa kom Leuhusens, doktor Eljert och doktorinnan Emilie Mobeck, Herman Gegerfelt, Carl Hultander, magister G.A. Säve och pojkarna Leuhusen till stationen för att ta avsked.

    Adelaide Leuhusen Eljert Edvard Mobeck Gustaf Leuhusen Alexander Leuhusen Alexander Leuhusen Reinhold Leuhusen Gunnar Adolf Säve Emilie Augusta Mobeck Herman von Gegerfelt Carl Hultander
  • Edelfelt har insett att den sanna adeln inte beror på namn eller plats i samhället, utan har sin rot i själen.

  • Till skillnad från Sverige tror inte Edelfelt att det i Finland går att påträffa ett enda s.k. förnämnt hem där det tillika påträffas Gudsfruktan, fosterlandskärlek och varm hjärtlighet; de "utmärkta ryssarna" bär skulden till detta.

    Suomi Ruotsi
  • Då Edelfelt var på avskedsvisit hos Ekströms hoppades han träffa fröken Ellen Ekström, vilket inte skedde.

    Carl Ekström Hildegard Ekström Ellen Ekström
  • Som lovat stannade Edelfelt i Södertälje på vägen till Stockholm; hos Lidmans förberedde man fru Jenny Lidmans födelsedag; hela hennes flickpensionat var engagerat; Edelfelt fick åtminstone en pratstund med faster Hermanine Edelfelt i stöket.

    Södertälje Hermania Edelfelt Carl Lidman Jonetta Lidman
  • Alexandra Edelfelt skulle vara övertygad om att Edelfelt önskat att brevet kunde ha varit daterat från Gripsholm, men han hade inte hunnit så långt; han ber Alexandra Edelfelt hälsa till morbor Gustaf Brandt och ge honom "blomsterreceptet".

    Tukholma Gripsholm Alexandra Edelfelt Gustaf Brandt