Albert Edelfeltin kirjeet

Syväsukellus Albert Edelfeltin elämään ja taiteelliseen työskentelyyn – Albert Edelfeltin kirjeet äidilleen, Alexandra Edelfeltille vuosina 1867–1901

Kirjeet aikajanalla ovat kronologisessa järjestyksessä, alkaen ylävasemmalta ja jatkuen alhaalle ja oikealle
  • Kirjeet
  • Suomeksi käännetyt kirjeet
  • Tämä kirje

sjukdom (tillstånd) juhlat juomat kasvit palvelusväki puut puutarhat ravintolat retket ruoka sairaalat seuraelämä syntymäpäivät talous viinit

Rone, söndag d. 21 maj 1888
Älskade Mamma!
I går på eftermiddagen kom Krohn och
tog mig med till Runebergs, der man fi-
rade lilla gossens fylda 2 år. Så och Bis-
sens, som också infunnit sig för att gratu-
lera lilla Nino (Giovanni) blefvo bjudna
på chocolat och dessutom uppmanade
att i dag, söndag komma med på ett
Knytparti ute på campagnan. Rune-
bergs bjuda på mat och dryck far
man i österia. Jag fick af min för-
myndare Krohn lof att deltaga, natur
rligtvis i vagn. Der skola vara arressa
d
Hisinger med fru fr. Finland, fr. Wiesenier o.
d – Holm, fröknarna Winquist (de förut omtalades
Bissens, Krohn och undertecknad. I går såg
i d
jag hos Runebergs Bissens gosse och flicka
som jag alltid hört beskrifvas som så ovan-
ligt vackra. Flickan, 13 à 14, är lång och
med den ovana i rörelser som åtföljer dem
ålder, är verkligen alldeles ovanligt söt
och vacker. Ett fint tecknadt, jag ville nästan
säga grekiskt hufvud, en vacker rodnad på
kinderna och tjockt präktigt ljus brunt här
som i två långa flatar hänga längs ryggen.

gossen, 4 à 5 år, ser litet sjuklig och
flickaktig ut men har något särdeles vara
i ansigtsbyggnaden och blicken. – Jag har
länge och väl suttit i trädgården i dag
tidigt på morgonen och beundrat den form
rikedom som växtverlden här företer.
Acanthas, vin renkan, cypressen, Cedern
hvilka vackra och dock så olika linne
bilda de ej allesamman. Snart slå ole-
ander, träden ut i blom – det blir något
bra vackert! – Nej nu är kl. redan
1/21 jag måste gå till barberaren för att
vara färdig till kl. 11 då jag skall bege mig
le
till Runebergs. – Vi träffas således på
eftermiddagen, efter utfärden.
kl. 6 e.m. Trött och varm är jag nu
äter välbestäld uppe hos mig på högsta
höjden af mons capitolinus. Utfärden
var mycket rolig. Jag åkte först med
assessor Hisingar till Porta sia Salaria
der vi indantade de andra, som kommo
till fots, och sedan begåfva vi oss till
en vid pass 200 frcs aflägsen osteria

ich
vacker
form
ste
der det, som man ofta ser, fanns en
rymlig löfsal inne på gården. Fru
Runeberg, hjelpt af sin och Bissens piga
utom uppassarne på stället förvandlade
snart de kala grönmalade borden till
en rigtigt fin taffel. – Allt var kallt
men godt och ynnigt – potatss (helkokta)
och ägg fingos från österian och hvad
dryck beträffar så smakade landtviset
förträffligt. Utom dem jag redan nämnt
voro Zartmann o. gubben Ravnkilde, som
Mamma i tiden detta här. Han kunde
icke nog förvåna sig öfver att jag sedan
den tiden hunnit icke allenast komma
till verlden utan och skjuta upp i
längden till en "voxen mand" och maler".
Krohn föreslog en vacker skål
för Runebergs och det hem som de
Romerska svännerna nu skulle komma
att sakna. – Hela sällskapet drack
mig till och då fru Bissen ropade: hjertelig
Tack för åt De kom sig! Vi vare saa bange!
Tack för det. De var skickelig och blef frisk!
bad jag dem åter tacka Krohn, och icke
mig för att jag var så rask. Waller
Runeberg läste, då stämningen blef

rigtigt lifvad, upp ett versifierade, hallt humoriska
halft vemodigt afsked från vännerna i Rom – Det
var rigtigt bra, och tante orsladt bifall. Frök
Wingoist äro äkta svenska äldre "man seller" af
den städade, vänliga och beskedliga sorten. Den
yngre har varit målarinna vid någon epok af
nu lif men konsten ansträngde hennes nerver
för mycket. Runeberg berättade mig i förbi
farten att han fått bref från Hovings bror, som
anser det vara helt naturligt att min öfverens
kommelse med H. ännu bör vidmagthållas sedan den
ne dött. Både R. o. K. råda mig till att antaga
förslaget, enl. hvilket H. skulle betala (eller rättare
af V. Hovings här efter lemnade några tusen märk
skulle Runeberg betala min hospitalsräkning och
Doktorn, tills enl. deras beräkningar 600 mk, samt
resan till italienska gränsen. – Jag kunde
naturligtvis gå djupare in på frågan i dag, men
hoppas i morgon tala med Krohn derom. Jag
vet nog att V. Hoving, om han lefvat skulle velat
höra talas om annat än att betala allt, men mitt
förhållande till hans arf o. arfvingar är ett annat
ära till honom personligen. – K. lär att skrifvit att
Morbror G. menat att jag sjelf skickningar mig kostna
jag alltid de la
dorna för uppehållet. Rom efter d. 5 espril, men
Krohn, fullt erkännande det granlage og smukke
Anskuelse (den Morbror Gustaf har af sagen"
menar dock, att då ingen komme att personli-
gen ge ut sigt för mig, jag ej borde tveka att ta
emot pengarna, på förut bestämda vilkor. Jag –

Avaa näköispainos Kirjeet on litteroitu koneellisesti ja saattavat sisältää pieniä virheitä.

Sisältö

  • Föregående dag hade Edelfelt och Pietro Krohn åkt till Runebergs, där man firade sonen Nino (Giovanni) Runebergs 2-årskalas; de bjöds på choklad och uppmanades att i dag, söndag, komma med på ett knytparti [knytkalas] ute på campagnan: Runebergs bjuder på mat och vin fås från någon osteria; med på utflykten kommer även assessor Robert Emil Hisinger med fru från Finland, fröken Marie Elise Wiesener, doktor Holm, fröknarna Winquist och Bissens.

    Suomi Campagna romana Pietro Krohn Lina Runeberg Walter Runeberg Vilhelm Bissen C. Holm Johannes Runeberg Bertha Winquist Robert Emil Hisinger Adelaide Hisinger Marie Elise Wiesener Anna Vilhelmine Bissen Selma Winquist
  • Föregående dag hos Runebergs såg Edelfelt Vilhelm Bissens son och dotter, som alltid beskrivits som ovanligt vackra, vilket de också var.

    Lina Runeberg Walter Runeberg Vilhelm Bissen Emil Vilhelm Bissen Johanna Bissen
  • Edelfelt har på morgonen suttit i trädgården och beundrat växtrikedomen; acanthus, vinrankan, cypressen och cedern bildar vackra linjer; snart slår oleanderträden ut i blom; Edelfelt måste till barberaren före han beger sig till Runebergs.

    Lina Runeberg Walter Runeberg
  • (Kl. 6 på eftermiddagen) Edelfelt har återvänt till Mons Capitoluus; utfärden var mycket rolig; han åkte vagn med assessor Robert Emil Hisinger till Porta Salaria; i lövsalen på gården i en osteria dukade fru Lina Runeberg med hjälp av hennes och Bissens piga upp en fin taffel; lantvinet från osterian smakade förträffligt; förutom de tidigare nämnda var även Kristian Zartmann och "gubben" Niels Ravnkilde där; Alexandra Edelfelt hade träffat Ravnkilde redan på sin resa före Edelfelt var född; Pietro Krohn föreslog en skål för Runebergs; hela sällskapet drack en skål för Edelfelt och fru Bissen tackade för att han blivit frisk igen; Edelfelt tackade Krohn för sitt tillfrisknande; Walter Runeberg läste upp ett "versifierat" avsked till vännerna i Rom; fröknarna Winquist är "äkta svenska äldre mamseller" av den städade och vänliga sorten, den yngre har i ett skede varit "målarinna" men konsten ansträngde hennes nerver för mycket.

    lukumuistit Capitolium Porta Salaria Alexandra Edelfelt Pietro Krohn Lina Runeberg Walter Runeberg Kristian Zahrtmann Bertha Winquist Robert Emil Hisinger Niels Ravnkilde Anna Vilhelmine Bissen Selma Winquist
  • Walter Runeberg har fått brev från Victor Hovings bror: Walter Hoving går med på att betala (egentligen skulle summan tas från Victor Hovings efterlämnade pengar) Edelfelts sjukhusräkning och hemresa till italienska gränsen; Edelfelt funderar över om han kan ta emot pengarna; Morbror Gustaf Brandt lär till Walter Hoving ha meddelat att Edelfelt tar hand om sina kostnader i Rom efter den 8 april; Pietro Krohn uppmanar honom att ta emot erbjudandet då ingen personligen kommer att ge ut av sina egna pengar; Edelfelt *skall ännu fundera på vad "grannlagheten" bjuder i detta avseende.

    lukumuistit Pietro Krohn Gustaf Brandt Victor Hoving Walter Runeberg Walter Hoving
  • *Erhardt har inte heller idag varit på plats så Edelfelt har inte fått några medicinska instruktioner för den fortsatta vistelsen i Rom och resan hem.

    lukumuistit Wolfgang Erhard